Mersmak mot Elitseriemotstånd
Så var den (numera) årliga träningsmatchen mot Sirius avklarad. Det var med stor nyfikenhet jag klev in i Relitahallen för att se stadens två bandystoltheter mötas igen.
Första halvleken var väl kanske inte den som går till historien som den mest fokuserade, välspelade halvleken. Men vissa saker kände man igen. Men jag är inte så säker på att Morssing brukar åka ut två gånger redan i första halvlek. De nya spelarna i laget skötte sig bra och det syntes att båda lagen ville bjuda upp till spel, med över tiden varierande resultat. att det stod 4-2 i halvlek var ingen som bekymrade, det såg ju bra ut. I efterhand fick jag veta att tränarna inte riktigt hållit med, men de gör de sällan.
Andra halvlek startade med ett vassare UNIK på isen. Det var tydligt att vi ville äga mer boll och att vi även lyckades med det. Så pass bra att IKS valde att ta en TO i 61:a minuten, vilket var ett lyckosamt drag av Siriustränaren. Det blev mycket högre fart och press från dem och 5-2. Vi lät oss dock inte nedslås utan fortsatte att försöka äga boll och det gav, naturligtvis, resultat. Matchbilden svängde åter i vår favör och reduceringarna kom till slut efter mycket bra anfallsspel där Siriusspelarna var tvugna att ta "defensiva" utvisningar för att freda sig.
Det oavgjorda resultatet var ett riktigt bra besked för UNIK. Det är dock inte själva matchresultatet som är viktigast under försäsongen, utan hur lagdelarna sköter sitt jobb och hur de jobbar ihop under ömsom hård press ömsom äga mycket boll. Allt det fick publiken se idag.
