IFK Vänersborgs säsongssammanfattning 09/10 - Säsongen som inte blev riktigt som man tänkt sig
Säsongen 2009/10 var säsongen då IFK Vänersborg skulle ta ytterligare ett steg framåt i bandysverige. Med en ny ståtlig hall, nya tränare och en ny offensiv skulle man ta steget och bli ett semifinallag som kunde slåss med dem bästa. Nu blev det inte riktigt så och man fick i slutändan kvala mot Örebro för att ens få spela Elitserien nästa säsong. Detta är IFK Vänersborgs säsongssammanfattning 2009/10 – säsongen som inte blev riktigt som man tänkt sig.
4 mars – IFK kommer överens med kommunen
Nya Arena Vänersborg började ta form men det var ännu inte klart att det lag som i första hand skulle spela i Arenan ens spelar där. Eftersom det var kommunen som skulle äga Arenan handlade konflikten mycket om hyr reklamfördelningen skulle se ut och om hur hög hyra IFK skulle betala. Det tog lång tid innan man den 4 mars 2009 äntligen kom överens med varandra och detta blev startskottet för säsongen. Det skulle dock dröja länge innan laget fick spela i sin nya Arena…
21 augusti – Ännu ingen is i Arenan
För elva dagar sedan, den 10 augusti, skulle Vänersborg kunna träna för första gången i Arenan men datumet flyttades snabbt till den 28 augusti istället. Sedan, den 21 augusti, kom beskedet att det troligtvis inte blir några aktiviteter i Arenan före invigningen den 24 september.
– Redan när datumet flyttades från den 10 augusti började vi titta på andra alternativ, sa dåvarande tränare Anders Uhlin till TTELA apropå det faktum att Vänersborg istället fick träna i Ale Arena.
6 september – Första träningsmatchen
I början av september spelade IFK Vänersborg sin första träningsmatch för säsongen. I Ale Arena ställdes man mot IFK Kungälv och Vänersborg lyckades vinna med 6-3 och visade upp ett bra spel med tanke på att det var första matchen. Man spelade bra offensivt och alla nyförvärven bidrog och såg pigga ut. Det såg ut som om man gick en spännande säsong till mötes…
17-20 september – Champions Cup
Inför Champions Cup hade IFK Vänersborg spelat två träningsmatcher, förutom segern mot Kungälv hann man också med att förlora mot Ale/Surte med 3-1.
Att man saknade matchtempo märktes dock inte och man körde över Kalix direkt i första matchen med hela 9-1. Man förlorade andra matchen dagen efter när man föll mot Västerås med uddamålet, 5-4, men i sista gruppspelsmatchen mot Neftyannik var man det lag som istället vann med uddamålet vilket ledde till att man fick spela en placeringsmatch mot årets SM-finalist Bollnäs om 5-6-platsen.
Denna vann man med 6-5 efter tre mål av Andreas Eriksson som gjorde nio mål totalt och slutade tvåa i skytteligan bakom en viss Christoffer Edlund.
En femteplats i Champions Cup var dock inget att skämmas över och det var många som överraskades av Vänersborgs offensiva spel och många som trodde att laget skulle bli att räkna med framöver.
24 september – Arena Vänersborg invigs
Så kom dagen då Arenan skulle invigas. Det började med en stor middag i Idrottshuset och efter det tal och musik utanför Arenan innan folket kunde gå in och följa slutet av invigningen med hjälp av föreställningen Drömläge. Äntligen var Arenan klar efter många om och men och efter flera klagomål och insändare i tidningar. Nu var den dock helt klar och nu stod den där och lite drygt två veckor senare skulle Vänersborg få spela sin första match i sin nya hemmaarena.
1-4 oktober – Svenska Cupen
Även här, i Svenska Cupen, skulle IFK Vänersborg visa framfötterna och spela bra bandy. Det inledde dock lite knackigt då man förlorade första matchen mot Västerås med 6-1 och man fick därmed inte revansch för förlusten i Champions Cup.
De resterande två matcherna i gruppspelet gick dock bättre och man körde över Tranås med 7-1 och vann sedan också mot Motala med 4-2 och laget var klart för kvartfinal.
I kvartsfinalen ställdes man mot Tillberga som överraskande vann sin grupp före lag som Sandviken och Vetlanda. Men mot IFK Vänersborg tog det stopp, även om det till slut var straffar som fick avgöra och där Vänersborgs målvakt David Erkenborn var tungan på vågen.
