Money talks - men inte för Javi Poves

Under min dagliga rundvandring på nätet läser jag att Samuel Eto'o är på väg att bli världens bäst betalde fotbollsspelare för en årslön på 180 miljoner kronor. Eto'o som vunnit allt som går att vinna på klubblagsnivå tänker att det kanske är dags att lämna toppfotbollen och Inter för att dryga ut en redan fet plånbok.

Istället för att återvända till sitt älskade Mallorca för att runda av karriären, eller kanske pröva lyckan i någon engelsk storklubb, så ser Eto'os nya klubbadress ut att bli ryska Anzhi Makhachkala, samma klubb som nyligen värvade Yuri Zhirkov och som sedan en tid tillbaka har en viss Roberto Carlos i laget. Glamouröst? Inte det minsta. Men som vi alla vet vid det här laget är det pengarna som styr. Snart kommer det att krylla av världsstjärnor i obskyra ligor i Östeuropa och Arabvärlden. Det är en utveckling vi sorgligt nog är på väg mot, och som vi till en viss rel redan vant oss vid.

 

Mitt i all misär blir jag därför så lycklig när jag läser om Sporting Gijóns Javi Poves, som vid en ålder av 24 valt att dra sig tillbaka från proffsfotbollen för att det i hans mening enbart handlar om pengar och korruption. Poves vill enligt egen utsago inte vara del av det kapitalistiska system som fotbollen är, samtidigt som folk dör hjälplöst ute i världen. Poves är inte nådig i sin kritik när han säger att alla banker borde brännas och att huvuden ska rulla. Skulle Poves tackat nej till denna ryska klubb undrar ni då? Ptja, han tackade nej till en bil från Sporting, eftersom han redan hade en sedan tidigare. En man av sina ord.
 

Det är en sjuk värld vi lever i. En sjuk fotbollsvärld. Därför blir jag så varm inombords när jag läser om sådana som Javi Poves. För även om allt är på väg åt helvete så ingjuter det åtminstone en liten gnutta hopp i min fotbollssjäl. Låt oss hoppas att fler tar efter.
 

Mot den moderna fotbollen!