Tredje omgången
Valencia upp i serieledning.

Tredje omgången

Släkten är värst.

Sporting Gijon - Valencia: 0-1
Jag kommer referera en del till vår podcast i den här omgångssummeringen framöver, eftersom vi snackar upp matcherna där inför varje omgång. Eller sådan är i alla fall tanken.
Ni som lyssnade senast hörde en rörande ense panel beträffande Sporting  och Valencia. Vi dömde ut hemmalaget, som förvisso brukar vara starka på El Molinon, men inte visat på minsta antydan till styrka i den inledande tre omgångarna.
Sporting såg "bättre" ut (jämfört med veckan innan) den första halvleken men lyckades inte koppla greppet om matchen. Barral hade en bra möjlighet men stoppades av Guaita och istället gjorde Valencia på halvfart precis vad de skulle göra men inte mer, och varför slita ut sig mer än nödvändigt? Man spelade Champions League i onsdags, möter Barcelona i veckan.
Återigen var det den enastående Roberto Soldado som ledde sitt lag till seger. Han ligger precis där han ska göra hela tiden, och var beredd när Juan Pablo släppte retur på Jonas skott.
Målet, hans femte den här säsongen, är det 17:e sett till de 12 senaste ligamatcherna. Ett fantastiskt facit!
Valencia visar att de är redo att utmana i toppen genom att vinna just de här - med all respekt - skitmatcherna, dem som det mesta i slutet av dagen står och faller på.
- Jag ber om tålamod, sa Sportings tränare Manuel Preciado efteråt. Var lugna. Det kommer att vända för oss så småningom.
 
Mål: 0-1 Soldado (29')
 
Barcelona - Osasuna: 8-0
Omgångens minst spännande möte ägde rum på Camp Nou, där ett frustrerat Barcelona örfilade upp Osasuna ordentligt. Förvisso saknade gästerna mittbacksgiganten Sergio, mannen som gjort sig känd för att förvirra också de kvickaste anfallare genom att vara så långsam att de kommer av sig och funderar på huruvida han rör sig alls eller egentligen rör sig i ultrarapid.
Om någonsin två spelare föddes för att spela tillsammans måste det vara Leo Messi och Cesc Fabregas. Det är när man tittar på den outtalade förståelsen dem emellan väldigt svårt att förstå att de tillbringat så många år i olika lag.
Att Puyol var tillbaka gjorde förstås sitt. Delvis för att Sergio Busquets kunde spela på sin naturliga position igen (slapp mittbackslajva)och delvis för allt han ger och betyder för sitt lag.
Senast Barcelona gjorde 8 mål hemma var säsongen 96-97. Den gången var det stackars Logroñes som var offret. De spelar, efter att ha gått i konkurs, för närvarande i Tercera Division, för övrigt.
 
Mål: 1-0 Messi (5'), 2-0 Cesc (12'), 3-0 Villa (33'), 4-0 Självmål av Roversi (39'), 5-0 Messi (40'), 6-0 Xavi (56'), 7-0 Villa (75'), 8-0 Messi (78')
 
Granada - Villarreal: 1-0
Robert höjde inför omgången ett varningens finger för Granada, som spelat bättre än vad tabellen visar. Och mycket riktigt. Granada som förra veckan såg sig nedtrampade i den andalusiska jorden av Malaga fastnade inte i någon lera.
Med nytt mod tog man sig an Villarreal, som fortsätter att gå trögt. När anfallsspelet brister brukar det kunna vägas upp med en stabil defensiv men i Villarreal återfinns för tillfället varken eller.
Uche, på lån från just Villarreal, såg till att samtliga tre poäng stannade i Andalusien med ett mycket vackert nickmål i den 55' minuten.
Anfallaren har på två matcher i sitt nya lag gjort lika många mål i ligasamanhang som under hela sin sejour i Real Zaragoza.
- Vi svarade för en extraordinär insats, sa Granadas tränare fabri medan Garrido påpekade att alla i anslutning till Villarreal, spelare, ledare, supportrar borde kräva mycket mer än såhär.
Och det gör de väl eller?
 
