Vi glömmer aldrig Hjälten Hiukka
När Markus Hiukka efter fyra säsonger bestämde sig för att lämna Broberg och bandyn gick en epok i graven. Den briljanta försvararen hade då spelat till sig en plats i alla gulsvarta hjärtan.
Inför säsongen 01/02 så började Broberg leta efter förstärkningar i vårt grannland i öst. Det slutade med att man lyckades locka hit två finska landslagsmän i målvakten Pasi Hiekkanen och liberon Petteri Lampinen. Pasi glänste i målet och man undrade hur det egentligen var möjligt att han "bara" var andremålvakt i Finland. Det samma gällde omutlige Petteri som knappt släppte något förbi sig och även där så hörde man talas om att det fanns en överman som som sista utpost i finska landslaget. Den spontana tanken då var: " Hur sanslöst bra är han då?"
Det skulle vi snart få uppleva. Inför nästa säsong styrde Brobergs värvarkonvoj åter kosan mot Finland. Med ett mål, att komma hem med 25 åringen Markus Hiukka i bagaget. Expeditionen lyckades och Markus ritade sin kråka på kontraktet och saken var klar. Återstående del av sommaren och hösten gick man som på nålar i sin väntan att få se Petteri och Markus i samma backlinje. Det måste ju bli tätare än en Pampers med en Libero (blöjan) utanpå tänkte man.
Petteri skadad
Trots att det pratades om att Markus var snäppet vassare än Petteri på liberoplatsen så fick han nöja sig med ytterbacksplatsen i Broberg, till en början. Dessvärre så fick man inte njuta alltför mycket av det två finnarnas samspel då Petteri åkte på en skada och blev borta stora delar av säsongen. Med Petteri på skadelistan så blev Markus det självklara valet som libero. Och det var nu epoken Markus Hiukka tog sin början. Markus var en smula ovårdad och brutal i sitt spel och praktiserade till en början nån form av "mördarbandy". Försvarsmässigt var det bra då ingenting slank förbi. Det som var mindre bra var att botbänken rätt ofta fick höra "perkele" och andra obegripliga finska svordomar från Markus mun. Men sällan hamnade han på botbänken för några riktigt onödiga förseelser utan det var istället Markus vilja att alltid ge 110% i alla närkamper i kombination med hans i mångt och mycket överlägsna fysik som gjorde att han mejade ner de flesta som kom i hans väg. Detta varvades med klockrena brytningar och ett förträffligt spel i luften. Och trots att han inte var någon vän av de svenska orden i början så styrde han försvaret med järnhand. Det räckte med att han kunde namnen på sina medspelare och små ord som "backa hem", "lyft" samt en del peppningar som "kom igen grappar" och " pra grappar" ( översättningar överflödiga va?).
Utveckling på två plan
Tiden gick och Markus pluggade svenska vid sidan av planen och gjorde stora framsteg. Även på bandybanan såg man en utveckling. Utvisningsminuterna blev allt färre och han utvecklade en elegant spelstil och man började skönja en riktigt vacker diamant ur den lite oslipade kolbiten som fanns där från början. En olycklig incident inträffade under säsongen 03/04 när Markus på träning kolliderade med Magnus Fryklund. Magnus gallerprydda hjälm tog illa i Markus ansikte som såg ut som ett schackbräde efteråt. Men ett gäng stygn senare var Markus tillbaka och nu hade även han skruvat på ett hönsnät framför ansiktet och var redo att köra för fullt igen. Markus fortsatte att dominera i Brobergs bakre led och var ytterst när att leda Broberg till Elitserien för första gången. Samma poäng som Bollnäs men sämre målskillnad. Markus var trots detta rätt nöjd med säsongen då Finland överraskande men mycket rättvist tog hem VM-guldet efter finalseger över Sverige. En strålande säsong för Markus som tog flera kliv som spelare.
Ny lagkapten
När lagkaptenen Jocke Hedqvist fick hybris och bröt sitt kontrakt med Broberg så skulle en ny lagkapten utses. I mina ögon så fanns det endast ett alternativ, Markus Hiukka. Till en början fick Svenne Olsson trä bindeln på sin arm men snart gick rollen över till Markus. Som skötte den med bravur. Markus spel slutade inte att utvecklas och han började mer och mer även att visa offensiva kvaliteter. Bra skytte och en del mål från Markus klubba. Men framförallt det eleganta försvarsspelet. Många gånger har man stått på läktaren så sprängfylld av någon sorts stolthet över Markus bländade defensiva spel att man haft nära till glädjetårar. Brytningar som man trodde inte fanns i denna bandyvärld har man gång på gång bevittnat. Spelet i luften har varit nästintill prickfritt, kan förmodligen räkna de gånger Markus slagit hål i luften under fyra säsonger, på min ena hand. Detta i kombination med det enorma fighterhjärta som sitter innaför Markus bröstkorg gör honom till en av världens absolut bästa bandyspelare och enligt mig den bästa försvararen.
Tråkig avslutning
Markus avslutade karriären med att göra sina bästa matcher i den gula tröjan i åttondelsfinalerna mot Bollnäs samt kvartarna mot Västerås. Speciellt minns jag hemmamötet med Bollnäs där han hade "högläsning" ur handboken för bandyspelare inför den stor publiken. Han gjorde allting rätt och man slutade aldrig att imponeras. Tyvärr fick Markus en tråkig avslutning på karriären när han i sista kvarten mot Västerås oförklarligt hamnade på botbänken efter brytningar i världsklass. Desto roligare då att meddela att Markus sopade banan med sina lagkamrater i kampen om vem som varit Broberg bäste under den gångna säsongen. Efter att 343 personer lagt sin röst så hade Markus fått hela 27% av rösterna. Att jämföra med tvåan Jonas Nygren som skrapade ihop 10%. Stort GRATTIS säger vi till Markus.
Hall of Fame
Nu har ju Broberg inte direkt nån Hall of Fame, men jag tar mig friheten att skapa en provisorisk. Dallas, Leffa Wasberg, Ingvar Wasberg, Pelle Hedqvist med flera och ni vet vilka, brukar nämnas när man pratar om "de största". Där vill jag nu även lägga till Markus Hiukka. Markus är utan tvekan en av de bästa som har uppträtt i den gulsvarta tröjan och har betytt otroligt mycket för laget. Och i frågan om hallbygge har jag nu ändrat mig. Vi måste bygga en bandyhall enbart av en anledning. Vi måste ha ett tak där vi kan hissa upp Markus tröja. Och där ska den hänga så länge jag får bestämma. Och därmed basta.
Lycka till!
Nu när Markus tagit sitt beslut så får man acceptera det. Men det är tråkigt att en sån utomordentlig spelare lämnar bandyn alldeles för tidigt. Men det värmde i själen när Markus berättade att ingen annan klubb var aktuell. Det var Broberg som gällde om det skulle bli fortsatt spel. Ta nu hand om din familj och lycka till med allt du tar dig för i livet efter bandyn. Du är alltid välkommen tillbaka hit och jag hoppas att du inte glömmer Söderhamn och Broberg, för en sak är säker, vi brobergare kommer aldrig att glömma nr.19 MARKUS HIUKKA!
Tack för dina år här och LYCKA TILL!!
