- -
Ovärdigt avgörande för båda lagen
Dortmund åkte till blå Allianz Arena med avancemang som det enda målet. Vad de inte visste var att det skulle krävas 120 minuter av spel mot andra divisions lag för att uppnå detta.
Som förväntat rullade Klopp ut ”finelvan” i matchen där enbart avancemang var ett godkänt resultat. Och visst började Dortmund med att sätta press på de ljusblåa motståndarna direkt från början men det skulle dröja långt in i extra tid innan detta skulle ge utdelning. Matchens höjdpunkt var när en supporter lyckades ta en bild på sig själv tillsammans med Die Löwen spelaren innan han skulle ta hand om en hörnspark. Och hörnspark med andra fasta situationen var taktiken som Tysklands svar för Premier Leagues Stoke (åtminstone i just denna match) hade att erbjuda tillsammans med elvamanna försvar. Detta var den tredje matchen på säsongen där Dortmund har haft att trampas med denna typ av speltaktik och ännu en gång visade det sig vara en mycket svårt kombination för de svartgula.
Dortmund höll i bollen flitigt och letade efter öppningar i Die Löwens försvar, men när öppningarna väl kom höll inte BVBs avslut riktigt måttet. Jakub "Kuba" Blaszczykowski hittade ribban liksom även Marco Reus och Pierre-Emeric Aubameyang innan matchen blåstes av, Kevin Grosskreutz vågade inte skjuta och Robert Lewandowski missade ett öppet mål för attnämna några av lagets mindre lyckade insatser framför buren. Och när spelarna vågade tänka lite friare och lyckades skapa ytor framför målet brast kommunikationen och lagkamraterna följde inte med. Nuri Sahin släppte bollen vidare framför målet bara för att upptäckta att ingen sprang in i ytan, Kuba rullade bollen genom hela straffområdet precis utanför målet medan flera helgula spelare stirrade på bollens framfart utan att ens försöka nå den.
Man måste berömma den 37-åriga 1860 Münichmålvaktens prestationen, speciellt den supersnygga halvt oplanerade armbågsräddningen samt ishockeyräddningen ståendes på ena knät. Gabor Kiraly höll 1860 München med i matchen ändå fram till extra tid. Och jag kunde inte låta bli att beundra hans gråa mjukisbyxor heller. Men i ärlighetens namn fattades också udden i Dortmundspelares avslut som allt som oftast gick rakt på målvakten.
Jonas Hoffmans inhopp på mittfältet, där han ersätte Sven Bender, gav laget lite nytändning och han kom även själv till några avslut som dock inte var någonting som hotade varken hemmalagets fyrbackslinje eller målvakten Kiraly.
När 90 minuter av helgula bollrullande var över reste sig hemmasupportarna till stående ovation för den enorma försvarsprestationen som deras lag hade gjort. 1860 höll verkligen ihop och kämpade tappert för att hålla Dortmund mållös. Extra tid fortsatte i exakt samma anda som det ordinarie speltid slutade. Dortmund höll i bollen och Die Löwens farligaste situationen var när de kom med tre man nästan in i sista tredjedelen av Dortmundändan av planet.
Reus hittade ribban med en frispark lite innan Kuba fick tacka för sig och ge plats till Aubameyang som alla hoppades på skulle bli matchens hjälte och helst innan första kvarten av extra tid skulle ta slut.
Matchen fick, enligt mig, ett ovärdigt avgörande när Dominik Stahls något olyckliga ingripande mot Reus skottförsök ledde till att den joggande fritidspoliskomissarien var tvungen att blåsa ett straffspark och ge ett rött kort. Domarbeslutets riktighet går inte att bestrida och visst hade BVB fört spelet under hela matchens gång men jag kunde inte hjälpa att känna avsmak när Aubameyang satte det efterlängtade målet bakom Kiralys rygg. Jag hade så gärna sett laget avgöra utan domarhjälp. Dortmundmålet och en mans underläge knäckte till slut det hårtkämpande hemmalaget som också de förjänade förlora med alla spelare kvar på planen.
Efter sidbytet fick Lewandowski göra plats åt Julian Schieber som kom in för att döda av de sista 15 minuterna. På en man mer kom äntligen även det första spelmålet när Langerak snabbt spelade vidare 1860s frispark som hade hamnat rakt in i hans famn. Henrikh Mkhitaryan och Hoffman kom nästan fria när 1860 hade satsat i sin fasta situation och spelade lätt runt det lilla som var kavr av München försvaret. Mkhitaryan satte in bollen i öppen bur efter att han snyggt flintade bort den ljusblåa Bülow.
I publiken kunde vi också åskåda ett bekant ansikte vars nuvarande hemmastad BVB gästade.
En obestridig slutsats av matchen är att vi kan lägga ner och jubla när laget producerar fram en hörna. Jag tappade räkningen på hur många hörnor vi fick men inte mer än ett halvfarlig läge var skörden av alla dessa. Vi kan lugnt börja spela hörnorna korta, enligt allmänna fotbollsstatistiken spelar det ändå ingen roll och enligt vår egen facit i handen kan vi inte få sämre utdelning än vi i dagsläget redan har.
När de 15 000 dit resta BVB-suppporter sjöng "Du bist unsere Kraft, unsere Leidenschaft" drog jag än suck av lättnad. En match med 75% bollinnehav borde ha varit lättare att vinna än denna. Jag lyfter hatten för våra hårt kämpande motståndare, det kanske inte var den mest underhållande av matcher men det var tyska cupen i sitt esse: tråkigt spel och lyckosamma mål. Och detta var menat i det allra mest positiva anda.
Matchstatistik
1860 München - Borussia Dortmund 0-2 (efter förlängning)
0-1 (105, straff) Pierre-Emerick Aubameyang
0-2 (107) Henrikh Mkhitaryan
Varningar: Moritz Volz, Yannick Stark - Jakub Blaszczykowski
Utvisning: Dominik Stahl (104)
Byten: Tomasov för Volz (112) och Friend för Lauth (112) - Hofmann för Bender (69), Aubameyang för Blaszczykowski (99) och Schieber för Lewandowski (105+3)
