SAIK delade poängen med Villa
Det blev delad poäng i Göransson Arena då SAIK tog emot Villa på lördagskvällen. Matchen slutade 7-7 (5-5) och var jämn målmässigt rakt igenom. Jakob Säleby i Villamålet höll på att växa fram till ett riktigt monster för SAIK-anfallet då han motade allt i början av andra halvlek. Men tillslut kunde SAIK, som fick jaga stora delar av matchen, kvittera.
Dags för stormatch igen i Göransson Arena efter några, på förhand, lättare hemmamatcher för SAIK. Tyvärr, får jag faktiskt lov att säga, så kunde vi inte kalla kvällens drabbning för toppmatch. Visst, tabellen är ung, men kvällens gäster Villa Lidköping har inte inlett säsongen som förmodat. Inför dagens match låg de utanför slutspelsplats, och tillsammans med Hammarby kan vi utnämna dem till säsongsupptaktens största negativa överraskningar. Idag fanns dock chansen för Villa att lämna botten bakom sig och istället kliva uppåt i tabellen.
Synd för Villa då att man åkte till Sandviken för att försöka ta de poängen, mot SAIK som vunnit samtliga matcher i årets Elitserie och inte förlorat en Elitseriematch i Göransson Arena sedan mars 2013. Då stod just Villa på andra sidan, och nog fanns risken för en ny förlust i Göransson ikväll. Men med uträtade frågetecknen Daniel Mossberg, Erik Pettersson, Niklas Gälman och Abbe Bodin så såg SAIK oerhört starka ut. När Villa dessutom hade Martin Johansson på skadelistan, då förstår ni att uppgiften genast blev ännu tuffare för gästerna.
Värt att poängtera var att Martin Falk vaktade kassen trots att Abbe Bodin var tillbaka från skada. I matchinledningen var Villa aggressiva och fick en hörna efter två minuter. Före detta SAIK-spelaren Daniel Lehnbom drog till och träffade ribban. En minut senare fick gästerna en ny hörna, och David Karlsson sköt den här gången. Han hade bättre tur, bollen gick in och Villa ledde med 1-0.
I den 5:e minuten hade Daniel Mossberg SAIK:s första bra chans, men också han träffade ribban efter att bollen styrt på en försvarare. Kvitteringen kom istället i den 7:e minuten då Mossan hittade ut till Patrik Nilsson i högervinkel, och Patrik föste in 1-1 intill stolpen. Men gästerna återtog ledningen, 2-1 gjorde Jesper Bryngelsson i den 10:e minuten då han hittade rätt på ett hårt inspel från David Karlsson.
Villa var fortsatt aggressiva och ibland lite sena med slag och fasthållningar, och efter tolv minuter så hade man faktiskt samlat ihop till den utvisning som David Karlsson åkte på. I den 14:e minuten sköt Erik Pettersson ett stenhårt skott ur högervinkel, men Jakob Säleby reflexräddade. Två minuter senare var EP ute efter revansch, och den fick han! Mossan hittade in till honom centralt och Erik kroppsfintade bort två försvarare och flippade in 2-2 i krysset. Och efter 18 minuter small det igen, Erik vann en andraboll, tog emot den och drog till från ungefär 25 meter. Ett hårt skott var det, men det kändes ändå som att Jakob Säleby kunde ha räddat. Det gjorde han dock inte, och det var 3-2 till SAIK.
I den 22:a minuten kunde Villa kvittera till 3-3, efter slarv i SAIK-försvaret hittade David Karlsson fram till Daniel Andersson som satte bollen intill den bortre stolpen. Och sedan gick det fort, Villa snodde bollen på avslag och jag hann inte ens se vem som sköt, men Tim Persson tog returen och la enkelt in 4-3.
SAIK fick Erik Pettersson utvisad (världshistorians tydligaste tripping för övrigt) och vaknade till lite med det. Daniel Mossberg fick ett friläge, men tog i för kung och fosterland och träffade stolpen. Villa körde på ganska metodiskt och lät SAIK:arna utmana ödet med riskabla passningar och dribblingar. I den 33:e minuten slog Erik Säfström just en sådan passning, rakt i gapet på Daniel Andersson. Sekunderna senare hade Jesper Bryngelsson prickat in 5-3 till Villa.
Efter en lite mer avvaktande period kunde SAIK reducera. Vi hade nått den 40:e minuten då Ted Haraldsson gav sig av i djupled och Niklas Gälman hittade honom med en bra passning. Fri från mitten kunde Ted ganska enkelt placera in 5-4. Och det tog inte lång tid innan det var kvitterat. Minuten senare var det Villas tur att slarva med bollen i uppspelsfasen, Patrik Nilsson snodde den och satte 5-5.