Semifinal nästa för Vänersborg och där ställdes man mot ett Sandviken som skulle visa sig vara för tufft. 5-0 till SAIK och man slutade på en delad tredjeplats.
Två framskjutna placeringar i två stora cuper gjorde att många fick stora förhoppningar på laget. Även laget själv hade stora förhoppningar på sig själva och målsättningen var att gå längre än förra året, vilket skulle innebära en semifinalplats.
11 oktober – Första matchen i Arenan
Så spelade Vänersborg äntligen sin första match i nya Arenan, och även om man förlorade mot gästande Vetlanda med 7-5 så fanns det mycket bra att ta utav. Många skridskostarka, offensiva spelare som skulle kunna ta IFK till den där semifinalplatsen man hade hoppats på.
31 oktober – Äntligen premiär
Den 31 oktober startade äntligen säsongen på riktigt för IFK Vänersborg i och med seriepremiären mot nykomlingen HaparandaTornio, i nya Arena Vänersborg. Matchen slutade 4-4, men trots att det inte blev seger skulle det visa sig vara starskottet för säsongen, som i inledningen visade sig vara bra åtminstone…
Dagarna senare besegrade man hemmastarka Broberg med 7-6 efter att nyförvärvet, från just Broberg, Johan Koch lyckats ordna en straff i slutet. Tre dagar efter den segern tog man ytterligare en skalp då man hemmabesegrade regerande Svenska Mästarna Västerås med 4-2. En helt otrolig match från Vänersborgs sida med en stor vilja och kämpaglöd i hela laget. Det såg ut som om Anders Uhlin fått ordning på laget och att man nu även kunde spela offensivt.
Sedan kom käftsmällen, vändningen som gjorde att säsongen inte blev den man trodde den skulle bli. Storförlust borta mot Edsbyn med hela 11-1 och sedan förlust hemma i derbyt mot Villa med 5-1 och även sen också mot Sirius gjorde att man tappade placeringar i tabellen.
Man lyckades sedan vinna tre raka matcher, men dessa var alla tre mot lag under Vänersborg i tabellen, de två bottenlagen Katrineholm och Falun och även Kungälv.
Sedan kom nästa storförlust när man ställdes mot ett bättre lag igen. På hemmaplan förnedrades man av Sandviken, man lyckades inte ens göra mål och förlorade med hela 11-0!
December – en helvetisk månad
Under december 2009 vann inte IFK Vänersborg en enda match! Förlusten mot Sandviken var den första av sex matcher under december, sex matcher som alla skulle sluta med förlust. Under denna månad vände serien och man hade alltså mötte alltså Sandviken två gånger liksom Vetlanda och Hammarby. Under dessa sex matcher släppte man in hela 50 mål, ett snitt på drygt åtta mål/match, och gjorde endast 20 framåt.
Detta ledde till att man efter annandagsmatchen hemma mot Vetlanda, vilken slutade med förlust och var lagets femte raka 0-poängare, valde att sparka Anders Uhlin som huvudtränare. Uhlin hade innan sparkat Pontus Sundelius ur tränarstaben med motiveringen ”bristande motivation”. Med Uhlin gick även Peter Andersson och kvar fanns bara Mikael ”Pluto” Svantesson som skulle leda laget själv i bortamatchen mot Sandviken.
Han fick dock ingen bra start och laget förlorade med 13-6.
Men så började 2010 och man skulle spela årets första match hemma mot Katrineholm. Man krossade jumbolaget med hela 13-0 och spelade riktigt bra. ”Pluto” fick behålla jobbet och blev nu lagets nya huvudtränare samtidigt som man även tog tillbaka Pontus Sundelius.
Dessa var herrarna som skulle ta IFK ovanför kvalstrecket…
Man gick på pumpen mot Bollnäs med 9-0, en match som spelades i Edsbyn, och Vänersborg var tillbaka där man började.
Sedan tog man tre raka segrar mot Kungälv, Falun och Sirius. Mot Sirius såg det riktigt bra ut och många hoppades att laget skulle kunna fortsätta spela den bandyn i de resterande omgångarna. Trots tre raka segrar låg man kvar på en elfteplats, en plats som skulle innebära kval.
