Gavlerinken Arena, 2018-11-17 14:45

Brynäs - Djurgården
2 - 0

Déjà vu på San Mamés

Atlético var med i en halvlek, båda lagen skapade chanser, hemmalaget var bättre, men så hände det som inte fick hända. Athletic gjorde ledningsmålet och kunde därifrån bygga vidare på sylvassa kontringar. Något av en repris från förra säsongen, dock inte lika extremt.

Diego Simeone genomförde en hel del förändringar när Atlético gästade San Mamés för sista gången. Det talades om "en idé" från argentinarens sida under lördagens presskonferens och det fick vi bekräftat av Antonio Ruiz på Cadena COPE natten till söndag. Simeone ställde upp med Courtois mellan stolparna, en fyrbackslinje där Juanfran ersatte Javi Manquillo och där Cata Díaz gick in istället för Miranda, annars återfanns även Godín och Filipe Luis i försvaret. Det blev ändringar på det centrala mittfältet också: Tiago ersatte Mario och Emre gick överraskande nog in istället för Gabi.

Anfallslinjen bestod av Arda på högerkanten, Raúl García som släpande anfallare och Cebolla fick spela från start för andra ligamatchen i rad. Det innebar att Cholo reserverade Koke och Adrián till semifinalmötet med Sevilla på torsdag.

Diego Costa ledde linjen som ensam anfallare i Radamel Falcaos frånvaro.

Marcelo Bielsa bestämde sig själv för att göra ett antal ändringar i Athletics startelva jämfört med senaste ligamatchen mot Real Betis. Till vänster i backlinjen spelade Aurtenetxe samtidigt som De Marcos återtog en offensiv mittfältsplats. Vidare petades Iturraspe, där spelade överraskande nog San José tillsammans med Ander Herrera.

Primera parte
Hemmalaget började matchen betydligt bättre än sina motståndare och skapade första farliga chansen redan efter två minuters spel, men De Marcos skickade bollen högt över Courtois ribba efter Aduriz spelat fram honom inne i boxen. Det var även baskierna som höll i taktpinnen och skulle komma att göra det under stora delar av matchen, i alla fall spelmässigt. Diego Costa skulle ändå springa sig loss i ett läge där Iraizoz fick ingripa sedan Aurtenetxe inte riktigt hann med. Atlético var dock inte alls lika mycket på tårna som sina motståndare, men det fanns trots det gott om plats att spela fotboll då inte heller Bielsas manskap var särskilt bra utan boll. Det ledde exempelvis till en jättechans för Filipe sedan han borrat sig igenom Athletics högerkant och in i straffområdet, men liksom förra säsongens möte på San Mamés skickade han bollen utanför Iraizoz vänstra stolpe. Det var viss deja-vú känsla som skulle komma att göra sig rejält påmind när Muñiz Fernández blåst av mötet.

Muniain, som haft en ganska medioker säsong var på spelhumör under söndagskvällen och visade prov på fin spelförståelse många gånger. Kantspelarna var ett stort problem för Atlético som inte fick tag på de, mest pg.a. det dåliga presspelet som inte var tillräckligt bra, speciellt inte mot ett lag som är otroligt duktiga på att slå diagonaler och bollar in bakom motståndarnas backlinje. Det var dock en vändning från vänsterkanten till högerkanten som gjorde att Susaeta fick en jättechans mitt framför Courtois, men belgaren gjorde en fantastisk räddning. Faktum är att han höll Atlético kvar och förtjänar ett väldigt fint betyg. Ander, som styrde och ställde på mitten, lite som han ville var väldigt nära att göra mål från 25 meters håll efter 33 minuters spel, men bollen gick någon meter utanför Courtois vänstra stolpe. Emre hade ingen större match mot Athletic och tappade bollen flertalet gånger till sina motståndare, bl.a. efter 38 minuters spel när Susaeta sköt utanför i farligt läge. Som sagt, hade Athletic-spelarna bara träffat mål oftare hade de även gjort fler mål.