Mål: 1-0 Uche (55')
 
Sevilla - Real Sociedad: 1-0
I en ganska segdragen, orytmisk tillställning på Ramon Sanchez Pizjuan var det till slut hemmalaget som drog det längsta strået. 
Philippe Montanier valde att låta både Imanol Agirretxe Illarramendi starta på bänk och det blev mycket påtagligt. Real Sociedad hade svårt att skapa chanser, de flesta kom till på fasta situationer och blev parodiskt ofarliga.
Marcelino Garcia Toral konstaterar att Sevilla har "mycket utrymme för förbättring" och det är ju en sanning med modifikation. Vart var glädjen?
Fernando Teixeira Vitienes gör sällan någonting bättre. Förvisso bjöd han inte på några av sina patetnterade domslutstabar, men hans konstanta avblåsningar gjorde det omöjligt för något av lagen att få igång ett flytande spel. Det blev obekvämt att titta på. Man undrar lite vad han doppade pipan i innan avspark.
 
Mål: 1-0 Kanoute (53')
 
RCD Mallorca - Málaga: 0-1
Vi radar upp uddamållssegrar här. Spanienredaktionen utsåg mötet mellan Mallorca och Malaga till "omgångens säkraste tvåa" och trots att Pellegrinis mannar ofta har det lite motigt på berostar Estadi - Son Moix klarade man sig skapligt den här gången.
"Ingenjören" väljer att lägga vikt på hur bra laget jobbade defensivt, hur man inte förlorade kontrollen om matchen.
Liksom föregångaren, Sevilla - Real Sociedad var detta en ganska långsam och chansfattig tillställning, Malaga som bländat oss med sitt leende i veckan fick kramp i käkarna, bet ihop och gjorde jobbet.
Man är lite oense om vem som gjorde segermålet. Var det Demichelis som nickade eller var det så att Caceres faktiskt sänkte Mallorca djupare ner i fördärvet? Något regelrätt självmål är det väl inte då bollen för att det ska klassas som sådant faktiskt måste ändra riktning och det gör den inte här även om den touchar knäet på Caceres och ställer Aouate en aning.
 
Mål: 0-1 Demichelis (Caceres?) (39')
 
Getafe - Rayo Vallecano: 0-1
När är det derby, frågade vi i vår podcast? Jens var bestämd i sin uppfattning om att Getafe - Rayo Vallecano måste klassas som derby eftersom det är "inom stadsgränsen" och även om Getafe faktiskt är en egen ort med eget postnummer i anslutning till hufvudstaden håller jag med om själva definitionen.
- Det är ju knappast något "Skånederby" i alla fall, sa Kassnert, där Helsingborg möter Malmö liksom.
I förra omgången fick Michu ett till synes regelrätt mål bortdömt mot Real Zaragoza, mot Getafe revanscherade han sig då han gjorde matchens enda.
 
Efter matchen rasade Getas tränare Luis Garcia på Adrian Colunga, som lämnade omklädingsrumet i raseri efter att inte ha blivit uttagen.
- Det här är inte Colunga Futbol Club, det är Getafe Futbol Club, konstaterade han.
Inte blev det bättre av att Adrian ogenerat flirtat duktigt med sin gamla klubb Real Zaragoza på Twitter i veckan heller. Anfallaren lade upp en nytagen bild i hjärtligaste laget på sig tillsammans med Roberto Jimenez (Zaragozas målvakt) följd av orden: Med min vän Roberto. Jag hoppas jag spelar i samma lag som dig snart igen.

Mål: 0-1 Michu (4')


Friends foreeeever.
 
 
Real Zaragoza - RCD Espanyol: 2-1
Jaaaaaaaaaaadå gooooooooool, såhär ska fotboll spelas skrek (javisst) jag när Luis Garcia gjorde 2-1 med sekunderna kvar och sen tog det väl en timme innan jag slutade skaka och faktiskt kunde sitta stilla sen. (Vankade alltså av och an i lägenheten när jag skrev matchrapporten.)
Det var en fantastisk match på La Romareda, även för den neutrale åskådaren. Båda lagen hade sina möjligheter, sina stunder av total dominans och jagande underläge, sina enskilda och avgörande misstag, sina glimtar av vinnande briljans och en anann vågade inte blinka som det tvärt skiftade där emellan.
Hemmapubliken premiärspelade sitt nykomponerade, 93 minuter långa visselepos tillägnad Sergio Garcia och Luis Garcia tystade tillresta Espanyolsupportrar då han inte bara gav sitt Zaragoza ledningen utan dessutom sänkte sin forna klubb med 40 sekunder kvar.
Efteråt sa han såhär: Hade jag skrivit manus till en film om en fotbollsmatch hade jag aldrig kommit på sån här intensiv dramatik. Min egen hemmadebut, mot mitt förra lag. Vändningarna, känslorna, den brända straffen och så till sist - revanschen.
 
Mål: 1-0 Luis Garcia (29'), 1-1 Javi Lopez (71'), 2-1 Luis Garcia (92')


I'm sorry, Kun vem?
 
