- -
Vinst när Spanien avslutade kvalet
På pappret en betydelselös match väntade för Spanien borta i Ukraina då La Roja redan garanterat avancemanget till VM-slutspelet nästa sommar. Matchen blev däremot långt ifrån händelsefattig då Ukraina trots allt jagade tre blytunga poäng som skulle innebära direktkvalificiering istället för play-off.
Vicente del Bosque valde självfallet att ställa upp med en betydligt mer b-lagsbetonad elva med två landslagsdebutanter i backlinjen i form av Mario Gaspar och Etxeita. Elvan i sin helhet såg ut som följande:
De Gea
Mario Gaspar - Etxeita - Nacho - Azpilicueta
Thiago - San Jose - Cesc
Isco - Paco Alcacer - Nolito
Första halvlek
Matchen började egentligen gick i samma spår som Spaniens nästan samtliga matcher under det här kvalet, aningen passivt men lika kapabla nog att skapa chanser och orsaka oreda hos motståndaren. Just i den här matchen var det dock Ukraina som fick matchens bästa möjlighet inledningsvis. Kvarten in fick David De Gea bjuda på två riktigt fina räddningar som även satte ton för resten av matchen hans del, Manchester United-keepern storspelade nämligen lagom nog till kvällen.
Föga överraskande var det dock ändå spanjorerna som öppnade målskyttet när Mario Gaspar, debutanten, i den 21:a matchminuten avslutade vackert med huvudet efter imponerande förarbete från Thiago och Nolito. Bara två minuter senare lyckades Cesc Fabregas spela sig till en solklar straff som han tilldelades av domaren, han valde att själv ta straffen och tyvärr bjöds det på en någorlunda svag straff som målvakten Pyatov räddade. Även Pyatov lyckades vid flertalet situationer hålla kvar sitt lag i matchen.
I andra änden tog sig Ukraina allt närmre ett kvitteringsmål medan skärpan i avsluten saknades, men Spanien var klart sårbara och här fanns det klart och tydligt en öppning i matchen. Några fler mål blev det däremot inte.
Andra halvlek
Ukraina hade mycket att vinna och väldigt lite att förlora och detta syntes väldigt tydligt. Hemmalaget pressade allt högre, även om ytorna öppnades upp rejält för Spanien så rådde det ingen tvekan om att 1-1 hängde i luften, om inte De Gea hade haft andra planer hade utfallet kunnat bli helt annorlunda.
Spanjorerna bjöd på ett konstnummer till mål som San Jose till slut dunkade in efter magiskt kombinationsspel från Isco, Thiago et al, men tyvärr dömdes målet bort korrekt av domaren som hade upptäckt en ful tackling från Nacho. Det Spanien saknade i form av motivation kompenserades istället av flera spelares hunger att visa framfötterna i den här möjligheten de hade fått av förbundskaptenen del Bosque, Nolito fortsatte att imponera och även Thiago visade stundtals på sina fina fötter.
Hemmapubliken i Kiev försökte mana på sina spelare och även om Ukraina gjorde måttliga försök till att få en kvittering uteblev den större anstormningen som nog många hade väntat sig, enstaka chanser gick att finna men ju längre matchen led desto mer beroende blev Ukraina av individuella insatser för att hitta på något. Konoplyanka skapade en del oreda men mer än så blev det inte. Någon samlad forcering fick vi inte se.
Nolito, Cesc och Paco Alcacer byttes ut när Juan Mata, Jordi Alba och Sergio Busquets istället byttes in. Någon dramatisk effekt blev det inte, istället tycktes spanjorerna gå runt och vänta på slutsignalen medan man lite nonchalant försökte jaga ytterligare ett mål.
Sammanfattning
Det finns nog ingen anledning att dra några större slutsatser från den här matchen då mästerskapet fortfarande är för långt ifrån samtidigt som man inte får räkna bort de yttre omständigheterna som blir dominerande i matcher som denna. Detta var helt enkelt mer en möjlighet för Vicente del Bosque att testa bredden i truppen. Och ja, några riktiga frågor besvarades kanske inte, Spanien har fortsatt Europas kanske bredaste trupp med även ett par spelare som nu vill knacka på dörren till startelvan i laget. De Gea var tveklöst kvällens gigant vilket förhoppningsvis gav VdB något att fundera över. Thiago var en annan spelare som visade på sina förmågor och även om han fortfarande har en lång väg att vandra.
Den svepande slutsatsen är att det här landslaget fortsatt har problem med spelare som inte riktigt kan pricka in formen över längre perioder. Paco Alcacer är en av de som kändes självskriven förra hösten men tycks nu vara helt under isen i landslags-sammanhang. Konsekvensen är att man går ur det här kvalet som gruppledare men utan någon klar elva som känns självklar eller för den delen särskilt förtroendeingivande, istället har det roterats utefter behov. Samma orosmoment hänger därmed fortsatt över laget.
Det viktiga är att La Roja är klara för slutspelet och nu hoppas vi att man lyckas försvara titeln.