Atlético släppte till mängder med hörnsparkar i första halvlek, vilket ofta ledde till konfusion inne i straffområdet. Muniain var nära att ta vara på en sådan chans, men lyckades inte. Man försvarade inte alls bra på de fasta situationerna och faktum var att Athletic skulle utnyttja det. Simeones manskap skapade dock sista chansen innan halvtid och den typen av chanser måste i ärlighetens namn utnyttjas, annars vinner man inte matcher av den här karaktären. Raúl García slog en enastående långboll mot Diego Costa som nickade ned till Emre inne i straffområdet, precis framför Iraizoz, men turken, som stod några meter från motståndarmålvakten misslyckades med att sätta bollen i nätmaskorna. Iraizoz gjorde en potentiellt matchavgörande räddning i det läget.

Det var mållöst på San Mamés.

Segunda parte
Andra halvlek började på samma sätt som första: Athletic ville ha boll, fick ha det och dikterade tempo. Atlético föll tillbaka i sina positioner och väntade in sina motståndare för att försöka sätta in dödsstöten i form av en kontring. Ironiskt nog var det just så som baskierna skulle tillintetgöra Simeones manskap senare i matchen, men det var en hörna som ändrade förutsättningarna. Som så ofta när man spelar mot lag som är väldigt stängda (nu var visserligen Atlético alldeles för öppna gentemot vad de brukar vara) så är de fasta situationerna enormt viktiga. Susaeta slog en hörna från vänster och väl därinne återfanns San José. Han sprang sig loss från sin motståndare, i det här fallet Godín som blev extremt bolltittande och glömde bort vem han bevakade, sedan nickade baskiern in 1-0 och en chanslös Courtois hjälptes inte ens av hans räckvidd. Han var chanslös. Ledningsmålet var rättvist.

Någon gång efter målet börjar Atlético-spelarna tappa disciplinen. Först ut är Cebolla som får bollen lite för långt ifrån sig i ett försök att springa sig loss från sina motståndare, men Ekiza går in och tar undan bollen. Det är då som uruguyanen stämplar Athletic-försvararen och antagligen åker på en ligamentskada. Cebolla skulle ha blivit utvisad, men Muñiz Fernández nöjer sig med en varning. Det uppstår ett bråk mellan Godín och Aduriz som den Belgien-födde domaren löser genom att varna båda spelarna. I det här läget är stämningen väldigt hetsk och det blir ju inte bättre av att Emre drar ner en motståndare halvminuten senare. Det här var ett sätt för Atlético att jobba sig tillbaka in i matchen och det lönade sig nästan. Raúl García hade ett läge att kvittera, men sköt precis utanför. Arda hade en lös nick rakt på Iraizoz, men ingen hotade riktigt på allvar. Ekiza kunde inte fortsätta, men det verkade inte Athletic-spelarna riktigt förstå. Bielsa var i uppror och ville ha ut Ekiza så fort som möjligt, vilket ledde till att man sparkade ut bollen till inkast. Gurpegui ersatte. Bielsas puls kunde i alla fall kylas av i det läget.

Simeone bestämde sig för att ta ut Emre efter 64 minuters spel, in kom istället Adrián som skulle ge fart. Underlaget passade honom utmärkt förövrigt.

Atlético tog sig runt på sin högerkant med hjälp av just Adrián någon minut senare, där hade han Diego Costa med sig och tillsammans tog de sig in i straffområdet och serverade Raúl García. Navarra-sonen avfyrade ett skott mot mål med god fart, men Iraizoz gjorde den andra matchavgörnade räddningen som gjorde att Athletic-supporterna kunde pusta ut. Det var inte långt borta. Atlético-spelarna hade Athletic under viss press under den perioden, men det avtog när baskierna klarade av att hålla i bollen samtidigt som Simeones mannar inte var tillräckligt disciplinerade i presspelet. Man gjorde inte arbetet fullt ut i det avseendet och blev genast mycket svagare. De Marcos tog nästan vara på detta genom att ta sig igenom Atléticos försvar från mittfältet i en kontring, men Courtois gjorde en strålande räddning. Cholo gjorde ytterligare ett byte i 72:a minuten när Koke ersatte Cebolla och med facit i hand skulle försökt sätta canteranon lite längre ned i banan då Atlético inte alls fick fast bollen. Athletic-spelarna rörde sig bra och kontrade framförallt bort sina motståndare, gång efter annan. San José och Aduriz kunde ha gjort mål för baskierna, men då var Courtois återigen ivägen för deras skottförsök. Detsamma gällde Susaeta som hade både en och två chanser, tyvärr gick det inte lika bra andra gången som första. Athletic gjorde nämligen 2-0 efter att ha kontrat bort ett slött Atlético-mittfält som inte gav backlinjen något som helst understöd. Susaeta spelades igenom och satte 2-0 bakom en fullständigt chanslös Courtois som fram tills dess hade hållt laget kvar i matchen.

