Lilla Paris-bloggen: Bra lösning för alla
En blogg om bandysverige och IFK Vänersborg.
Anders Englund återvänder till IFK Vänersborg efter en säsong i Gripen. Englund själv säger att han är revanschsugen och ser fram emot att spela i IFK, trots att han fick lämna klubben ifjol efter en svag säsong både för Englund och laget. Englund visar dock ingen långsinthet gentemot IFK utan har hela tiden velat återvända, vilket känns bra och är ett bevis på att IFK får spelare att trivas i klubben. Därav att man också tappat ytterst få spelare till konkurrentklubbar de senaste fem åren.
IFK säger i sin tur att man vill ge Anders en chans att visa vad han går för igen, och har skrivit ett ettårskontrakt med honom. Således en bra lösning för alla parter - Englund vill spela i IFK och IFK får bredda truppen med en motiverad spelare med hög potential.
Som bekant så gjorde Anders Englund en mycket fin första säsong i IFK, en säsong där IFK också gick till slutspel. Åtta mål och nio assist blev det den säsongen när Englund hade en offensiv mittfältsroll. Säsongen efter fick han ta över någon slags balansroll på mittfältet som Martin Röing haft året innan. När Röing flyttades ner som vänsterback efter att Magnus Sjöling lagt skridskorna på hyllan så fick Englund ta den defensiva rollen på mittfältet, något som inte passade honom alls.
Resultatet blev att Englund kom för långt ner i planen, fick fokusera för mycket på defensiven och han blev mer och mer frustrerad. Därav att Englund gjorde en svagare säsong.
I IFK konkurrerar han förhoppningsvis om en mer offensiv roll på mittfältet, medan Koch och "Buddha" tar det defensiva skitjobbet. Tror även att Bergwall/Berner/Berglundhs bandy passar en spelare som Englund lite bättre, så jag har vissa förhoppningar på att IFK gjort det klokt som tagit tillbaka Englund. Tycker även att Englund har de egenskaper som IFK behöver; tyngd, skott och spelsinne.
Sen är det ju så att IFK får ta det man får, marknaden är smal och utbudet litet. Det kryllar inte av elitspelare och de som finns vet om detta och kräver lön därefter. Det finns ju en del pengakåta lirare där ute, som gärna utnyttjar det faktum att lag på nedre halvan är så desperata efter värvningar att de är villiga att betala stjärnlöner till spelare som är men inte några stjärnor direkt.
Det är en svår balansgång mellan att chansa på att bjuda högt på spelare som man hoppas kan lyfta laget, eller att hålla i pengarna och istället hoppas att man klarar sig utan de där spelarna. IFK verkar köra på det andra spåret, att inte slänga ut stora pengar på spelare som man inte vet kommer göra laget bättre. Återstår att se om det är rätt väg att gå, men det är nog den mest ekonomiskt ansvarsfulla.
De enda spelarna värda att lägga stora pengar på är ryska eller svenska landsspelare/nästan landslagsspelare men de kan få de pengarna överallt och därför är det svårt för IFK att konkurrera med sportsligt starkare klubbar de senaste åren.
- - -
IFK har nu en 20 man stark trupp, vilket blir en stor skillnad från förra säsongen då IFK under i princip halva säsongen hade 15 spelare att tillgå och under andra halvan av säsongen 16 spelare sedan Marcus Bergwall blev skadefri och hoppade in i laget. Förhoppningvis kan de ökade konkurrensen sporra spelarna att utvecklas och prestera på topp, och göra IFK mindre skadekänsligt så man slipper klippa och klistra för att få ihop ett speldugligt lag i varje omgång.
Man har två bra målvakter - Bridholm och Erkenborn - som kommer konkurrera om platsen i målet och där Erkenborn kommit närmare och närmare en plats i startelvan, som väl i dagsläget ändå får sägas tillhör den alltid stabile Bridholm.
I försvaret har man Röing, Wallin, nye Sixtensson-Ottosson och Johan Skatz som är med från början den här säsongen och som sett till de insatser han stod för ifjol mycket väl kan utmana om en plats i startelvan.
På halvorna är det fortsatt Weiselius och Andersson som är förstahandsalternativen, men alternativ finns i form av Fagerström som spelade där i J20 och var mycket bra, och dessutom sagt att det är hans favoritposition. Man har även Loheden som ett alternativ på den positionen.
På mitten har IFK stor bredd, med juniorer som Zitouni och Fagerström som kommer ta juniorplatserna och utöver det Eriksson, Olsson, Koch, Rask och Englund som får konkurrera om de övriga fyra platserna.
I anfallet är det väl minst konkurrens, Lundqvist, Eriksson och Mayborn får byta av varandra där. Nils Berner är backup vid skador.
Således finns det en spelare extra på varje position, med möjlighet att flytta om flera av spelarna till andra positioner om det skulle behövas. Den bredden har IFK inte haft på längre i truppen, och det känns som det borde vara en klar fördel jämfört med de förutsättningarna man tvingades genomföra förra säsongen under.
- - -
Sen vet man inte, det kan trilla in någon mer spelare innan säsongen börjar på allvar. IFK har inte stängt dörren i alla fall.
