Krönika: Kan CONMEBOL utmana UEFAs dominans?
CONMEBOL, eller Confederación sudamericana de fútbol, är på frammars. Det finns en del som tyder på att VM i Ryssland kan bli de sydamerikanska landslagens turnering. Samtidigt finns det mycket som kan göras för att utveckla liga- och interkontinental cupfotboll i Sydamerika. I den här krönikan från Sydamerika så tittar jag på några möjliga generella riktlinjer för hur Copa Libertadores skulle kunna närma sig Champions League på längre sikt.
De tre senaste Världsmästerskapen i fotboll har sett ut ungefär som det brukar göra – medaljmatcherna har dominerats av Europeiska lag med en uppstickare från Sydamerika, antingen Brasilien eller Argentina. Uruguay dyker upp två gånger och spelar bronsmatch – 1970 och 2010. Bara två gånger har vi haft en exklusivt Sydamerikanks uppgörelse i VM-hisoriens finaler 1930 och 1950, båda gångerna så var det Uruguay och Brasilien som drabbade samman.
Annars har trenden faktiskt varit att Sydamerikansk involvering i finaler har ökat – tittar vi på VM-finaler från 1978 och framåt, totalt 10 finaler, så har Argentina eller Brasilien spelat i någon av dessa sju gånger (70%) men bara vunnit tre av dessa.
Tendensen alltså vara att Brasilien och Argentina går långt i VM-turneringar. Tittar vi på trupp och spelarmaterial så är detta även sannolikt inför Ryssland. Men säger detta någonting om CONMEBOL? Alltså, den sydamerikanska motsvarigheten till UEFA?
Ja kanske, för en sak är säker – Argentina (silvermedaljör från 2014) hade svårt att gå till VM i Ryssland och lyckades egentligen mer eller mindra säkra sin plats först i näst sista omgången genom att besegra Ecuador i Quito. Chile, Confederations Cup-finalist och dubbelmästare i Copa America, kom inte ens med trots ett världslag.
I dagarna spelades det träningslandskamper – inte samma sak som tävlingsmatcher, jag vet – men vi kan konstatera att alla länder från CONMEBOL spelade mot europeiskt motstånd.
Utfallet? Seger i samtliga matcher (Frankrike förlorade mot Colombia, Peru besegrade Kroatien, Brasilien besegrade Ryssland, Chile besegrade Sverige, Argentina slog Italien, Uruguay Tjeckien). Detta säger kanske inte nödvändigtvis mer än att CONMEBOLs landslag besegrade UEFA-lag i några träningsmatcher.
Det intressanta är dock att alla lag som besegrades är VM-klara förrutom Tjeckien. På tisdag fortsätter landskampskarusellen och då ställs några CONMEBOL-landslag återigen mot UEFA-landslag (Bland annat: Peru tar sig an Island, Argentina spelar mot Spanien, Brasilien mot Österrike). Om vi återigen ser samma dominans från CONMEBOL-lagen så är det nog möjligt att tänka sig att VM i Ryssland kanske blir CONMEBOLs turnering?
Det finns dock ett område där UEFA är totaldominerande. Klubblagsfotboll. Champions League, och även Europa League, är tuffare turneringar än Copa Libertadores och Copa Sudamericana. Vanligtvis spelas Copa Libertadores på samma dagar som Champions League – mitt på dagen i den Sydamerikanska tidszonen – och Libertadoresmatcherna senare på kvällen. Det märks tydligt att det är skillnad när man ser dessa matcher. Kvalitet, tempo och publik – allting känns en kaliber mindre än Uefas turneringar.
Av de 14 gånger som klubblags-vm spelas sedan 2000 har europeiska lag vunnit turneringen 10 gånger och övriga fyra vanns av Brasilianska lag.
Men vad är skillnaderna mellan dessa båda turneringar och vad skulle man kunna göra från CONMEBOL för att öka nivån på sin interkontinentala turnering och varför är det viktigt för Sydamerikansk fotboll?
Jag kommer nu gå igenom några teman som jag tror är viktiga för att utveckla CONMEBOL.
Det är inte pengarna, det är pengarna. Den första och kanske den största skillnaden är den mest uppenbara – pengar. Europeiska klubbar, ligor och turneringar har mer budget. Detta höjer nivån vare sig vi vill det eller inte. Beklagligt nog är det något som man måste åtgärda i CONMEBOL – skapa ekonomi för fotboll. Det är inte rimligt att Athletico Tucuman – som spelar i högsta divisionen i Argentinska ligan, den näst bästa i Sydamerika efter Brasilianska ligan – åker buss till en viktig bortamatch i Ecuador, en resa som tar flera dagar. Jämför detta med att ett lag från Premier League eller La Liga skulle åka buss till en bortamatch i Danmark eller Sverige. Till och med mindre lag, såsom Östersund från Sverige, flyger till Arsenalmatchen i London. Man behöver få ordning på ekonomin.
Gör Libertadores svårare. Att ta sig till Champions League är svårt. Det vet inte minst svenska klubblag. Man kvalar och Detta höjer nivån på Europeiska klubblagsturningar – direktplatsen är beroende av rankning, andra måste kvala. Man har visserligen kval till Libertadores också, man det är på tok för många platser mellan Sudamericana och Libertadores. Många gånger tas lag som placerar sig på plats 6 eller 7 i mindre bra ligor med i Sudamericana. Det håller inte. Det vore här bättre att avveckla en av turneringarna och bara behålla den ena. Man tycks ha kopierat receptet från Europa – med Europa League och Champions League – rakt av och det är mindre lyckat.
Nå publik utanför Sydamerika. Den Europeiska publiken är körd. De kommer inte gå upp för att se mötet mellan Santos och Boca Juniors klockan tre på morgonen en tisdag hur du än gör. Men det finns en publik i samma tidszon som är intressant – USA och Mexiko. Båda dessa länder har stora befolkningar där det finns fotbollsintresse. I USA är detta växande p.g.a demografisk förändringar. Mer publik ger mer pengar. Ha en jämfördelning av tv-rättigheter mellan klubbar så kommer detta gynna utveckling av organisation och spelarmaterial. Inga fler två-tre dagarsbussresor från Argentina till Ecuador, alltså.
Bra klubbar utvecklar VM-finalister.
Varför är bra klubbar bra för landslagsfotboll? Tittar vi på de senaste profilerna från VM-finaler så hittar vi bland annat Messi, Iniesta, Xavi, m.fl. Alla dessa har gemensamt att de tillhört Barcelonas ungdomsakademi. Det finns många fler exempel från Tyskland, Spanien, Italien, Frankrike – det finns ett samband mellan att tränas i en världsklubb och bli världsmästare.
Jag tror att om CONMEBOL lyckas förändra Libertadores och skapa en tuffare turnering så kan man på allvar rubba UEFAs dominans i fotbollsvärlden. Detta är bra för fotbollen och samhället i stort.
