WTF.....?!!
Where's The Finish.....?!!
Atlético sköt tjugotre skott (ni läste rätt), tog nio hörnor, fixade två ramträffar, hade fem klara målchanser, spelade ut Racing i djupled, sidled och i missionärställning på bortaplan.
Ungefär det som FC Barcelona brukar göra med Real Madrid.
Nittio minuter senare så slutade ändå matchen 0-0....?! Det ska vara omöjligt enligt universums kvantitetslag.
Imellan hann så klart Racings målvakt Toño Martinéz visa upp nio kvalificerade räddningar, göra sin livs match, bli man of the match och göra sig aktuell för Spainens EM-trupp. Story of our lives (and his).
Atlético fortsätter på spåret man startade mot Valencia, dvs konsten att bränna målchanser. Ibland bränner man nästan så det blir snyggt.
Dagens match tog priset i den kategorin. Matchbilden och slutresultatet är inte släkt, de är inte ens från samma planet.
Efter många år av defensivt lidande, otroligt snygga baklängesmål, misslyckade rensningar och cykelsparkar i det egna krysset så har vi äntligen lärt oss försvara som aldrig förr.
Laget har inte bara hållit nollan sex matcher i rad, man har även sett till att motståndarna inte ens har tid att tänka på sin egen existens i våran box.
Vi har använt alla fyra mittbackarna och blivit lika snåla bakåt som folk brukar vara sista veckan innan löning.
Istället har vi glömt hur man gör mål...
Ja det är sant att ironin är så idiotstark att den går att ta på, lukta på och känna på. Det är ett måste, annars vore vi inte Atlético de Madrid.
Det finns en absurd känsla när man sitter och tittar på sitt lag ibland. Man skakar på huvudet i tennisåskådarslowmotion, munnen är öppen och klar för salivbildning medans man har händerna över halva ansiktet i ren och skär disbelief. Shoot me!
Den känslan hade jag idag när www.givemeafuckingbreak.com länkades inne i min hjärnbalk flera gånger om.
Det kliade i hela kroppen som dagislöss när Radamel Falcao helt fri träffade utsidan av stolpen två meter från mål utan målvakt. Falcao missar inte såna lägen... aldrig...
Edit: Nicklas Bendtner missar inte såna lägen...
So, hur ska vi gå vidare härifrån? Först måste Falcao hitta en jämnare växel mellan hattrick och noll, viktigt!
Vi måste absolut fortsätta bygga på det defensiva arbetet även om offensiven får lida kortsiktigt. Det gynnar laget i längden. Med säkrare defensiv så växer självförtroendet.
Valencia och speciellt matchen mot Racing får ses som ett frustrerande dag på jobbet. Jag tror stenhårt på att det lossnar snart. Det är vi som ska ha Champions League platsen.
Alla placeringar uppåt i tabellen denna säsong får ses som en trisslott med vinst på. Det är nästa säsong vi ska vara ligans defensivt tightaste lag från början under Diego Simeone (give him a long term contract!)
Atlético de Madrid, ligans defensivt tightaste lag, hahaha!! Kom på mig själv lite där. Eller?
Only time will tell...
