- -
IFK föll med uddamålet mot Patrik Nilsson
Ett skadeskjutet IFK Vänersborg gjorde en bra match mot stjärnspäckade Hammarby. Men Patrik Nilsson hade laddat bössan på vägen ner till Vänersborg och blev tungan på vågen. Matchen slutade 4-5.
IFK Vänersborg - Hammarby IF BF 4-5 (4-4)
0-1 (3) David Karlsson, 1-1 (6) Johan Koch, 1-2 (8) Gustav Björkman, 2-2 (8) Misja Pasjkin, 2-3 (21) Patrik Nilsson, 3-3 (24) Viktor Weiselius (Straff), 3-4 (28) Patrik Nilsson, 4-4 (44) Anders Englund, 4-5 (52) Patrik Nilsson
Hörnor: 7-6
Utvisningar: Vänersborg 2x10; Hammarby 3x10.
Publik: ca 1200
Domare: Håkan Sjösten
I IFK Vänersborg saknades Richard Wallin, Robin Lundqvist och Andreas Eriksson som alla var sjuka. De ersattes av Petter Andersson och Ilja Grachev. Misja Pasjkin kunde dock vara med trots ryggproblem.
Sprakande start
Matchen fick en sprakande start. IFK fick matchens första riktigt farliga läge när Viktor Weiselius sköt ett frislag och Pekka Rintala stötte på returen, men avslutet gick precis över. I anfallet efter frispelade Jesper Ericsson en i övrigt osynlig David Karlsson som med lite besvär lyckades runda David Erkenborn och göra 0-1.
Men det dröjde inte många minuter innan IFK kvitterade. Christoffer Fagerström sköt ett frislag från högerkanten och på bortre stolpen dök Johan Koch upp och stötte in bollen. Båda lagen presterade vid det här tillfället bra anfallsspel, och ungefär lika dåligt försvarsspel.
Det var efter dåligt försvarsspel som Hammarby återtog ledningen. Jesper Larsson agerade tveksamt och rensade inte bort bollen ordentligt utan den fastnade på Johan Östblom som jonglerade med sig den och frispelade Gustav Björkman som hängde in bollen.
Samma sak hände igen...
Historien upprepade sig dock och direkt på avslag lyfte Viktor Weiselius fram en lång passning som friställde Misja Pasjkin som i sin tur placerade in bollen mellan benskydden på målvakten. 2-2, eller fyra mål på åtta minuter. En riktig målexplosion.
Därefter lugnade spelet ner sig en aning och tempot avtog. Litet spelövertag för Hammarby men chansmässigt var det ganska jämnt. IFK hade ett antal bra distansskott, liksom Hammarby. Nästa mål dröjde till minut 21 då Patrik Nilsson presenterade sig för första gången ikväll. Med ett mäktigt skott från 25 meter itryckte han upp bollen helt otagbart i bortre krysset till 2-3.
... och igen
Men - återigen replikerade IFK nästan omedelbart efter Hammarbys ledningsmål. Johan Koch gled igen på vänsterkanten efter ett fint anfall, fick ett slag på klubban med straff som följd. Viktor Weiselius satte den och kvitterade till 3-3, trots att målvakten var på bollen.
Resten av halvleken följde samma mönster som tidigare. Hammarby tog ledningen genom Patrik Nilsson som fick stå alldeles för fri i straffområdet och slå in 3-4, och strax innan paus kvitterade IFK återigen sedan Anders Englund fått bra träff på ett skott från 35 meter.
IFK hade utöver målen även flera farliga skott på hörnor där ett träffade målvaktens hjälm och ett stannade precis på mållinjen. Dessutom hade Johan Koch ett skott som satt klockrent i stolpen. Man kan väl säga att marginalerna inte är på IFK:s sida just nu.
Bra IFK-halvlek
Totalt sett ändå en riktigt bra första halvlek från IFK. Man hade lite problem i defensiven då backlinjen var relativt nykomponerad med Petter Andersson som vänsterback, Martin Röing som libero och Mikael Olsson som högerhalv. Efter ca en halvtimme hade man dock fått ordning på positionerna och fick bättre grepp kring Hammarbys anfallsspel.
I andra halvlek blev det mer ställningskrig och chanserna var färre för båda lagen. Bara ett mål föll i den andra halvleken och det var såklart Patrik Nilsson som gjorde det. På en av Hammarbys patenterat långa bollar lyckades Nilsson med sin långa räckvidd både ta ner bollen och vända bort Martin Röing i en och samma sekvens innan han dyngade upp bollen i nättaket.
Nilsson hann även med att missa en straff i andra halvlek.
Resten av halvleken bevakade Hammarby sin ledning och spelade runt bollen på ett säkert sätt. IFK försökte kliva upp och störa men Hammarby är så spelskickliga att man lyckades döda mycket tid.
Trots det var IFK inte utan chanser.
Marginaler...
Den absolut bästa chansen fick Pekka Rintala när Mikael Olsson gjorde ett alldeles perfekt inspel från högerkanten och Pekka fick mer eller mindre öppet mål, men träffade burgaveln. Vid ett senare tillfälle fick Johan Koch ett läge efter en lång boll men bollen studsade ifrån honom och målvakten lyckades lägga vantarna på bollen precis innan bollen gått fram till en helt fri Rintala.
Som sagt, marginaler...
I slutet blev IFK även bestulna på att friläge då Mikael Olsson blåstes av för offside. Linjemannen Tomas Hofling hade tydligen svårt att skilja på spelarna eftersom Mikael Olsson kom bakifrån och var INTE offside när bollen slogs, däremot var två andra IFK offside men de åkte inte efter bollen.
Hofling får antingen skaffa glasögon eller plugga på offsideregeln till nästa match.
Ett fall framåt
Matchen slutade till slut 4-5 till Hammarby och det känns lite surt. IFK gjorde en bra match, den bästa på länge, och man förtjänade en poäng. Poängförlusten till trots var det ett stort fall framåt där IFK visade moral och ett spel som såg ut att vara på rätt väg.
Med tanke på att en offensiv och en defensiv nyckelspelare saknades i IFK gjorde man en strong insats och med ordinarie lag vete tusan om IFK inte vunnit den här matchen. Nu saknades lite spets i offensiven och lite stabilitet i defensiven och det sänkte IFK i matchen mot Patrik Nilsson.
För skillnaden mellan lagen idag var Patrik Nilsson. Hans målfarlighet var det som sänkte IFK ikväll, resten av Hammarby var ganska bleka bortsett från illerkvicke Robin Sundin.
Till sist: Hur orkar folk gå på bandy för att enbart gnälla? Man blir fan deprimerad av att höra människor som står på läktaren och säger "fan vad dåliga dom är" när det står 4-4 i paus mot Hammarby och som vägrar applådera när IFK gör mål och som står och räknar hur många passningar som går bakåt när IFK bygger upp anfall.
Vissa människor går på bandy enbart för att klaga, och gör det gärna högljutt så att alla runt omkring ska höra hur duktiga de minsann är. Det är tråkigt att se och höra och frågan är varför de går på bandy alls? Tänder de på att vara sura eller vad är grejen?
Stanna hemma och skriv insändare istället och låt oss som vill stötta laget slippa ha ert gnäll i öronen i fortsättningen.
Bästa spelare i IFK:
3 - Johan Koch
2 - Mikael Olsson
1 - Martin Röing
