Bayer 04 Leverkusen – Borussia Dortmund: 2-2
Efter en veckas uppehåll för landslagsspel var det än en gång matchdags i den helt underbara Bundesliga. Dortmund kom till Leverkusen med en hel del spelare som gjorde comeback, antingen på bänken eller rakt in i startelvan. En av dessa var Mladen ”Doppelpack” Petric som hoppade rakt in i startelvan efter en muskelbristning.
Laget ifrån Rhurs pärla, Dortmund, hade äntligen fått tillbaks en del spelare från den drös som varit på skadelistan. De enda som inte kunde medverka i den viktiga matchen mot Leverkusen var Alexander Frei samt Sebastian Kehl. Även lagkapten Wörns fick stå över då han drog på sig ett onödigt gul-rött kort i den senaste matchen mot Vfl Bochum. Förlusten av Wörns kändes visserligen inte särskilt tung eftersom många, bland annat jag själv, anser att han inte riktigt har visat sig ifrån sin bästa sida under den senaste tiden. Tränare Thomas Doll valde att ersätta Wörns med en annan ålderman, nämligen Robert Kovac. Än en gång hölls alltså den, enligt mig, mycket duktiga och underskattade mittbacken Martin Amedick utanför.
Även Leverkusen drogs med en hel del skador inför matchen, framförallt på mittfältet. Schneider, Schwegler, Callsen-Bracker samt Ramelow var dömda att missa matchen. Detta till trots har Bayer förmågan att ställa upp med ett starkt och namnkunnigt lag. Med spelare som bland annat Kießling, Barnetta, Barbarez samt den målfarlige greken Gekas har man en farlig och stark offensiv. Något som självklart kändes väldigt oroande inför matchen eftersom att det defensiva spelet inte har varit Dortmunds starka sida så här långt. Dessutom finns det defensivt starka spelare i Leverkusen som mittfältaren Rolfes, mittbacken Sinkiewicz samt den unge målvakten Adler. Det skulle alltså bli något att bita i för Dortmund.
Borussias startelva var inför matchen säker rent namnmässigt, men ingen visste riktigt hur Doll hade tänkt sig formera sitt lag. När domare Florian Meyer blåste igång matchen klockan 15:30 stod det klart att Dortmund spelade med Tinga och Kruska som defensiva mittfältare, men Kringe och Federico framför sig på kanterna. Anfallet utgjordes utav Klimowicz tillsammans med Petric. I försvaret fick högerbacken Degen göra comeback och vid hans sida återfanns som väntat Kovac och Brzenska i mittförsvaret. På högerbacken spelade som vanligt Dede, som för övrigt fick äran att bära kaptensbindeln för dagen.
Redan efter matchens första minuter syntes det att BvB såg aningen mer taggade ut än på väldigt länge. Trots detta förlorade man ändå, under hela matchen faktiskt, alldeles för mycket boll. En annan tråkig analys som man snabbt kunde fastställa var att försvaret hade tydliga problem med Leverkusens offensiva forcering. Problemet uppstod i att hemmalaget valde att anfalla mycket på kanterna, men ändå stundvis dra in centralt. Det var en taktik som vårt alldeles för ofta sega försvar inte riktigt hängde med på. Samtidigt tyckte jag mig ändå se att spelet stundtals påminde aningen om det briljanta spel vi kunde se föregående säsong när Doll först anlände som tränare.
De första 45 minuterna utav matchen var chansmässigt ganska svajig, men spelmässigt hade ändå laget ifrån Kölns parkeringsplats övertaget. Som Dortmundsupporter var man överlycklig i den 41:a minuten förstås. Det var då Mladen Petric tryckte in en volley på ett ovanligt klockrent sätt, Adler i målet ställdes helt chanslös. Florian Kringe fick bollen på högerkanten och slog en sorligt välriktad crossboll mot Petric som befann sig till vänster i straffområdet. Comebackande Petric tackade för chansen från start. Ett klockrent mål helt enkelt.
