Spånga/Bromsten-Helenelund 2-11
En riktigt dålig halvlek, och en riktigt bra. Så kan man sammanfatta tillställningen på Spånga IP på söndagseftermiddagen.
Sedan Djurgårdens IF flyttade till Östermalms IP har vi varit förskonade från besök till alltid lika blåsiga och extremt ocharmiga Spånga IP. För er som inte varit där kan jag försöka förklara: Bandyplanen ligger mitt ute på en äng, och det blåser i princip jämt där. "Läktaren" består av sex rader betongtrappa längs med ena långsidan. Inget tak. Speakerbåset/utvisningsbåset är beläget längre fram mot bandyplanen än vad läktartrapporna är, så var du än står på läktaren kan du inte se hela planen. Inte ultimat ur åskådarsynpunkt direkt...
Men som sagt, efter DIFs flytt till ÖIP sa vi mangrant: "Åh vad skönt, nu slipper vi Spånga IP"! Men, så får SBBK chansen att gå upp i division 1 (IFK Uppsala tackade nej), och vips tvingas vi åka till blåshålet igen! Hujeda mig...
Vi gjorde dock vårat bästa för att anta utmaningen att stå i blåsten i två timmar genom att förladda på mysiga Bromstens krog, ca 10 minuters promenad från bandyarenan. God mat och dryck och bandyhumör som gradvis stegras upp till matchstart. Det var med andra ord ett halvdussin laddade Lundeners som knallade iväg mot Spånga IP, och anlände ca fem minuter innan matchstart. Ingen i SBBK besvärade sig om att ta betalt eller dela ut programblad, så det var bara att leta upp det minst dåliga stället att stå på under matchen. Hängflaggan fick ligga kvar i ryggsäcken, då det inte finns räcken att hänga upp en sådan i. Däremot kom de fem viftflaggorna verkligen till användning denna dag. Det räckte med att bara hålla i pinnarna så skötte vinden resten!
Själva matchen då? Ja, det var en usel första halvlek, och en mycket bättre andra, för att summera det kort. För att utvecklade det lite mer än i bara en mening kunde vi konstatera att HIK programenligt tog ledningen efter bara fem minuter, men sen gick spelet i stå. Hemmalaget tilläts bestämma tempot, och HIK drogs dessvärre med i det långsamma spelet. En riktigt knottrig och ojämn is tillät inte några avancerade passningsmönster, då en passning på mer än fem meter ofta slutade med att bollen kom studsande i ankelhöjd. Så pass illa var det... HIK utökade i alla fall ledningen till 0-2 efter ca en halvtimme. Vi på läktaren hade väl räknat med en fem-sex mål för HIK i första halvlek, men det stannade vid två. Vad som värre är, var att hemmalaget minsann lyckades både reducera, och komma ikapp till 2-2 innan halvtidsvilan. Det hade vi definitivt INTE räknat med. Så första halvlek vill vi egentligen bara dra ett stort streck över. Dålig is, dåligt tempo, och ett håglöst bortalag. Som tur var skedde en rejäl förvandling i andra halvlek!
HIK drog upp tempot rejält, och som vi trodde och hoppades så gjorde det en enorm skillnad! Redan innan andra halvlekens första minut var spelad rasslade det i hemmalagets målnät. Ytterligare tre mål från HIK under andra halvleks första kvart gav oss andrum, och målen trillade in med (o)jämna mellanrum ända upp till tvåsiffrigt. 2-11 blev det till slut, och med 0-9 i andra halvlek till HIKs favör ska man trots allt inte klaga, även om den första halvleken var under all kritik.
Isen var betydligt bättre i andra halvlek, och det gynnade främst Helenelund. Så, det blev trots allt en trevlig söndagseftermiddag på ett blåsigt Spånga IP. Noterbart är att den blygsamma publiksiffran på 38 personer till väldigt stor del bestod av HIK:are. Minst 25 av oss var bortasupportrar.
Skön seger, och skaplig stämning på läktaren. Givetvis blev det vågen med spelarna efter matchen, innan vi begav oss hemåt med buss genom diverse spännande bostadsområden. Det blev faktiskt även en segeröl eller två hemma i Sollentuna som bonus.
Nu är det spelledigt kommande helg för HIKs del. Hur vi botar bandyabstinensen denna helg vete fåglarna, men vi kommer nog på något!
SBBK-HIK 2-11
(2-2) Publik: 38
Straffar: 1-1
Hörnor: 3-11
