Sebastian Andersson lägger skorna på hyllan
I torsdags kom beskedet att den tidigare Union Berlin-forwarden Sebastian Andersson lägger av efter att ha varit klubblös sedan i somras. Den numera 33-årige svensken har i flera år haft återkommande skadeproblem, vilket är anledningen till att en 14 år lång seniorkarriär nu är över.
Vi börjar med lite bakgrundshistoria och de tidiga åren. Sebastian Anderssons fotbollsresa började i Vinslövs IF och Ängelholms FF, två föreningar han faktiskt spelade för samtidigt. Ängelholmsonen tog sedan steget vidare till Helsingborgs IF:s tipselitlag, innan han återvände till hemorten för att ta en plats i klubbens A-lag 2010. Andra sejouren blev väldigt lyckad och 2011 var han klubbens bästa målskytt i det lag som slutade trea i Superettan. Han snappades året efter det upp av Kalmar FF, men tiden där skulle bli mindre succéfylld. Trots detta skrev han på ett långt kontrakt med Djurgården där karriären skulle få ett lyft. 13 mål på 35 matcher i “Blåränderna” ledde till en flytt till “Peking” som skulle bli hans sista klubb i Sverige.
2017 blev alltså startskottet för Anderssons tid i Tyskland när han värvades av klassikerklubben Kaiserslautern, då i andradivisionen. Väl där stod han för 12 mål på 29 matcher i ett lag som degraderades till 3. Liga. Kontraktet med “de röda djävlarna” bröts och därmed kom möjligheten att flytta till Union Berlin upp.
Redan första säsongen, i Zweite Bundesliga, bidrog han med 17 poäng och kämpainsatser som gjorde honom till en publikfavorit på Alte Försterei. Jag minns särskilt den avgörande kvalmatchen hemma mot VFB Stuttgart där Andersson gick in i en nickduell mot bortalagets båda mittbackar Holger Badstuber och Konstantinos Mavropanos som båda blev liggande och bandagerade runt huvudet efter duellen med svensken. Ett ögonblick som symboliserar Sebastian Andersson sejour i Union Berlin. Länk till höjdpunkter från matchen: Relegation Battle 2019 - Union Berlin Secure Historic Bundesliga Promotion - Highlights
Säsongen 2019/20 skulle han också vinna statistiken i en något udda kategori, antal vunna nickdueller i Bundesliga. Detta med en förkrossande marginal:
1. Sebastian Andersson - 260
2. Sven Bender - 154
3. Robin Koch - 139
4. Wout Weghorst - 137
5. Bas Dost - 125
Han hade förstås andra goda kvaliteter i spelet, förutom nickdueller och målskyttet. Detta var även dåvarande tränaren och legendaren Urs Fischer inne på under deras gemensamma tid i klubben.
- Han var alltid på språng, höll i bollen och spelade sig ur pressen... han var väldigt effektiv. Han gav allt på planen - inte bara i målen han gjorde utan även det hårda arbetet som hjälper laget.
Samarbetet med kapten Christopher Trimmel var ett extra bra sådant. Med österrikarens träffsäkra leveranser in till svensken i straffområdet, kunde duon stoltsera med fina siffror i poängkolumnen. Mellan 2018-2020 och på de 67 matcher han spelade i Union Berlin lyckades han göra 24 mål och kommer kanske speciellt vara ihågkommen som klubbens förste målskytt i Bundesliga genom tiderna (1-1 mot Augsburg, 2019).
I en intervju med Fotbollskanalen från igår talar han även gott om tiden i Union Berlin.
- Tränarstaben och lagkamraterna var fantastiska i Berlin. Det var väldigt trevligt, väldigt kul, och mycket positivt fotbollsmässigt också. Och i Norrköping var det en väldigt positiv anda. Det var en fantastisk tid. Lagkamrater och tränare skötte det väldigt bra i de klubbarna jämfört med andra klubbar jag varit i.
Tyvärr slutade karriären mindre bra efter flytten från Berlin till Köln där han aldrig riktigt lyckades ta plats i klubben från Nordrhein-Westfalen. Men minns ni vilken tränare han hade merparten av tiden i den klubben? Jo, det var Steffen Baumgart som vi vet firade stora framgångar där innan han fick sparken hösten 2023, samma år som Andersson lämnade. Svenskens sista kontrakt skrevs som bekant med Nürnberg i Zweite Bundesliga, men det blev bara 10 matcher och 2 mål för “der Club” innan korttidskontraktet var över och därmed även karriären indirekt.
Tack för dina insatser i Union Berlin-tröjan och en fin karriär, Sebastian.
Einmal Unioner - Immer Unioner!
