Vi minns Champions League del 3: En pojkdröm som går i uppfyllelse
Real Madrid är Champions League. Ingen annan klubb i världen har vunnit lika många titlar som marängerna. Den 28 maj spelar Real Madrid sin andra Champions League-final på tre år. Redaktionen ger er fram till dess en artikelserie med skribenternas egna intryck och känslor av tidigare Europa-äventyr. Trevlig läsning!
Real Madrid är som sagt en stor del av Champions Leagues historia. Nästan varenda supporter kan relatera till sitt egna speciella minne av Real Madrid i denna turnering. För många är det Zidanes volley i Glasgow. För många andra är det Ramos nick i Lissabon. Det minne som för mig är extra speciellt är när jag själv för första gången besökte Santiago Bernabeu för att se mitt Real Madrid spela i Champions League.
Jag minns själv hur jag som en 11 årig pojke kom hem från skolan och fick löftet att vi skulle till Madrid och se Champions League matchen mot Lyon. Från den dagen började jag räkna ner dagarna i kalendern tills det var dags för avfärd. Vi anlände till Madrid på matchdagen och efter en snabb visit på hotellet begav vi oss till Bernabeu för matchen. Fem år senare minns jag fortfarande min första glimt av Santiago Bernabeu. Arenan kändes helt gigantisk och jag minns hur jag behövde titta långt upp för att kunna se hela arenan. Det är trots allt en rejäl kontrast till fotbollsstadion Råsunda som jag var van med.
Trots att arenan var helt slutsåld så var inte stämningen likt det vi kan förknippa med Real Madrid och Champions League kvällar. Det var trots allt den tredje gruppspelsmatchen en kall oktoberdag i Madrid. Även om det här var en helt vanlig match för supportrarna så var det alldeles speciellt för mig att få höra Champions League hymnen på ett fullsatt Bernabeu. Hur många gånger du än hör det på TV så blir det aldrig som att uppleva det på plats tillsammans med 80000 andra supportrar.
Till matchen då. Real Madrid mötte nu Lyon för tredje året i rad i Champions League. Lagen kände varandra väl och Lyon ställde upp med ett namnkunnigt lag. Man formerade en startelva med spelare som Hugo Lloris, Yoann Gourcuff och Michel Bastos. Trots detta var det aldrig en match över 90 minuter. Efter mål av Ramos, Benzema, Khedira och Özil så skrev slutresultatet till 4-0. En ren uppvisning av Real Madrid som då i princip bokade sin plats i årets slutspel.
När domaren blåste av matchen utrymdes Bernabeu snabbt av alla spanjorer som ville hem. Jag minns hur en man bakom mig då sa: “ Ännu en kväll på Bernabeu med jobbet gjort”. Detta var inte alls en match där man skulle minnas den bländande fotbollen eller inramningen. Det var en dag på jobbet för supportrarna och Real Madrid. Efter slutsignalen fanns det dock en 11 årig pojke långt upp på Bernabeus läktare som inte ville lämna arenan trots att vakterna kom och sa till. Det var en 11 årig pojke som tillslut lämnade denna Champions League kväll med sitt vackraste och största minne i livet.
