Supercupen en väckarklocka?
Säsongen skulle äntligen startas på allvar och som den skulle göra det. En onsdagskväll i Augusti månad rivstartades med ett Madrid-derby i Tallin. Ett derby som skulle visa sig vara beviset på ett lag ligger långt fram i sitt spel medans de andra har en bit kvar till deras absolut högsta nivå.
Laguppställningar
Real Madrid
Navas
Carvajal Ramos Varane Marcelo
Kroos Casemiro Isco
Bale Benzema Asensio
Atletico Madrid
Oblak
Juanfran Savic Godin Lucas
Lemar Rodri Saul Koke
Costa Griezmann
Första halvlek:
Man brukar säga att när matchen är igång så ska man vara beredda och på tårna, något de vitklädda Champions League mästarna visade att man inte var då det tog 50 sekunder innan den som skulle visa sig vara det farligaste hotet för kvällen dunkade bollen upp i nättaket bakom Keylor Navas, Diego Costa hade presenterat sig.
Real Madrid öppnade trögt till skillnad från Atletico som så ofta rivstartar, ju längre första halvlek gick så blev det mer och mer för de vitklädda med Gareth Bale i spetsen. Rätt chansfattigt men den 27 minuten smäller det, magiskt förarbete från just denne Bale som sprintar förbi Hernandez på högerkanten för att sedan slå ett perfekt inlägg som Karim Benzema kunde sätta dit pannan på och 1-1 var ett faktum.
Resten av halvleken känns halvt lam då det inte skapas några farliga chanser åt något håll utan känns mer som en transportsträcka, domaren sätter pipan i munnen och blåser av – paus.
Pausvila:
Ett relativt trögstartat Real Madrid i första halvlek men ju längre den led så kom man in i det, spelare som Benzema och Bale visade upp ett bra spel och kändes som de största hoten framåt och det var dem som fixade målet, även Casemiro stod för en bra första halvlek. Atletico då? Som vanligt riviga framåt och redo att ställa sig i stridsposition för att försvara på direkten när man tappar boll, gjorde det svårt för Madrid att hitta ytor och skapa lägen i offensiven. Lopetegui måste lösa problemet och få in både Isco och Asensio i matchen men hur? I Atletico var det en speciell spelare som stack ut, fransmannen Thomas Lemar som var sprudlande och kreativ framåt och sprang och slet exakt som Simoene har format sina spelare.
Andra halvlek:
En andra halvlek som började med att Real Madrid tog tag i taktpinnen men Asensio kom inte till sin rätt och i den 57e minuten byts han även ut mot Luka Modric, tanken om ett mittfält som kan äga bollinnehavet under andra halvlek kan börja och likaså pressen mot Atleticomålet. I den 63 minuten så lurar Sergio Ramos Atlecos Jan Oblak åt ena hållet medan han rullade in bollen i det andra hörnet kyligt från 11 meter efter att Juanfran viftat med vänsterarmen och orsakat straffspark för Real. 13 minuter senare Tvingas Casemiro utgå pga skada och in kommer den unge Ceballos, ett byte som skulle visa sig vara ödestiget. Bara tre minuter senare gräver Marcelo fram bollen till Juanfran, via Correa som snett inåt bakåt hittar Diego Costa, 2-2 var ett faktum och den brassefödde spanjoren är nu tvåmålsskytt .
Efter att 2-2 kom så kändes det som att båda lagen visste vad som väntade, någonting som känns som standard nu när dessa lag möts i finaler och det var förlängning. Något som kunde ha uteblivit om Marcelo den 93e minuten hade fått träff på sin saxspark men nog hade det vart oförskämt att kräva att den skulle suttit i taket.
Tankar efter 90 minuter:
Ett relativt blekt Madrid som i med nya spelsystemet som de stundtals visade upp som vi ville med ett högt bolltempo och mycket bollinnehav, men absolut inte helt optimalt då det var mycket felpass och tappade bollar. Spelare som Isco ut i minut 83 och Asensio i minut 57 måste vara bättre i en match som denna. Atletico ruskigt intressanta trots att stora delar av truppen är densamma som förra året och med spetsvärvningen Lemar och en Costa med från start så ser de ut att ha kommit längre fram i försäsongen än de helvita från Madrid.
Förlängningskvart 1:
I början kändes det som att det var Real Madrid som tog kommandot i förlängningen men bollinnehavet lyckades man inte förvandla till målchanser och känner man till Atletico så vet man att effektivitet är något som är deras signum och matchminut 98 så kommer det till tals då det slarvas nå så fruktansvärt i straffområdet som efter mycket om och men slutar med att Saul med en praktträff skickar upp bollen i högra krysset med en vänstervolley bakom Keylor Navas. Nu luktade det forcering och in kom Mayoral istället för Kroos. Atletico låg på rulle för att kontra och sagt och gjort, när vi forcerar och skärpan inte sitter i passningar så blir man straffad. Costa vinner löpduell mot Carvajal som mycket väl kunnat resultera i en frispark, nu blev det inte så och bollen mellanlandade på kokes högerfot innen den låg i nät bakom Navas och 2-4 var ett faktum.
Förlängningskvart 2:
Här var Real Madrid tvingade att forcera för en kvittering och det passar Atletico som kan ligga på rulle för att straffa oss så fort tillfället gavs. Andra förlängningskvarten var tafatt från Real madrid som inte skapade något större tryck på Oblak i Atleticos mål. Borja Mayoral har kommit in men utan någon som helst framgång. Vi kan konstatera att Lopetegui inte lyckades förvandla bollinnehavet till målchanser ikväll och därför vinner Atletico Madrid rättvist denna match.
Tankar efter matchen:
Tycker det syns tydligt hur vi vill spela men att vi inte är där ännu, ett högt tempo med bollinnehav men det kräver också skärpa och spelare som är på tå ständigt, en bollvinnare i form av Casemiro kommer bli vital och Real Madrid tappade markant när han utgick pga skada. Spelare som Isco och Asensio måste denna säsong visa att de tagit ännu ett kliv och spelare som Ceballos och Mayoral måste visa att de är redo att slussas in. Till den sistnämnde konstaterar jag att han inte är redo för att vara backup till Benzema och det är tydligt att vi behöver värva offensiv kraft om vi ska kunna ta hem ligan detta år. Hur Lopetegui och spelartruppen agerar efter detta ska bli kul men framförallt intressant att se – Vamos!
