Dubbelmacka Finspång och Tranås
I första hand handlar det om de båda matcherna som ÖSK spelade i Finapång och Tranås men också om ett par fadäser som Text TV har gjort
Dubbelmacka Finspång/Tranås
Ja, nu låter det som om det var en munsbit att åka ner och hämta poäng, men det var det ju verkligen inte. Historiskt har Finspång varit en vinstarena och Tranås ett hopplöst ställe där man aldrig vinner.
En förlust genom tiderna annars många vinster, det är det historiska facit vi har i Finspång. Därför var det ett förväntansfullt gäng som satte sig i bussen med destination Östgöta metropolen.
Precis när vi kom innanför stadsgränsen till Finspång så fick vi beskedet att matchen var skjuten på i tid. Det skulle börja på klassisk bandytid 13:15 men eftersom man hade hittat sprickor i isen så var matchen skjuten på fram till 16:00. Vi gick inte bara miste om det man hade planerat vid hemkomsten till Örebro, vi gick också miste om en härlig utematch i strålande solsken.
Ja, det är inte så vanligt att vi råkar ut för liknande tråkigheter, så det var bara att bita i det sura äpplet, eller varför inte gotta sig åt den goda ölen. Vi valde det senare alternativet och hamnade på en trevlig pub i centrala Finspång. På samma krog smörjde för övrigt flera av spelarna kråset och vi fick önska dem lycka till när de lämnade lokalen ett par timmar innan det var dags för oss att gå mot vår buss.
Väl framme vid Grossvads bandyplan fick vi lite äldre visa de yngre svamparna vilken läktare bortasupportrarna ska stå. Trotts att sådana rutinerade supporterrävar som J.V och Bene fanns med bland de yngre så hade de aldrig varit på Grossvad. Tänk vad bandyåren går fort, det var länge sedan vi var i Finspång sist.
Ett trevligt återseende var det även om vi inte fick någon kontakt med Rödtjut som för övrigt var en betydligt mindre skara än var de var på Finspångs ”storhetstid” för 12-15 år sedan.
Matchen startade men ÖSK lyckades inte riktigt få något grepp om spelet och Finspång tog ganska snabbt ledningen, ÖSK kvitterade men Finspång tog ledningen igen och behöll den över halvtidsvilan. Man kände sig inte speciellt orolig över att vi skulle förlora ändå, men när Finspång ökade på sin ledning i början av andra halvlek så började lite oro dock sprida sig i klacken. Dock helt i onödan för när ÖSK väl fick in en reducering så gick det snabbt och hux flux så hade vi vänt matchen och ledde med 4-3. En ledning som drygades ut mer och mer under halvlekens gång och till sist blev det i alla fall en ganska betryggande seger med 7-3.
I andra halvlek kom det tre ryssar och ställde sig i Svampenklacken. De var mycket trevliga och bjöd frikostigt på den dricka de hade med sig. Alla pratade bra svenska och de var väl på något sätt engagerade i Finspångs bandy. Jag fick använda mig av mitt lilla ryska ordförråd, vilket imponerade storligen på dem.
Lång dag gick mot natt och vi kom hem till Örebro lyckliga över ännu än gulsvart seger, men det gnyddes lite här och där, flera av svamparna kände sig lite dåliga, det var feber på ett håll och magont på ett annat. Hur skulle det här gå? Det var ju ny match dagen därpå.
Söndagsmorgonen bjöd inte på lika fint väder som lördagen, men jag var vid Södra stationen i god tid och ställde mig högst uppe på trappan och väntade på mina kamrater inför ett nytt bandyäventyr. Jag väntade och väntade och till sist kom Buss Janne och efter en stund kom J.V. Sedan kom bussen och vi gick på. Sedan kom det ena meddelandet efter det andra, jag har aldrig varit med om maken, det var sex svampar som blev sjuka. Vi fick åka 3 stycken i en 23 mannabuss. Mycket märkligt, men ibland slår blixten tydligen ner på samma ställe gång på gång. Vi åkte till vår stam pub i Tranås, Baronen. Tillsammans med busschaufförens så räckte det med ett litet fyrmansbord, men vår vana trogen tog vi upp sången om Restalundsgubben en gång i alla fall och sedan skålade vi för en förhoppning om att vi skulle bryta denna förbannelse som ligger över ÖSK:s spel i Tranås.