Atlético Madrid - Racing Santander: 4-0
Stackars racing Santander. De lever efter sprattlet på Mestalla upp till slagpåseförväntningarna. Mot ett taggat Atletico Madrid hade de inte en suck att sätta emot.
Vi pratade lite innan omgången om att det var nu det skulle lossna för Atleti, och mycket riktigt.
Innan ledningsmålet kom låg deras bollinnehavsprocent på 81. Nu är jag den första att skriva under på att ett högt bollinnehav inte är synonymt med rolig fotboll (ofta är det ju precis tvärtom) men det visar på hur stora klyftorna är mellan de här två lagen.
Falcao blev med sina tre mål och sitt fantastiska slit matchen huvudperson och jag tror inte den rojiblanco fanns som satt och saknade Kun Aguero.
Även Arda Turan och Diego stod för varsin publikfriande insats.
- Vi gjorde ingenting rätt, suckade Racings Hector Cuper efteråt. Tycker lite synd om dem.
Manzano: Det här var bara början på vad som ska bli en lång och målrik historia.
Hear hear!
 
Mål: 1-0 Falcao (23'), 2-0 Falcao, str (35'), Falcao (55'), Adrian (78')
 
Levante - Real Madrid: 1-0
Vi breder utrymme för en skräll. Fast. Låtom mig påpeka. Både Daniel "Sladjan" Jakobsson och Joakim Jönsson varnade för det här i vår radiosändning. Själv hävdade jag trött att det här var en minst lika säker tvåa som Malaga och blev snörpligt knäppt på nosen.
Trots att Munua gjorde allt för att inte behålla bollen i händerna i första halvlek pressade Levante på. Det uppstod en situation då Di Maria likaväl kunde blivit utvisad för sin fula eftersläng. Khedira, som redan har en varning, lyckas inte hålla sig lugn utan knuffar omkull Ballesteros och blir mycket riktigt utskickad.
Man kan tycka att Real Madrid skulle klarat Levante med 10 man ändå, men de har det erkänt svårt för lag klädda i "azulgrana" nyanser.
Mourinhos poänglösa kommentar "Vårt mål är att hålla oss kvar, vi siktar på att skrapa ihop 41 poäng så snart som möjligt" tidigare i veckan inspirerade förstås hemmasupportrarna som, lite smaklöst kan man väl tycka, började sjunga den klassiska >A Segunda Oe< som det började bli glasklart att Real Madrid inte skulle lyckas samla sig och resa sig över kontroverserna (tex straffen de skulle haft).
Efter match leverera Mourinho ytterligare ett episkt citat: "Jag måste gratulera Levante. De vet hur man provocerar, simulerar & maskar. Det är en del av fotbollen, och ingen gör det så bra!"
Takes one to know one som man brukar säga?
Kanske var Mourinho rentav lite avundsjuk på hur väl det fungerade för Levante?
 
Mål: 1-0 Koné (67') 
 
Athletic Bilbao - Real Betis: 2-3
Real Betis klättrade upp ett snäpp i tabellen (nu har det NIO poäng) genom att bortabesegra "det nya Athletic" på San Mamés. (Det här var både Jens och jag inne på i podcasten, klapp på axeln.)
Den här fullkomligt sprakande matchen kvalar in som definition till varför vi älskar den spanska ligafotbollen. För den här matchen hade verkligen allt.
Kontrollerat spek från gästernas sida, desperation, frustration, lite handgemäng, filmningar (snälla Iker Muniain, vill du tända en ny stjärna på den skamdunkla filmarhimlen eller?), utvisningar och som ett bländande glitter över allt annat - två passionerade hjärtan.
Satt i soffan och önskade att det aldrig skulle ta slut.
När David Lopez reducerade på straff i den 85' minuten vågade man knappt andas.
Fem minuters tilläggstid var Ayza Gamez mest generösa bidrag till spansk fotboll so far.
Kudos till Casto i Betismålet som med glimten i ögat hanterade det regn av projektiler han utsattes för. Han liksom bara sopade ut skräpet över kanten istället för att ställa till några scener.
Plus i kanten till Mats Larsson som kommenterade. Han är överlägsen.
 
Mål: 0-1 Beñat (6'), 0-2 Nacho (12'), 1-2 De Marcos (37'), 1-3 Salva Sevilla str (46'), 2-3 David Lopez, str (85')
 
 
 
 

Nina Ljung Fredman2011-09-19 14:05:00
Author

Fler artiklar om Spanien