När andra halvlek blåstes igång syntes det tydligt att Leverkusen hade bestämt sig för att ta sig i kragen och spela en effektivare fotboll med mer press. Från Dortmunds sida syntes det, tyvärr, att man tänkte ligga och lura i straffområdet och chansa på kontringar. Hemmalagets tränare Michael Skibbe passade dessutom på att plocka ut mittfältaren Vidal och lyfta in Freier. Ett byte som tyvärr gav resultat. Redan i den 52:a matchminuten får nyinsatte Freier trava igenom hela Dortmundförsvaret och rulla bollen helt fritt mot mål, och vid målet dök anfallaren Gekas upp och rullade in kvitteringen, 1-1. Glädjande nog tappade inte Dortmund hakan direkt, utan redan i 54:e minuten får Petric bollen helt gratis ifrån Sinkiewicz och testar först Adler med en inte fullt så välriktad bredsideavslutning. Adler släpper retur på bollen efter sin benparad och då visar Petric att han besitter en typisk backegenskap, nämligen ”det långa benet”. Helt fräckt får ”Mr.Doppelpack” ut foten och stöter in bollen i mål. Gästerna svarade snabbt på 1-1 kvitteringen och 1-2 var ett faktum.
Tyvärr var det efter detta mål som det mesta gick snett. Försvaret låg i princip hela tiden på tok för långt bak och Dortmund lyckades aldrig sätta någon riktig press på Leverkusen. Domare Florian Meyer var enligt mig själv lite delaktig i den stor pressen också. Inte för att han gav bort straffar och jättefarliga frisparkar, för där hittade han en bra och konsekvent linje matchen igenom. Men, på alla småsaker blåste han bra gärna för Bayer, men inte i en liknande situation för Dortmund. Detta medförde i förlängningen att bollen kom nästan aldrig över våran mittlinje. Självklart berodde detta mycket på ett dåligt spel från gästernas sida, men även alla avblåsningar som var i det billigaste laget. Men matchens slutresultat kan förstås inte skyllas på domaren, utan endast på vår ohälsosamt extrema passivitet.
Kanske var det så att Doll försökte lyfte Dortmunds spel, genom att byta in både ”Kuba” samt Buckley under matchens gång. Men båda dessa spelare var lika osynliga som Klimowicz brukar vara. För övrigt var det just Klimo som ersattes utav Buckley.
Och denna röda tråden i den här texten, är möjligtvis just bristen på en positiv aggressiv press ifrån Dortmunds sida. Kanske var det så att Doll försökte mixtra lite med det också genom att ersätta Kruska med Daniel Gordon, tyvärr var det ytterligare ett byte som inte gav något vidare utslag på matchbilden. Med andra ord, pressen bara fortsatte och Dortmunds få kontringschanser slutade med bedrövelse.
Ett tag trodde man visserligen att det kunde gå vägen. Men i den 86:e minuten assisterar Freier än en gång till ett mål, denna gång med ett välplacerat inlägg till en omarkerad Kießling som utan problem nickar bollen i mål bakom Roman Weidenfeller. På tal om Weidenfeller såg han säkrare ut under hela matchen än vad han gjort på länge, och han gjorde dessutom en hel del bra räddningar på alla de chanser Leverkusen hade matchen igenom. Tyvärr gör han inte längre de där matchavgörande räddningarna längre. En annan kille som med all rätt varit starkt kritiserad är den långe anfallaren Klimowicz. Och visst, han hade en bra nick på mål i mitten på andra halvlek som Adler lyckas rädda med somliga problem, men faktum kvarstår att han är orörlig och slår bort alldeles för mycket bollar. En spelare som dock kan hyllas oreserverat är Mladen Petric som under gårdagens match gjorde en stark comeback och dessutom två mycket viktiga mål. Han är, och kommer att förbli, oerhört viktig för Dortmund under denna säsong.
Nästa söndag väntar en mycket knepig match mot starka Bayern München. Ett poäng där och vi är på rätt spår. Men med tanke på hur skakigt vårt defensiva spel har varit hittills känns det i nuläget ganska avlägset. Fast det är klart, med en skadefri Petric kan vi komma långt.
Bayer 04 Leverkusen: Adler - Castro, Friedrich, Sinkiewicz, Sarpei (81, Dum) – Vidal (45, Freier), Rolfes - Kießling, Barbarez (72, Papadopulos), Barnetta – Gekas.
Borussia Dortmund: Weidenfeller - Degen, Brzenska, Kovac, Dede – Kruska (70, Gordon), Tinga – Federico (60, Kuba), Kringe - Petric, Klimowicz (77, Buckley).
Mål: 0-1 Petric (41, Kringe), 1-1 Gekas (52, Freier), 1-2 Petric (54), 2-2 Kießling (86, Freier)
Domare: Florian Meyer
Gula kort: Barbarez - Tinga, Degen, Kuba
Åskådare: 22,500 (utsålt)
