Blogg: Frau BVB tar stolpen: Echte Liebe = Äkta marknadsföring
Några veckor sedan gav jag en liten känga för Dortmunds officiella slogan ”Echte Liebe” och det var inte första gången jag antydde att jag har mina tvivel om uttrycket. Men varför bär jag ett personligt agg mot detta av Dortmund överallt basunerade ordkombination? Den finns på påsarna av fanshoppen, Dortmunds inlägg på facebook och den officiella hemsidan.
Ni kanske börjar se ett mönster här, exemplen av var ”Echte Liebe” förekommer kan alla kopplas till själva klubben. I matchen mot Mainz stod det en banderoll på den Gula Väggen ”Ultras och Hooligans – vi är klubben”.
En banderoll jag inte nödvändigtvis helhjärtat står bakom även om jag stod bakom den rent fysiskt. Men den sätter ljus på problematiken kring ”Echte Liebe”. Sloganet stod inte på den banderollen i Gula väggen, och jag kan inte se att den på länge kommer att göra det heller.
Men vad är historien bakom sloganet egentligen. Mannen bakom orden är den 2010 tillträdde marknadschefen Carsten Cramer och sloganet registrerades samma år i klubbens namn. Cramers uppgift är att få det växande intresset för Borussia Dortmund att synas i klubbens intäkter. Eftersom stora biljettprishöjningar inte är möjliga ur varumärkesperspektiv i dagsläget kvarstår utökande av försäljning av supporterprylar.
Och här kommer vi till kärnan av problemet. En slogan som syftar på pengarmässig vinst är ingenting som supportrarna i Dortmund kan ställa sig bakom. Ännu mindre ultras som motsätter sig modern fotboll som bygger på helt andra värden är kärlek. Förutom kärlek för pengar förstås.
Dilemmat med "Echte Liebe" är kravet den ställer på kubbledningen, spelarna och supportrarna. Någonstans i sloganet finns värden som trohet, uppoffring och gemenskap.
Men hur ska man kunna efterleva dessa krav i en modern fotbollsvärd i en klubb som eftersträvar att bli en så kallad ”storklubb”. En plan som kom i krasch denna säsong med en trupp full av överbetalda dyra importer.
Visst klubbledning har visat trohet under denna svåra säsong, tränaren Jürgen Klopp har haft lednings fulla stöd under hela hösten och början av året.
Och till slut lyckades de även få signaturen som alla redan hade gett upp hoppet om. Marco Reus kan tolkas ha visat någonting som sloganet står för när han med uppbackning av Opel och Puma gick med på att över fördubbla sin lön vid kontraktsförlängningen och lämnade den näst bäst betalda spelaren 6,5 miljoner euro efter sig.
Utan att förringa värdet av kontraktet och dess betydelse för laget och supportrarna står det i kontrast med gångna årens besvikelser. Betydelsefylla spelare, som har BVB att tacka för sin utveckling har lämnat, två av dem har återvänt andra kommer vi förmodligen aldrig att se igen. Och visst, så är fotboll det har jag inga invändningar mot. Men så är inte "Echte Liebe".
När spelarna inte kan förväntas att ställa sig bakom klubbens slagord vem ska göra det då?
Ledningen som höjde biljettpriserna inför den här säsongen till den grad att Dortmund nu har de högsta priserna i hela Bundesliga? Eller ledningen som inte kan (men plötsligt måste) föreställa sig en säsong utan Champions League? Kanske då ledningen som köper tillbaka våra annorstädes misslyckade spelare?
En balansgång mellan att värdera inte bara de sportsliga framgångarna men också supportrarna som är en del av Dortmunds varumärke är svår. De är den kärleken som man vill mjölka. Men det är också den kärleken som minst genererar pengar.
De som älskar mest passionerat på plats har inte mycket övers till ”Echte Liebe”. Det är deras kärlek som har paketerats i sloganet och som säljs för distanssupportrar. Hur skulle du känna om din kärlek plötsligt blev en hyllad produkt?
Och vad är den produkten? Kärleken som protesterar mot sanktionerna som Köln supportrarna och deras supporterklubb fick efter stormningen av planen drygt en vecka sedan? Gemenskapen som är starkare mellan aktörerna inom supporterrörelsen än klubtillhörighet? Kärleken som slog sönder delar av Veltinsarenan och kastade bengaler på sin egen målvakt? Eller kärleken som får den Gula väggen att stämma in i ”Leuchte auf Mein Stern Borussia” när det går ovanligt bra och framförallt när det går ovanligt uselt?
De supportrar som stod (även ideologiskt) bakom banderollen i Mainzmatchen anser sig förvisso vara klubben men de vill inte att marknadsföringsfolket ska definiera dem. En övertygelse som delas även utanför de så kallade ultras.
Var och en får välja själv hur man identifierar sig med sin klubb och vilka ord man använder. Men nästa gång du använder uttrycket "Echte Liebe" hoppas jag att du tänker efter vilken signal du skickar utåt. Och att sannolikheten är stor att du tolkas att ha anslutit till den svartgulaskaran efter 2010.
Men vem vet. Gula Väggen sågade låten som den unga tjejen sjöng på stadion ett antal år sedan. Numera tvekar ingen att försöka träffa de höga tonerna av ”Amazing Grace”.
