Matchrapport Jordanien vs IRAN
Pinsam förlust i bortamatchen mot jumbon i grupp E Alla var dåliga, vissa var sämre, andra var sämst. Med undantag för Rahmati, som vanligt.
Team Melli fick erfara sin första förlust i kvalet till Asian Cup 2011. Afshin Ghotbis mannar fick se sig besegrade med 1-0 av jumbon Jordanien.
Irans laguppställning (4-2-3-1):
Rahmati
Kaebi (K) - Aghili - Nosrati - HajSafi
P.Nouri - Teymourian
Heydari- Mobali - Khalatbari
Ansarifard
Iran kom till matchen med ett späckat schema bakom sig. Man hade två vänskapsmatcher (Island och Makedonien) samt första mötet mot Jordanien hemma i Teheran, under loppet av 11 dagar.
Då matchen inte spelades på en officiell FIFA-dag kunde inte europaproffsen närvara. Osasunas Nekounam och Shojaei ställs mot Valencia senare under kvällen. Fulhams Andranik Teymourian fick dock tillåtelse att vara med landslaget. Ja, han får ju aldrig spela i Premier League, så dom saknade nog inte honom allt för mycket.
Första halvlek:
De första 45 minuterna var riktigt plågsamma att bevittna. Team Melli var helt uddlöst, man lyckades inte med enkla passningar och var totalt ofarliga framåt. Bakåt så var det skakigt, då Aghili och Nosrati knappast kompletterar varandra som mittbackspar. Eller jo, de misstag Aghili inte gör bjuder Nosrati på istället, och vice versa.
Vad Ghotbi ser i Nosrati är fortfarande ett mysterium. Än värre var det att se stackars HajSafi som vänsterback. Killen är helt enkelt ingen back, han vet inte hur man tajmar en tackling eller ställer en offsidefälla. Och han är ju inte någon Dani Alves precis, som kan löpa sönder sin kant och bjuda på magnifika skott. HajSafis bästa bidrag till matchen var ett par långa inkast. Det duger inte för att få 90 minuters speltid.
Matchen var riktigt hackig då både iranier och jordanier låg på planen titt som tätt och behövde lite omplåstring. Bårbärarna var bland de mest aktiva under hela matchen. Något märkligt med dem var att de såg ut som två unga killar som gjorde lumpen, med någon sorts militärklädsel. Själva båren verkade direkt farlig, en aliminiumtillverkad leksakssäng med massor av hål i. Komiskt var det minsann,
Ingen av lagen stod för något skönspel i första halvlek, utan de stod för en härlig propaganda för usel fotboll utan taktik. Hemmalaget kan ändå ses som det något bättre laget eftersom de tvingade Team Melli till svåra beslut, som ofta slutade till jordaniernas fördel.
Andra halvlek:
Att lyckas spela ännu sämre än första halvlek skulle ha varit en bedrift i sig. Lyckligtvis ryckte Team Melli upp sig en aning, och i mitten av halvleken tvingade man målvakten Shafi till en avancerad räddning. Annars var det bara skott utanför straffområdet som målvakten enkelt plockade. Det började uppstå luckor för båda lagen, och Jordanien började hota målet allt mer.
Jordanierna mäktade med både ribbskott, stolpskott, superräddning från Rahmati och en nick som rensades undan på mållinjen. Det blev till slut en rättvis utdelning för hemmalaget i den 78:e minuten. Det skakiga iranska försvaret blev som stillstående när ett inlägg kom från vänster till en totalt omarkerad Jarrar som kom med fart och dundrade in bollen i mål, bakom en chanslös Rahmati.
Varken Meydavoudi, Borhani eller Beikzadeh lyckades ändra matchbilden när de blev inbytta. Team Melli hade bara EN enda kvalificerad målchans under hela matchen, och den räddades av Shafi.
Kommentarer:
Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Det är inte lätt att vara en iransk fotbollssupporter. Det vi tvingas genomlida dagligen får de flesta att helt enkelt ge upp hoppet. Och ni vet vad man säger om hoppet, det är det sista som överger en. Men när det gäller iransk fotboll så har det lilla hopp man haft ständigt missbrukats och behandlats som skit. Konsekvenserna ser man tydligt: tomma läktare på matcherna, miserabla förhållanden, brist på unga talanger, tränare utan licenser, ja listan kan egentligen göras hur lång som helst, men nu handlar det om matchen mellan Iran och Jordanien.
Om Ghotbi haft en del journalister som strykit honom medhårs och försökt penetrera hans uttalanden in i det fotbollsälskande folket, så lär det bli andra bullar efter denna match. Kritiken mot honom kommer att vara hård och obarmhärtig, han kommer att få höra hur feg han är som inte vågar ta in nya spelare, hur hans lag spelar utan någon som helst taktik, hur vi förlitar oss så mycket på Neko och Masoud, hur backlinjen har blivit ett levande skämt, hur ständiga talanger som Mobali aldrig kommer att lyckas, varför han älskar Nosrati och ogillar Borhani och Khalatbari osv. Men att förlora en match mot ett lag som är rankat 128:a i världen och samtidigt lova guld och gröna skogar rimmar illa. Ghotbi må ha de bästa intentionerna i världen, men resultaten talar inte för honom. Nu tror jag att vi kommer att kvala in till Asian Cup i alla fall. Men när vi blir överkörda av lag som Thailand och Jordanien kan vi inte ställa några höga krav heller.
Nu har Afshin Ghotbi allt och alla emot sig. Välkommen till Iran.
Ställningen efter 4 omgångar:
1. Iran 7p
2. Singapore 6p
3. Thailand 5p
4. Jordanien 4p
Nästa match: Singapore - Iran 6:e januari.
Vad tycker du? Gör din röst hörd på forumet!
