Gästkrönikör: Så ska Iran vinna Asian Cup!
Atbin Vali delar med sig av sina tankar om hur Team Melli ska spela för att bli nummer ett i Asien!
Det är inte mycket kvar innan AC 2011 sparkar igång. Gud vad man har längtat, så mycket man har längtat och nu är vi nästan där! Det kommer att bli ett par fantastiska veckor, detta utan tvekan. Asiens bästa lag skall koras i slutet utav januari, och förhoppningsvis hoppas alla förväntansfulla iranska fotbollsfans på en efterlängtad seger i AC 2011. Men hur ser det verkligen ut? Har vi någon chans att vinna mästerskapet? Upplaga efter upplaga, har vi väntat på en seger i AC men det har alltid tagit stopp i kvartsfinal, i bästa fall i seminfinalen. Är det Irans tur denna gång? Kan iranier över hela världen än en gång känna sig stolta, stolta över att kalla sig NUMMER ETT i Asien?
Efter att följt Irans landslag aktivt efter VM 2006, så har jag fått en ganska bra bild över hur läget står till. Före detta stjärnor och Bundesligaproffs som Mahdavikia, Bagheri och Hashemian har slutat för att ge de yngre en chans i landslaget. Att låta det nya Team Melli uppstå. Men Iran har haft det otroligt tufft i generationsväxlingen, vilket vi nu sett de senaste åren. Nu står vi några veckor inför AC 2011 och vad är egentligen mina förväntningar inför denna upplaga?
Mina förväntningar har för varje upplaga av ett stort mästerskap jag bevittnat varit väldigt höga, fast till denna upplaga har det skett en klar förändring. Jag ser inte Iran längre som ett lag som är favoriter till att vinna AC 2011, utan mer som ett lag som är precis under favoriterna, som i mina ögon är Japan, Sydkorea och Australien. I sanningens namn, så har iransk fotboll inte haft den önskvärda utvecklingen som många andra länder i Asien haft. Det har blivit mycket jämnare, och det är inte alls säkert ifall vi ens klarar oss vidare ur gruppen. Givetvis ser jag oss själva som aningen favoriter till att vinna gruppen, men så jämnt som det är nu, så kan allt hända. Det gäller att inte underskatta något motstånd alls.
Det som jag är mest rädd för är vårt försvarsspel, och för att förtydliga lite speciellt vår vänsterkant. Det har hänt flertalet gånger att motståndare har vänt matchen bara genom att ständigt attackera vår svaga vänsterkant (som om resten av försvaret inte var skakigt nog(. Det gäller i princip alla vänsterpositioner i landslaget. Och detta är det som skiljer oss från absolut toppen av Asien, och kan visa sig vara ett stort problem under turneringens gång.
Men vad talar för att Iran skall kunna ta en seger i årets upplaga utav AC?
Jag poängterade förut att vårt försvarsspel är vår svagaste del, vilket jag tror att många håller med om. Men vi vet att vi har bra mittfältare och offensiva yttrar. Dessa kan från ingenstans skapa en farlig målchans, sätta ett läge och avgöra. Vi har flertalet spelare som kan göra det lilla extra, då vi lever allt för mycket på individuell kreativitet och fasta situationer. Vi har Khalatbari som på en bra dag kan snurra upp ett helt försvar, skapa lägen samt göra mål. Vi har Nekounam som är ett otroligt farligt vapen i luftrummet, men vi ska inte glömma hans frisparkar. Shojaei som kan spela hur uselt som helst, men i sista stund blixtra till med ett fantastiskt inlägg som leder till ett mål, eller göra det själv. Teymourian och Nouri som konstant förstör motståndarnas spel slutar aldrig springa, är bra både defensivt och offensivt. Och viktigast av alla Mehdi Rahmati, vår extremt duktiga målvakt som allt för många gånger, har lyckats hålla oss kvar i matcherna. Dessa spelare måste prestera på topp ifall vi skall ha en chans till segern, och av alla dessa spelare så är det viktigast att Rahmati presterar bäst. Om dessa spelare presterar, då kan det mycket väl gå hela vägen.
Så här ska Iran spela!