Jag har varit på Bredstorp många gånger, men jag har aldrig sett ÖSK vinna i Tranås. Vän av ordning påpekar kanske att vi vann 2013 när vi kvalade till Elitserien och fullständigt krossade Tranås på bortaplan. Det blev 13-4 till ÖSK om jag inte missminner mig. Saken är bara den att matchen spelades i Nässjö, därför att man inte hade is i Tranås så sent på säsongen. Så ska vi vinna mot Tranås får inte matchen gå på Grossvad. Så har det varit, men denna förbannelse kan väl inte vara för evigt.
Vi blev hänvisade till en läktare på motsatt sida från den som är under tak, våra banderoller skulle tydligen skymma reklamskyltarna om vi stod under tak. Vi lydde och bytte läktare och matchen kom igång.
Det blåste rejält och ÖSK spelade i motvind första halvlek. Tranås dominerade på så vis spelet och fick med sig en väldig fart när de anföll. ÖSK försvaret stod dock emot och Sebbe Lundgren var lysande i målet. 1-0 till Tranås kom dock genom lite av en försvarsmiss där bollen på något konstigt sätt kom fri och en Tranås spelare skyfflade in den. Tranås fick straff men Sebbe räddade och Tranås tryckte och tryckte men fick inte ut mer än det enda målet och vi var faktiskt ganska nöjda med 0-1 i halvtid.
I medvinden skulle vi bara vända det här. Andra halvlek drog igång och nu var det ÖSK som låg på. Dock lyckades de gula som denna dag spelade i helsvart inte få in bollen. I stället utökade Tranås ledningen till 2-0 på en kontring. ÖSK sköt i stolpen, ÖSK brände chanser på löpande band och frustrationen på läktaren var stor. Men så hände det, vi hade nästan gett upp hoppet när Robin Folkesson äntligen gjorde det viktiga första ÖSK målet för dagen och vi hade kontakt. Målet föll i 83:e minuten och i den 88:e kom kvitteringen genom Svampen favoriten Jimmy Jeschinsky. Lyckan var sedan fullständig när Filip Bergman lyckades få in ett ledningsmål i den 90:e minuten. Alla spelare rusade mot den lilla Svampen klacken som nu var dubbelt så stor efter att tre ÖSK:are som åkt bil också hade anslutit.
Nu visade det sig att domaren hade lagt till hela fem minuter och det var ju tunga fem minuter, men i den 94:e minuten fick ÖSK straff och där kunde ju det hela avgöras. Linus Doktare åkte fram för att slå straffen. Han har ju varit klockren på straffar hela säsongen men han hade inte varit vidare vass i denna match. Kanske man skulle ha bytt till någon som hade varit lite mer på tårna denna dag. Det är lätt att var efterklok, men Linus slog en mer än lovligt svag straff rakt i magen på målvakten som tog bollen och gjorde ett långt utkast, lite rörigt framför mål och Tranås tillskansar sig en hörna. Det borde ju vara bara ett skott på den, men domaren hade tydligen lagt till ännu mer och på andra eller tredje returen på hörnan så lyckades Tranås kvittera. Surt, surt och ännu en gång fick man konstatera att det är fan i mig omöjligt att vinna i Tranås. Vi fick i alla fall med oss tre poäng på en bortahelg och med tanke på det generellt dåliga bortafacit vi har haft de senaste säsongerna så får man väl vara nöjd.
Nu väntar dubbelhelg på hemmaplan och chansen att nå en kvalplats är väl i princip helt borta nu. Målet nästa helg blir därmed att se till att inte Boltic får kvala de heller.
En märklig sak var att både text TV och Nerikes Allehanda redovisade en 3-2 seger till ÖSK. Detta felaktiga slutresultat stod kvar i flera timmar i dessa två kanaler. Bandypuls tror jag hade rätt slutresultat från början. Man får försöka vara lite mer noggranna med sina källor verkar det som. Text TV har för övrigt visat en Allsvensk tabell med felaktigt antal lag på nedflyttningsplats, bara ett när det riktiga ska vara två. Jag skrev ett mejl och påpekade detta och de svarade att de var tacksamma för att läsarna påpekar fel. Däremot gjorde de ingen ändring i tabellen. Efter två veckor skrev jag ett nytt mejl som var lite vassare än det förra. Jag skrev ”nu får ni väl ändå vässa er lite på text TV, jag har påpekat ett fel, ni tackar för mejlet men gör ingen förändring i tabellen”. Då kom ändringen äntligen.
