Bradford City - Preston
Seriesuveränen på besök!
Sandviken på hemmaplan. De senaste säsongernas absoluta höjdpunkt och det lag som också de senaste säsongerna varit de som stoppat Villa från att ta sitt första SM-guld. Inför morgondagens på många sätt laddade möte i SLA är det svårt att inte känna allvaret. Villa har gruvlig revansch att utkräva, sin heder att slåss för och fortfarande en hel del att bevisa.
För att vara helt uppriktig. Sandviken är det lag jag både avskyr och älskar mest att se Villa möta. Det är det lag jag helst ser dem slå och det lag jag allra minst vill se dem förlora mot. Minns den sinnessjuka semifinalserien i våras. Straffavgörandet i Göransson Arena, där Villa borde avgjort både under ordinarie tid, i sudden och på straffar men ändå förlorade. Krossen i match två, suddenavgörandet i match tre, Villas övertygande bortaseger i match fyra och den hemska match nummer fem som Sandviken vann efter ett mål på straff och fem på hörna. Aldrig förr har jag mått så dåligt vid så många olika tillfällen under så kort tid. Det var för min del faktiskt så illa att jag, då jag upptäckte att jag gjort det fatala misstaget och bokat upp mig samma kväll som den avgörande semifinalen skulle spelas, tänkte att ”det är nog lika bra, jag mår ju trots allt enbart dåligt av det”.
Detta kanske säger mer om mig som person än om matcherna i sig, men det går inte att komma ifrån att det är en speciell sinnesstämning som infinner sig när Villa ska möta Sandviken nu för tiden. Jag kan på förhand ganska säkert säga hur min onsdagskväll kommer att se ut. Till en början kommer jag följa liverapporteringen försiktigt med ena ögat (det högra). Det andra kommer i princip vara stängt under hela första halvlek. I andra halvlek kommer öga nummer två successivt att öppna sig och beroende på hur ställningen utvecklar sig kommer jag antingen sjunka djupare och djupare in i datorskärmen med en stegrad puls, eller så lämnar jag den i vredesmod och går runt i lägenheten på jakt efter något att slå sönder. Jag hoppas givetvis på det första scenariot och att det slutar med att jag får kväva ett segervrål för att inte väcka treåringen i rummet intill. Vad jag tror däremot, vet jag inte ens själv.
Förutsättningarna är något oklara. Sandviken kommer som bekant till spel utan Magnus Muhrén som slet av en del av bakre lårmuskeln mot Hammarby. Skadan visade sig hur som helst inte vara lika illa som befarat och Muhrén är sannolikt tillbaka till slutspelet. Det får man ändå säga var en lättnad. Att sluta sin karriär på det sättet hade inte varit värdigt en så fantastisk spelare. Om det gör Sandviken så mycket sämre återstår att se, men jag tror: ”Nja…” SAIK har ju den obegripliga förmågan att ställa i princip vem som helst på isen och göra honom till fullvärdig elitspelare bara genom att sätta på honom en svart tröja, så även om Muhrén är en nyckelspelare så tror jag att hans frånvaro kommer innebära en ganska liten försvagning. Fredagens utskåpning av Hammarby i andra halvlek ägde ju rum delvis samtidigt som Muhrén checkade in på Södersjukhuset. Då hade förvisso Hammarby redan två viktiga kuggar som i samma väntrum, så vi nog inte ska dra alldeles för stora växlar på Sandvikens överlägsenhet i den matchen, även om de givetvis imponerade. I synnerhet då Erik Pettersson. I mina ögon är dock Sandviken landets överlägset bästa lag för närvarande och jag kan inte se vilka som skall kunna lugga dem på ett nytt SM-guld.
Villa då… Hur ska laget formeras? Eftersom definitiva besked inte lär komma förrän under onsdagen så tar jag mig friheten att tycka och spekulera lite. Min åsikt är i grunden att det lag som nu vunnit två raka matcher bör få chansen på nytt. Henrik Larsson skall enligt uppgift skött sig med den äran nu när han äntligen fått chansen. Jag tycker dock att han bör få börja som anfallsavbytare med Jesper Eriksson på halvpositionen. Att ha Henke med sin allroundkompetens är guld värt om man mot slutet av matchen behöver få till en förändring av matchbilden. Att flytta ner Tim Persson som mittfältsavbytare har visat sig vara ett mycket lyckat drag. Tim tycks ha vuxit med det ökade ansvaret och har visat att han är en spelare som skall ha boll betydligt oftare än han haft tidigare. Därför tycker jag att han skall fortsätta där. Så ödmjukt som möjligt tror jag också att lagledningen håller med mig på samtliga punkter, vilket i så fall innebär att Mattias Johansson på nytt ställs utanför laget.
Om det nu av någon outgrundlig anledning inte skulle räcka med att minnas 3-12 på bortaplan för att få tillräckligt med tändvätska på den här elden, så vill jag passa på att citera en tweet som levererades av Sandvikens mentale coach Marko Ruuskanen dagen före julafton:
”Till Villa ger tomten biljetter till SM-finalen så att dom får uppleva stämningen på plats.”
