Nödvändig seger gav ro i juletid
Efter den tappade poängen i Uppsala var seger ett måste för Villa i fredagens möte på klassiska Isstadion mot Kalix. Nittio minuter och nio mål senare kunde Villalägret och dryga 2500 åskådarna gå på julledighet med 7-2 på resultattavlan och en sjätteplats i tabellen.
Utematch – Säga vad man vill om begreppet ”Winter Classic”, men en härlig och nostalgisk kväll på Isstation var det sannerligen. Man kan bara instämma med Kalix målvakt Björn Hellman och konstatera att stämningen kring den halvsekelsjubilerande anläggningen var magisk. Undertecknad kan knappast titulera sig bengalkramare, men det eld- och rökfyllda introt var en visuell smekning medhårs och med en högljudd hemmaklack från start till mål lär fredagskvällen leva kvar i minnet en bra tid framöver. Vill man fresta sin spekulationsförmåga kan man fundera på hur många fler än de faktiska 2521 åskådarna det hade varit om Villa inlett säsongen på ett mer inbjudande vis?
Stabilt – Försvarsspelet och insatsen matchen igenom – stabilt var ordet. Nog för att det är tjusningen med sport i största allmänhet, men för en gång skull var det skönt att slippa en psykisk tvättmaskin till match med höga toppar och djupa dalar, tappade ledningar och avgöranden i slutsekunderna. Villa kontrollerade den här tillställningen från matchminut ett och Kalix hade i ärlighetens namn inte mycket att komma med denna kväll. Självklart var tvåmålsledningen en pizzabeställning in i matchen inte till nackdel men med Siriusmatchen smärtsamt nära i minnet vet man att inget går att ta för givet, inte minst denna säsong.
En ny dimension – Utematch innebär inte bara tvångsmässig portfölj och bengalernas julafton, nä även isen och dess med tiden bristande kondition kommer som ett brev på posten. I dessa stunder kan man inte annat än tacka högre makter för att Fall är åter i spelbart skick. Lars fick svinga trä’t gång efter annan och som han gjorde det. Villas anfallsspel får onekligen en ny dimension, och inte minst större variation, när vår käre högerhalv kan titta upp och ta sikte på magneten Bryngelson. Lägg därtill möjligheten att nyttja Borvalls kastarm och det är nästan så att man löser medlemskap i Västra Sidan och börjar förespråka hallbränning…
Passion – Frustration och stukat självförtroende är ord och begrepp som med fördel har kunnat användas för att beskriva Villatruppens tillstånd i inledningen av denna säsong. Med detta i åtanke var det såväl härligt som nödvändigt att se den påtagliga glädjen och energin bland de blåvita spelarna efter det att bollen passerat ”rätt” mållinje. Med all respekt för Kalix så är de kanske inte den definitiva värdemätaren för framtida trend och utfall, men den här matchen och vinsten var nödvändig för såväl spelare som supportar…
**************************
MATCHENS TOPP TRE
Lars Fall
Swing it, magistern! Lyrspelet är redan behandlat i ovanstående text, så varför inte nämna det magiska anfallet i den femtioandra matchminuten där 7:an fick signera uppvisningen med att sprätta in 4-0 i nätmaskorna. Fall är tillbaka och det med besked.
Martin Johansson
”Trålen” var den mest utmärkande spelaren i den mycket täta och stadiga försvarslinje som ser ut att ha spelat ihop sig och hittat rätt på allvar nu.
Jesper Bryngelson
Det skiljer ett huvud eller tre mellan ”Bryngel” och Peter Crouch, men visst är target player ett lika självklart begrepp i bandyvokabulären? Jespers outtröttliga stångande med Kalixförsvaret var en av matchens stora behållningar och beviset på att storleken inte alltid har betydelse.
**************************
Härnäst väntar Vänersborg på annandagen, till dess – GOD JUL!