Efter dessa tre raka segrar var det dags för tre raka förluster, en riktig berg- och dalbana för Vänersborg. Första förlusten av dessa tre kom i bortamatchen mot semifinalisten och rivalen Villa/Lidköping, som vann med 6-3 hemma i nya, fina Sparbanken Lidköping Arena. Sedan var det återigen dags för Edsbyn, och även om man hängde med bra och inte åkte på storstryk som senast lagen möttes så förlorade man ändå klart med 7-2. Även mot Bollnäs förlorade man och det såg nu riktigt tufft ut.
För att ha en minsta chans var man nu tvingade att slå Västerås borta i ABB Arena, något som för IFK Vänersborgs del varit väldigt svårt…
Vänersborg hade inte slagit Västerås på bortaplan sedan november 2005 då man vann med 2-1. Dem två senaste bortamötena hade slutat med en 15-1 respektive 8-1-förlust. Men den 9 februari 2010 skulle trenden brytas.
– Hoppet lever, konstaterade en mycket nöjd IFK-tränare, Mikael Svantesson, efter den överraskande tvåpoängaren.
Resultatet? 8-5 till bortalaget som stod för en heroisk insats och tog fyra av fyra möjliga poäng mot Västerås denna säsong.
Detta gjorde att man satte press på Vetlanda och Haparanda, lagen man slogs med om plats 9-10, åtminstone ett litet tag till.
Det lilla hopp som fanns kvar försvann sedan när Vänersborg förlorade sin sista hemmamatch för säsongen mot Broberg med 5-2 och den sista matchen uppe i Haparanda blev helt meningslös. Även den förlorade man tillslut.
20 februari – Arenan rasar in
När Vänersborg som lag och stad behövde det som minst hände det – taket på Arena Vänersborg rasar in. Mitt i natten och mitt i snöstormen rasar cirka 100 kvadratmeter utav taket in och man befarade att mer skulle kunna rasa, vilket gjorde att man inte vågade gå upp på taket eller in i Arenan, för att undersöka det hela. Förra säsongen var det Isstadion och nu Arenan. Detta behövdes verkligen inte efter alla turer kring vår nya hall. Detta ledde till att kvalmatchen mot Örebro fick spelas i Trollhättan och Slättbergshallen istället då isen på Isstadion var i för dåligt skick.
Kvalet
De två IFK-lagen Vänersborg och Kungälv tvingades därmed till kval för att hålla sig kvar i Elitserien. Kungälv ställdes mot GAIS i ett derby medan Vänersborg fick möta Örebro. Vänersborg avgjorde i stort sett sin matchserie redan i match ett när man vann med 7-1 i Behrn Arena. Man vann sedan ”hemma” i Slättbergshallen med 12-6 och vann därmed totalt med 19-7 och får spela Elitserien även nästa säsong.
Även Kungälv lyckades hålla sig kvar efter två segrar mot GAIS.
Ny Svensk Mästare
Vänersborgs säsong var nu över men bandysäsongen för slutspelslagen var inte det och igår spelades finalen mellan Bollnäs och Hammarby. Bollnäs som hade skrällt och slagit ut först Broberg och sedan storfavoriten Sandviken i semifinalen. Hammarby slog först ut Sirius innan man även ganska enkelt slog ut en annan överraskning i år, Villa, i tre raka matcher. Villa som i kvarten slog ut Edsbyn orkade helt enkelt inte stå emot Hammarby.
Hammarby vann sedan också finalen på ett snöigt Studenternas då man var det lag som bäst utnyttjade att isen blev spelbar i sista perioden. Johan Östblom satte 2-1 tidigt i tredje och när Robin Sundin sedan bara minuterna senare satte 3-1 var det avgjort. Hammarby kontrollerade matchen och Bollnäs skapade inte mycket i motvinden.
Efter sju finaler och sju finalförluster fick så Hammarby sitt första SM-guld, ett stort Grattis till dem!
Liten tröst
En liten tröst för IFK Vänersborg var att lagets J20-lag återigen fick åka till Studenternas och spela SM-final. Men precis som förra året slutade även årets final i förlust, denna gång mot Edsbyn med 10-8.
Men nu är bandysäsongen över men Silly Season har precis börjat. Vilka kommer, vilka går?
Magnus Muhrén har ju bekräftat sitt intresse för IFK och kommer han plus någon mer etablerad spelare kanske nästa säsong äntligen blir vad man hoppas på och man lyckas ta sig till den där semifinalplatsen. Då, kanske man kan börja hoppas igen, för som sagt – denna säsong blev ju inte riktigt vad man hoppades på.
