Nästa motståndare: Örebro SK
Inför majoriteten av säsongens matcher kommer OrangeBlått att gå igenom och analysera sina motståndare. Det blir information om form, historik och spelartruppen.
Då var det då dags för att möta Örebro SK, en bra motståndare i säsongens första match. Men det är också ett lag som många Giffare inte har så mycket kunskap om.
Det enda som ”gemene Giffare” egentligen känner till om Närkeklubben är väl i stort sett att dom har förlorat två SM-finaler, båda med resultatet 3-2, åren 1951 och 1956, mot Bollnäs GIF.
Förhoppningsvis har man en bättre och vidare bild av denna anrika bandyklubben efter denna artikel.
Örebro SK är en klassisk och framgångsrik bandyklubb. Under 50- och 60 var klubben ledande i svensk bandy, och man plockade hem fem SM-tecken till Närkeslätten.
En av klubbens bästa spelare då, och stor bidragande orsak till att klubben tog fem guld på tolv år, var målvakten Gunnar Ring. Han spelade hela sin karriär, 15 säsonger, i klubben och var med vid alla guld.
Två andra klassiska ÖSK-profiler är Olle Sääf och Ivar Johansson.
Örebro har länge väntat på att få ta sig an Allsvenskan igen efter en lång sejour i Division 1. Bollnäs GIF får alltså ”äran” att bli Örebroarnas första motståndare som allsvenskt lag på mycket, mycket länge.
Säsongen 1989/1990 kom klubben sist i norrallsvenskan och näst sist i fortsättningsserien. Det innebar degradering – och starten på en lång väg tillbaka.
Den första stora satsningen mot att komma tillbaka till bandyns finrum skedde 1992/1993, tre år efter degraderingen. Nu skulle man upp igen, och värvningarna av två ryska storstjärnor blev verklighet.
En av dessa spelare, som alla Bollnäsare definitivt borde känna igen, som tidigare har representerat Bollnäs GIF i bandysammanhang, är ingen mindre än Jurij Lakhonin.
Lakhonin spelade ju med Giffarna under säsongen 1996/1997 och han tränade även laget 2003/2004.
Den andra spelaren var Viktor Shakalin, som senare avslutade sin karriär i Katrineholm.
Summan av kardemumman blev att man visserligen spelade allsvensk bandy 1994/1995, men man åkte ut med huvudet före och sedan dess har man varit förpassade till bandyns bakgård, division 1.
I dagens Örebro SK kretsar det mesta kring Tomas Knutsson. Han är en 24-årig anfallstalang som – trots att han varit ett intressant villebråd för både stora och mellanstora allsvenska klubbar – ändå alltid varit moderklubben trogen.
Inte är det svårt att förstå att han är jagad heller. Förra säsongen blev det 72 strutar, allt som allt.
Klubbnamn: Örebro SK Bandy
Grundad: 28 oktober, 1908
Hemmaarena: Vinterstadion
Klubbfärger: Svart/gul
Hemsida: http://www.osk-bandy.nu/index.htm
Form: Fyra raka segrar från förra säsongen
Jönköping Bandy – Örebro SK, 3-4
Örebro SK - Frillesås BK, 10-4
Ale/Surte BK – Örebro SK, 2-6
Örebro SK - Slottsbrons IF, 12-3
Meriter: SM-guld 1955, 1957, 1958, 1965 och 1967
Maratontabellen: 6:a
Nyförvärv: Jari Hyttinen (Akilles Borgå), Sebastian Isaksson (Gripen/Trollhättan BK) samt Jonas Freberg och Patrik Wiman (båda från Katrineholm BK)
Spelarförluster: Olle Gabrielsson (IK Sirius)
Supporterklubb: Supporterklubben Svampen
Hemsida: http://www.supporterklubbensvampen.tk/
Serien 2005/2006: 2:a i Division 1 Västra, 1:a i Division 1 Västra Vår och avancemang
Serien 2004/2005: 2:a i Division 1 Västra, 3:a Division 1 Södra Playoff
Serien 2003/2004: 4:a i Division 1 Västra, 5:a Division 1 Södra Playoff
World Cup 2005/2006: Deltog ej
World Cup 2004/2005: Deltog ej
World Cup 2003/2004: Deltog ej
Tränare: Håkan Forselius
Profiler: Tomas Knutsson
Utländska spelare: Jari Hyttinen (Finland)
Truppen:
2. Henrik Hermansson
3. Patrik Andersson
5. Rickard Andersson
6. Peter Willén
7. Lars Buskqvist
8. Erik Säfström
9. Patrik Sjöström
10. Mikael Björk
11. Nils Söderström
12. Fredrik Spang
13. Johannes Jennebo
16. Mikael Jansson
17. Mattias Aitman
18. Johan Blomgren
81. Per Bertilsson
90. Tomas Knutsson
111. Niclas Stalén
#. Jonas Freberg
#. Jari Hyttinen
#. Sebastian Isaksson
#. Patrik Wiman
