
Fokus: Kazakstan
Det jättelika landet med sin öde natur lär inte delta i något stort mästerskap inom de kommande årtiondena, något som emellertid inte besvärar ännu. För varje år blir Kazakstan starkare och de många etniska grupper som utgör befolkningen kommer säkerligen en dag få skäl att fira.
Kazakhstani flag courtesy of 4 International Flags">(Kazakhstani flag courtesy of 4 International Flags.)
Två saker nationen Kazakstan blivit berömd för under senare tid är att den en gång så stora och mäktiga Aralsjön har krympt till oigenkännlighet och den torftiga tolkningen skådespelaren Sacha Baron Cohen gjorde av en kazakisk reporter. Men landet är mer än så, mycket mer, och likt alla länder existerar underliga och förbryllande ting inom dess gränser. Visste du exempelvis att när landets centralbank tryckte nya sedlar år 2006, stavade de fel på ordet "bank". En annan intressant händelse är att världens första bemannade rymdfärd med Yuri Gagarin i spetsen inleddes i det som idag heter Kazakstan då han skjöts upp ifrån Baikonur Cosmodrome, år 1961. Men denna kuriosa är ovidkommande i detta sammanhang, vi skall istället ägna oss åt fotbollen i detta enorma land.
Tillbakablick
Kazakstan har aldrig deltagit i ett stort mästerskap, varken under tiden som medlem i AFC, eller som medlem i UEFA (som de tillhört sedan år 2002). Det må låta riktigt uselt, deras historia är dock bara runt 20 år lång som självständig fotbollsnation. Att de gjorde bytet till UEFA har, enligt mig, mest nackdelar. De kommer successivt att utvecklas och bli en god fotbollsnation. Men hur länge kommer det att dröja innan de får delta i EM eller för den delen VM? Hade de fortsatt i AFC hade de kunnat kvalificera sig för Asiatiska Mästerskapet relativt enkelt, förmodligen. De allra flesta spelare vill mer än bara drömma, de vill också delta.
Ryssland är tveklöst Kazakstans storebror, eller pappa rentav, och den 23:e maj år 2008 slog de Kazakstan med hela 6-0, en siffra som endast Turkiet tangerat den 8:e juni år 2005. Det tär på ens moral när sådant sker. Det biter sig fast i benmärgen. Klubben har nästan uteslutande tränats av kazaker, men på senare år har utländska tränare tagit över. Nu tränas landslaget av tysken Bernd Storck (som efterträdde holländaren Arno Pijpers) och han har god kännedom om landet då han varit tränare för klubblaget Almaty samtidigt som han skötte Kazakstans U-21 landslag under år 2008. Han har uttalat sig om kazakisk fotboll och menat att ligan är undermålig samt att ledarna för de olika klubbarna inte är hjälpsamma nog. Landet har en lång väg att vandra, men tysken kan nog göra mycket gott för landet, så länge han och ledningen har tålamod för varandra.
Ligan & dess lag
Ligafotbollen i Kazakstan är på uppgång, det visar inte minst Lokomotiv Astana som inför förra säsongen gjorde några ruskigt spektakulära värvningar. Vad sägs om Yegor Titov, Andrey Tikhonov och Maksim Shatskikh? Dessa tre har alla passerat 30-strecket, men är helt klart fortfarande dugliga fotbollsspelare. De var en mycket positiv injektion i Lokomotiv som kom på andraplats i ligan bakom mästarklubben FC Aktobe, som är ett lag utan några egentliga stjärnor, men väl ett starkt kollektiv. De deltog i CIS Cup tidigare under året och tog sig hela vägen till final där sedermera Rubin Kazan var alldeles för svåra. Ett jättekliv för Aktobe i vilket fall. De får nu chansen att kvala in till Champions League under kommande höst. Det blir inte första gången de gör något sådant. De vann ligan förra året likväl, och slog först ut FH Hafnarfjördur och var sedan ett enda mål ifrån att eliminera Maccabi Haifa, som sedermera deltog i Champions Leagues gruppspelsfas tidigare under säsongen. Så nära var de att befinna sig i gruppspelet. Låt se vad de kan hitta på framöver.
Aktobe kvalar därmed till Champions League, samtidigt som Lokomotiv, Shakhter Karagandy och Atyrau får kvala till Europa League. Under den säsong som kommer förmodar jag att titelkampen kommer att stå emellan Aktobe, Lokomotiv och Tobol. Irtysh, som vunnit ligan fem gånger och därmed flest av alla lag, är inte lika starka som för ett par år sedan. Ligan är fjorton lag stor och spelas, likt Allsvenskan, från våren till vintern. En intressant aspekt att notera är att ligans lag är spridda över hela landet, till skillnad mot en del övriga centralasiatiska nationer där lagen ofta är centrerade ikring respektive huvudstad.
Framstående kazaker
Det är inte alltid så lätt att aldrig få erfara några essentiella framgångar för Kazakstan som lär få finna sig i att hamna i botten av många framtida kvalspel, med det sagt så finns det ändå ett par dugliga spelare väl värda att titta närmare på. Hos de yngre männen vill jag slå ett slag för den mycket intressante anfallaren Sergei Khizhnichenko som verkligen har ordentlig potential. Hans landsman Zhambyl Kukeyev är även han duktig, en spelare som kanske mest är känd för att ha nätat på Englands landslag. En bra start på karriären, minsann, även om matchen slutade 5-1 till engelsmännens favör.
Försvaret är utan tvekan Kazakstans akilleshäl. Det tillsammans med en svajig målvaktsuppsättning smakar inte väl. David Loria håller god klass, men bakom honom ser det tunt ut i buren. De enda försvararna som besitter god internationell rutin är Farkhadbek Irismetov och Samat Smakov, där den senare visserligen är Centralasiens bäste ytterback, i mitt tycke. Om vi sedan hoppar fram till mittfältet finner vi lagets starkaste del, navet heter Ruslan Baltiev och har hoppat runt i diverse klubbar i sin långa karriär. En annan viktig typ heter Andrei Karpovich som anslöt till storsatsande Lokomotiv Astana inför föregående säsong. Som spelfördelare finns Nurbol Zhumaskaliyev och längst fram är Murat Tleshev också ett namn att komma ihåg, även om han inte lyckats bra i landslaget.