Efter det föll Atlético helt ihop. Koke hade visserligen en nick på en hörna som gick högt över Iraizoz ribba och Cholo bytte ut Arda mot Mario samtidigt som Iturraspe ersatte Ander, men inget hjälpte huvudstadsklubben.

3-0 kom efter ytterligare en kontring. Aduriz spelade fram De Marcos som satte spiken i kistan, högt och vackert från Athletic-synvinkel.

Athletic-supportrarna visade sin uppskattning mot det egna laget och koncentrerade sig nu på att ge Atlético-tränaren det de anser att han förtjänar för tacklingen på Julen Guerrero i mitten av 1990-talet: "Simeone, hijo de puta, Simeone, hijo de puta". Nåja, de lär ju inte välkomnas med särskilt stor kärlek när de besöker Vicente Calderón nästa gång och det är väl bäst att ta tillfället i akt.

Funderingar
Atlético hade problem från början till slutet av matchen mot Athletic och lyckades inte alls med att sätta in den egna pressen. Det gjorde att baskierna ofta slog sina diagonaler, från sida till sida. Det största problemet var dock de långa passningarna från mittbackar och kanske framförallt Mikel San José, som ofta hittade ut till Muniain eller Susaeta. Båda kantspelarna höll rejäl bredd när Atlético försökte centrera spelet rejält, det gjorde i sin tur att de hade fina lägen att gå 1-mot-1 och valde mellan inlägg eller att vänta in sina medspelare. Atléticos ytterbackar var inte alls med på detta och det tog även lång tid innan de båda "kant"-spelarna, som egentligen är betydligt mer vana vid centrala positioner, även i försvarsspelet, kom ut för att ge Juanfran och Filipe understöd. Därför behövde inte Athletic-spelarna välja en längre boll upp mot Aduriz i uppspelsfasen och fick bollen under kontroll betydligt lättare, sedan var det bara att spela sig fram till chanser.

Atlético-spelarnas spel utan boll och kanske framförallt rörelse bidrog starkt till insatsen. Ingen gjorde sitt jobb ordentligt i presspelet och man satte aldrig in tillräckligt med press på Athletics spelförande alternativ: San José, Ekiza, Laporte eller i vissa fall även Ander.

Trots det fanns det plats att spela sig igenom motståndarnas lag då de inte var särskilt bra själva i spelet utan boll.

Vi skall även vara glada över att Cebolla och Filipe inte åkte på utvisningar, speciellt uruguyanen. Det fanns visst "case" för Raúl García också, dock betydligt mindre.

Matchfakta

Athletic: Iraizoz; Iraola, Ekiza (Gurpegui, 61'), Laporte, Aurtenetxe; San José, Ander (Iturraspe, 80'); Susaeta, De Marcos, Muniain (Ibaí Gómez, 85'); Aduriz

Atlético de Madrid: Courtois; Juanfran, Cata Díaz, Godín, Filipe Luis; Emre (Adrián, 64'), Tiago; Raúl García, Arda (Mario, 79'), Cebolla (Koke, 72'); Diego Costa

Domare: César Muñiz Fernández (Asturien)

Målskyttar: 1-0 Mikel San José (50'), 2-0 Markel Susaeta (77'), Óscar De Marcos (84')

Skott: 22-17
Skott på mål: 10-6
Skott utanför mål: 7-6
Blockerade skottförsök: 5-5
Bollinnehav: 60%-40%
Passningsprocent: 84%-75%
Målvaktsingripanden: 11-11
Målvaktsräddningar: 6-7
Bollvinster: 58-64
Regelöverträdelser: 9-13
Varningar: 2-4
Utvisningar: 0-0

Zoran Zoriczoranzoric@gmail.comzoranzoric2013-01-28 16:30:00
Author

Fler artiklar om Atlético