Det var en målrik första halvlek, minst sagt. 10 mål på 45 minuter är ganska ovanligt, men med dessa två lag på isen var det väl knappast någon överraskning. Villa sätter hög press och riskerar att bli överspelade, och SAIK försöker spela sig ur. Det blir några mål, och oundvikligt några misstag, men man önskar gärna att det blir några färre i andra halvlek.
I den 47:e minuten skapade Erik Pettersson den andra halvlekens första målchans, men Säleby styrde ut till hörna. Efter två resultatlösa hörnor var det Erik Pettersson som drog till igen, men Jakob Säleby tänkte inte kapitulera. Han klarade ett försök från både Patrik Nilsson och Daniel Mossberg också, men Linus Forslund hade det bästa läget. Efter 51 minuter fick han ett inspel från Daniel Mossberg, tog med sig bollen och sköt över från drygt tio meter.
Istället för SAIK-ledning så kunde Villa sticka upp, och Jesper Bryngelsson hittade David Karlsson som knackade in 6-5 från nära håll. Martin Falk tog faktiskt bollen, men skottet var så hårt att han inte orkade mota det ordentligt och bollen segade sig över mållinjen. SAIK spelade bättre än man hade gjort i den första halvleken men utdelningen lät vänta på sig.
Istället gjorde Villa 7-5 med dryga timman spelad, Daniel Andersson flippade ut till David Karlsson som lugnt och säkert satte bollen. Det skreks på offside från läktarhåll, men jag är osäker. SAIK replikerade i alla fall omedelbart då Daniel Mossberg hittade ut till Erik Pettersson som bombade in 7-6 mellan benen på Säleby. Då hade vi spelat 63 minuter, och de kommande minuterna var SAIK överlägsna. Säleby höll dock emot, och Villa tog time-out.
Den hjälpte föga, i den 69:e minuten hittade Dennis Henriksen fram till Patrik Nilsson med ett lyft. Patrik fick ner bollen, höll undan försvararen och satte 7-7 med bara vänsterhanden på klubban. Lagen fick sedan fortsätta med varsin skarpskytt på botbänken sedan Jesper Bryngelsson och Erik Pettersson åkt ut, och båda lagen kände sig förfördelade.
SAIK villa ha straff efter att Erik Säfström körde igenom hela Villaförsvaret och föst iväg ett avslut, trots att han var hårt ansatt av försvarare. Säleby klarade, som med allt annat, och domaren pekade för hörna. Spelet jämnade ut sig lite när vi gick mot de avslutande tio minuterna och Villa kunde flytta fram sina positioner lite. Tim Persson fick ett bra läge men sköt utanför ur snäv vinkel. Jesper Bryngelsson provade också lyckan, men Martin Falk benparerade och höll matchen oavgjord.
SAIK skapade några chanser, men Säleby briljerade fortsatt. SAIK fick Linus Pettersson utvisad efter 88 minuter, en ganska konstig utvisning om jag får säga det själv, och det skapade problem inför fortsättningen. Med två minuters tillägg så fanns det ändå tid att vinka på, och båda lagen försökte utan att lyckas. Daniel Andersson blev utvisad med en halvminut kvar, och sen blev det inte mer, matchen slutade 7-7.
Jag vet inte om man ska vara nöjd med en poäng, eller besviken över en tappad. Villa ledde ju under stora delar av matchen, men SAIK skapade mest och bäst målchanser. Villa är ju ett bra lag och spelade med kniven mot strupen, men de har inte varit så bra den här säsongen. SAIK tappade ju boll och slarvade i försvarsänden, men skapade mängder med chanser och gjorde många fina mål framåt. SAIK borde ju inte ha gjort fem mål i den första halvleken, men man borde ha gjort fler än två i den andra. Nej, det är svårt att bestämma sig.
Hur som haver så var det en poäng som gör att SAIK nu är två före VSK i serietoppen. Det var en poäng som för gästerna innebär att de tar sig upp på slutspelsplats. Det känns som att vi ändå går härifrån med fler vinnare än förlorare, och det är ju trevligt det.
Bäst i SAIK var Erik Pettersson, det händer grejer när den killen bestämmer sig för att det ska göra det. Även Patrik Nilsson förtjänar beröm för att han alltid är lika målfarlig, vare sig det är Ljusdal eller Villa på andra sidan.