Det beror på vilket motstånd man möter. När vi spelar mot mindre bra lag, som vi kan gå mer offensivt emot vill jag gärna se en 4-2-3-1 formation. Formationen är en av Ghotbis favoriter, och kommer med hög sannolikhet utövas. 4-2-3-1 formationen är mer offensiv än Ghotbis andra formation. Här har vi råd att släppa lite i mittfältet, och spela med en mer kreativ spelare bakom anfallaren. Vi ska våga gå framåt mer och släppa lite mer bakåt. 4-2-3-1 emot mindre bra lag skall spelas:
Rahmati
Heydari – Hosseini – Aghili – Nosrati
Nekounam – Teymourian
Rezaei - Shojaei - Khalatbari
Gholami
Jag väljer Heydari av den anledningen att emot lite mindre bra lag, där vi är favoriter, så kan det vara bra med en offensiv ytterback som kan slå inlägg, utmana och fylla på. Heydari lider en del i försvarsspelet, men sådan effekt skall det inte ge, speciellt när vi inte möter topplagen i Asien i gruppen.
Nosrati skall vara ytterback av den anledningen att jag INTE vill se Hajsafi spela som ytterback. Killen får gärna spela, men då som yttermittfältare. Backpositionen har han varit helt katastrofal på, och det kan vara skillnad på vinst eller förlust!
Jag vill se Rezaei och Khalatbari för att de är snabbare och kvickare, speciellt när det gäller att ta sig förbi sina motståndare, än vad Shojaei är. Båda är även hyfsat målfarliga. Shojaei är i mitten för när han är som bäst, då är han en stor fara för vilken backlinje som helst. Funkar inte Shojaei, så har vi Mohammad Nouri och Mobali som kan komma in.
Gholami som ensam anfallare? Han har visat att han kan ta emot bollen, hålla i den och vänta upp sina lagkamrater. Han är även alltid inne i straffområdet och vill sätta dit den. Det är något som vi saknat ett bra tag i Team Melli, han är mitt första val som anfallare, alla dagar i veckan. Han har verkligen imponerat på mig!
När vi möter bättre och starkare lag däremot vill jag spela en 4-3-3 formation, precis som Ghotbi gjorde emot Sydkorea, när vi slog de med 1-0 i Seoul. Anledningen är att här kommer mittfältet spela en nyckelroll. Vi MÅSTE stoppa motståndarna tidigt, och inte låta dem ha bollen. Ta bollen från motståndarna och sedan kontra är mantrat, för vi vet hur Irans försvarsspel (tyvärr) är! Detta gjorde vi riktigt bra emot Sydkorea. Vi har spelmaterial för det, då både Teymourian och Nouri är eviga bollvinnande krigare som förstör motståndarnas spel. Nekounam som spelar en viktig roll, då han både agerar som en defensiv mittfältare. Men även i anfallsspelet har han en viktig roll tack vare sin förmåga att fördela bollarna från sin position. Han blir som en defensiv playmaker. Sen har vi kreativa Shojaei och snabba kvicka, tekniska Khalatbari som ytteranfallare. Dessa herrar kan vara farliga på kontringar!
Rahmati
Heydari – Hosseini – Aghili – Nosrati
Nekounam
Teymourian Nouri
Shojaei – Gholami - Khalatbari
Det är med dessa två formationer, som man anpassar efter kvalitén på motståndarna, som jag tror vi kan skörda mest framgångar med. Jag tror inte det är någon ide att spela en 4-4-2 formation, då vi har under Ghotbi spelat 4-2-3-1/4-3-3. Vore bara förvirrande för våra spelare att bara börja spela en annan formation plötsligt. Men som jag nämnde tidigare, så tror jag på dessa två formationer och laguppställningar.
Med detta sagt, så ska jag försöka avsluta det hela. Det finns en chans att vi kan vinna mästerskapet, men som jag nämnde tidigare, så tycker jag att vi inte är de favoriter, som vi har varit i föregående upplagor utav AC. Det skulle lika gärna sluta att vi åkte ut ur gruppen, eller gick hela vägen till final och blev krönta ännu än gång som Asiens mästare. Men så öppet som det är, så är det svårt att spekulera något särskild utgång på årets upplaga utav AC. Men om vi ändå ska försöka, så är mitt tips på att Iran tar sig förbi gruppen, även kvartsfinalen, men i semifinalen tar det tyvärr stopp. Men jag hoppas innerligt att jag har fel, och vi ännu en gång kan kalla oss ASIENS BÄSTA LAG.
------
Asian Cup spelas i Qatar 7-29jan. 16 lag är fördelade i fyra grupper. Två lag från varje grupp tar sig till kvartsfina.
Iran spelar i grupp D med regerande mästarna Irak. Andra lag i gruppen är Nordkorea och UAE.
Iran - Irak 11/1
Iran - Nordkorea 15/1
Iran - UAE 19/1
