Vancouver - San José
Inför: Verkligheten gör sig påmind
Det brukar heta att det andra året alltid är det svåraste. Jag vet inte om det stämmer i samtliga fall, i historien och i framtiden, men visst stämmer det åtminstone så här långt för Jürgen Klopp. Sex poäng på de sju inledande omgångarna är långt ifrån godkänt. Kan en ändring komma i morgon borta mot Gladbach?
I det normala fallet, om nu något sådant finns, brukar det vara ganska angenämt att blicka fram emot en riktig Bundesligaklassiker som faktiskt Borussia Mönchengladbach mot Borussia Dortmund är, även om de senaste säsongerna har inneburit (med något undantag) ideliga misslyckande för båda klubbarna i sportslig väg. Den här gången är annorlunda, av flera anledningar. För det första så gör sig en viss match från i våras påmind, på ett otrevligt sätt. Inför den sista omgången av förra säsongen hade så Klopp & co allt i egna händer, ett bättre eller likvärdigt resultat än Hamburger SV, behövdes för att Borussia Dortmund återigen skulle få ta plats i Europas finrum, men ack så fel det blev. För när allt kom omkring så satte Dante Bonfim käppar i hjulet för ett gulsvart lyckorus, matchen på Borussia Park slutade 1-1 och HSV skickades ut i Europa.
Med facit i hand var det möjligtvis inte helt fel, för den här säsongen har börjat på ett allt annat än godkänt sätt, och där har vi anledning nummer två till min ambivalenta inställning till den här matchen. På de inledande sju omgångar har BVB bara vunnit en match (och det på ett självmål i premiären mot Köln) och totalt plockat sex poäng. För ett lag som borde göra anspråk på att blanda sig in striden om en topp-femplats i Bundesliga är det allt annat än acceptabelt. Låt gå för skador på nyckelspelare (läs Sebastian Kehl och hänvisning till undertecknads tidigare krönika i ämnet inför säsongen) och alla andra möjliga ursäkter som osportsliga motståndare, ifrågasatta rättskipare... Listan kan göras lång, men faktum kvarstår, Jürgen Klopp har inte fått ut max av sitt lag den här säsongen. I skrivande stund är inte undertecknad rätt person att ifrågasätta Klopps vara eller inte vara på Westfalenstadions tränarbänk och återigen det av två anledningar.
För det första så vägrar jag vända kappan efter vinden. Jürgen Klopp är en inspirerande tränare, en karismatisk person med ett stort fotbollskunnande som förde klubben till, åtminstone, något oanade höjder förra säsongen. I förlängningen kan vi fråga oss om det är meriterande nog, för visst finns det brister även hos Klopp, coachningen under matcherna är en sådan brist, men än så länge blåser det ingen storm kring Borussia Dortmund i allmänhet eller Klopp i synnerhet. Faktum är att en seger för upp laget, åtminstone tillfälligt, upp på säkrare mark och för stunden bort från ett ännu inte så avskräckande nedflyttningsstreck. För det andra så tänker jag inte kritisera Klopp av den enkla anledningen att jag helt enkelt har sett för lite av BVB den här säsongen. Ett kritiserande av Klopp utifrån andra grunder än de resultat som faktiskt presterats så här långt, vore helt fel. Jag har inte sett hur försvaret agerat (förutom hönsgården mot Hamburg, totalt 13 insläppta), varför det görs för lite mål framåt (sex stycken på sju matcher).
Morgondagens match mot Borussia Mönchengladbach blir inget undantag. Men åtminstone kan jag konstatera att varken Klopp eller någon annan kan beklaga sig över skadesituationen. Lagets utan tvekan mest värdefulla spelare, Sebastian Kehl, är visserligen fortsatt skadad och lär inte vara tillbaka förrän i början av december – och inte ens det är med någon säkerhet. Kehl som är så viktig när han är frisk, tenderar ju som bekant att bli borta betydligt längre än vad de första prognoserna säger (och den här gången pratades det om comeback i slutet av augusti/början av september, tider som sedan länge är förbi).
Utöver skadeläget kan vi konstatera att spelarna säkert är revanschsugna efter 0-1-förlusten mot Schalke 04 förra helgen. Allt annat vore fel.
