Omvärlden, det här är Iran i VM [Del 1: Truppen]
Läs mer om hur den iranska truppen ser ut idag.
Avsaknaden av iranska spelare i Europa och iranska landslaget på den internationella scenen under flera år har gjort att man idag bara kan minnas tillbaka till spelare som Ali Daei och kanske även Ali Karimi och Mehdi Mahdavikia. Den generationen har nu lämnat över taktpinnen till andra, mindre kända spelare.
Truppen - proffsen visar vägen
Det har varit en ganska stor ruljans på spelare sedan tränaren Carlos Queiroz tog över 2011. Många spelare har testats men idag verkar det finnas en stabil stomme som utgör laget. Det finns konkurrens på många positioner och Queiroz räds inte att rotera i laget. Men något som Queiroz lyckats med är att ta hem de spelare i Europa som har iranska rötter till Iran.
Idag har man tre europeiskt skolade spelare som Ashkan Dejagah (tysk, spelar i Fulham), Reza Goochanejad (holländare, spelare i St.Liege i Belgien) och Daniel Davari (tysk-polsk, målvakt i Eintracht Braunschweig). Nyligen anslöt även Mehrdad Beitashour från MLS och San Jose Earthquakes till truppen, och han har redan fått speltid. Samtliga fyra spelare har fått stort förtroende från Queiroz och de har visat sig vara enormt betydelsefulla. Reza Goochanejad har efter många års frånvaro av ordentlig målskytt i landslaget blivit den striker alla saknat. Hans facit med 8 mål på 10 matcher är imponerande. Ashkan Dejagah har en fart och ett tillslag som ingen annan i landslaget och blev en stor publikfavorit när han i sin debut gjorde två mål mot Qatar. Daniel Davari har kallats till landslagstruppen flera gånger men inte fått speltid, tills i november när han vaktade kassen mot Thailand och Libanon i Asian Cup-kvalet. Även om han inte sattes på prov så stod han för en stabil insats och chanserna är stora att han vaktar målet i Brasilien.
Beitashour är den spelare som iranier känner minst till. Han har knackat på dörren i det amerikanska landslaget också men aldrig slagit sig in. När Queiroz väl bjöd in honom tackade han ja, och idag har Iran ytterligare en högerback av kvalité, något vi inte är allt för bortskämda med.
Andra spelare värda att nämna är givetvis lagkaptenen Javad Nekounam, en gång kung i Osasuna, idag kung i Esteghlal. Med 141 landskamper under bältet är han den givne ledare och navet i hela det iranska landslaget, den som knyter ihop försvar och anfall. Nekounam är troligen den viktigaste spelaren för laget eftersom spelarna lyssnar på honom och har en stor respekt för honom. Han är dessutom en vass frisparks- och straffskytt. Mycket talar dock för att det här blir 33-åringens sista stora mästerskap, bortsett från Asian Cup i januari 2015.
Bubblare
Det har dykt upp ett par riktigt spännande namn på sistone. Den hetaste just nu är Alireza Jahanbakhsh, offensiv mittfältare i holländska bottenlaget NEC Nijmegen. Blott 19 år valde han att flytta till Holland för att bli europeiskt skolad, men idag är han allt som oftast med i startelvan och utvecklas för varje match som går. Jahanbakhsh har verkligen tagit chansen och visat framfötterna, vilket inte gått obemärkt förbi. Han har två inhopp och en match från start med iranska tröjan på och har redan svarat för ett mål. Alireza Jahanbakhsh har fått många fans då han tackat nej till feta kontrakt i Iran som ger honom betydligt mer pengar än vad han tjänar i Holland. Men resultatet har visat sig vara betydligt mer värdefullt. Kan Jahanbakhsh bli den som bryter isen för de många iranska spelare som behöver ta nästa steg i karriären?
Bra inhopp
Iran har ingen super-sub, bänken är inte skräckinjagande men har tack vare utfyllnaden av europaproffs gjort att spelare som 30-åriga Mohammad Reza Khalatbari gått in och ut ur startelvan. Khalatbari slog igenom alldeles för sent i landslaget, som 25-åring när Iran kvalade till VM 2010. Han var fortfarande då inte fullt utvecklad som fotbollsspelare, något många iranska spelare har problem med på grund av dålig juniorverksamhet. Han kom som en frisk fläkt och visade sig vara en riktig liten magiker med supersnabba fötter och ett stort hjärta. När Khalatbari har en bra dag på jobbet skapar han ett helvete åt vilket försvar som helst, men tyvärr kan han också sjunka totalt i en match och försvinna helt ur matchbilden. Han är inte alltid en man för 90 minuter, men har visat sig desto mer hungrig och på hugget när han inte är säker att få vara med i startelvan. Khalatbaris hunger och driv kan göra honom till en joker i Brasilien i sommar.
Andra spelare att hålla ögonen på: Jalal Hosseini (mittbacksgeneral), Andranik Teymourian (defensiv mittfältare som aldrig slutar springa. Bra skott), Masoud Shojaei (Las Palmas-proffset som fått utstå mycket kritik men växt till att bli en riktigt duktig framspelare), Payam Sadeghian (oklart om han får plats i truppen, men en framtida anfallstjärna som slagit igenom i ligan).