Tankar mellan kvartsfinalerna
SAIK spelar en femte avgörande match på tisdag mot Broberg i kvartsfinalen. Det gör man efter två bortaförluster och två hemmakrossar, något som kanske låter logiskt. Tittar vi på hur det har sett ut så är det lite märkligt. Från bländande spel i den verkliga SAIK-andan till hälsingehambo på högsta nivå.
På hemmaplan i Göransson Arena är SAIK trygga och spelar fantastisk bandy. Första 15 minuterna i den första kvartsfinalen var orealistiskt bra. Man såg ut som att man var ett lag för final och mer därtill. Den andra matchen i Göransson missade jag tyvärr, precis som den första på Hällåsen, men enligt rapport så ska även rond tre genomförts på ett mycket bra sätt. Samtidigt har spelet på en trängre isyta utomhus i Söderhamn fallerat.
Man kan ju naturligtvis vända på det hela. Broberg växer också på hemmaplan men det ska inte spela någon som helst roll. Broberg och SAIK spelar samma sport i samma serie, där slutar likheterna. SAIK är överlägsna på så många plan att det inte ens ska vara tal om att Broberg var bättre för dagen eller att det är svårt att åka upp till Hällåsen och vinna.
Så lät det från vissa håll på supporterbussen från Söderhamn igår. Men att Broberg hade en bättre dag kan omöjligt betyda någonting. Det är en fråga om professionalitet, om inställning och om att bevisa för motståndarna att man helt enkelt är bättre hur planen än ser ut och om himlen syns eller om taket är i vägen. Någonstans försvann allting i spelet igår, någonstans glömde man bort vilken bandy man hade valt att spela och skickade iväg bollen så fort man fick den.
I slutet på gårdagens match spelade SAIK ett defensivt anfallsspel och ett offensivt försvarsspel. Låter det paradoxalt? Precis, det är även min mening. Pasi kastade, backarna lyfte och forwards dödade tid högt upp i banan. Det låter inte som SAIK, men så långt är det inget fiasko. Så långt kunde det absolut ha räckt till seger igår och säkert i den första bortamatchen också, även om allt jag hört från den matchen är i andrahand. Felet låg i det kaosartade försvarsspelet.
Två situationer etsar sig fast vid näthinnan. Dino är sugen på att kliva framåt och sätter press på en felvänd halv. Lagets spelande tränare och en av de mest rutinerade sätter ett exempel för de yngre spelarna att ta efter. Man låser fast Broberg och Chrille tar bollen och jobbar nästan fram en hörna. Då var ställningen fortfarande 4-2. Det var 4-3 när Ted Haraldsson, eller om det var någon annan ute i hans position, rensar iväg bollen i den 93:e minuten. En Brobergsback tar emot bollen felvänd. Dennis Henriksen och Erik Pettersson kliver framåt och försöker låsa fast Broberg, men man hinner inte dit. Broberg får över bollen på högerkanten och hemmalaget gräver fram en hörna. Hörna och Hälsingland rimmar illa i mina öron, och den kommer på grund av att det saknades spelare längre ner i banan. Och ni vet säkert hur det gick på hörnan, ja det visste ni säkert innan den slogs!
I underläge eller mitt i en match är det inget fel i att sätta press och ingen hade brytt sig även om Broberg hade fått den hörnan och gjort mål. Men nu leder SAIK i slutet av en kvartsfinal och då är det väldigt klantigt att spela ett så offensivt försvarsspel så att man riskerar att bli undertaliga längre ner i banan. Att försöka få upp bollen i banan och inte chansa med passningar runt eget straffområde är en bra tanke, men den måste genomföras på rätt sätt. Enligt mig så är det inte SAIK:s grej att spela långbollar och ha en målvakt som kastar upp på offensiv planhalva. Man kan gå ifrån en spelidé, men man behöver inte göra allting helt annorlunda.
Nej, utan att spela med alltför små marginaler kan man kasta upp bollen till mittlinjen eller kortare på en spelare som kommer med fart, gärna en mittfältare. Därifrån kan man anfalla lite rakare, men man behöver inte slå varje boll bakom Fryklund och Nygren och allt vad de heter.
Men SAIK har spelat den sista utematchen för säsongen, och inomhus räknar jag med att de löser det bättre. Men jag ska vara ärlig, det är för jävla tråkigt att se Broberg spela bandy! Jag hade inte mått ett dugg dåligt av att inte gå på bandy på tisdag, men det är väl min plikt att göra det. Vad kommer vi då att få se på tisdag? Ja, man kan ju gissa på att Broberg spelar destruktivt, att Fryklund åker runt och är osportslig samt att Broberg kommer att försöka få hörnor. Jag tror mig också veta att det inte finns en chans i världen att Brobergs IF från Söderhamn avgår med segern, att SAIK fullkomligt kommer att köra över dem fullständigt. För så stor är skillnaden, i två av matcherna har vi sett det och i två har det varit som bortblåst. Men det kommer att vara större skillnad på tisdag. Tvåsiffrigt är en underdrift, Broberg kommer att bli fullkomligt överkörda.
Vad det här är för text vet jag inte, det började som en krönika men det är orättvist att kalla det för något så bra så vi kör på reflektionsbaserad inblick i framtiden. Därför ger jag mig på att tippa, och då tror jag på 15-3, på fullaste allvar! Tycker ni att jag är helt från vettet så får ni väl tycka det och så ser vi vem som har rätt på tisdag kväll.
Jag vill avsluta med att skriva att SAIK är klara för semifinal i Pojkelitserien (P18) efter en vinst med sammanlagt 20-5 (7-3 borta och 13-2 hemma) mot Vänersborg. Starkt av grabbarna, och är jag inte ute och cyklar så väntar Villa i semi precis som de gör i kvarten i Juniorelitserien (P20).
