Sammanfattning av IFK:s säsong
Gästkrönikören "Felix" har skrivit ett alster om IFK Vänersborgs säsong.
Den 19 mars 2004: Sami klar för Vodnik. Nådastöten för IFK när Sami Laakkonen IFK:s stora stjärna - och bland IFK-fans en Gud - lämnar klubben till förmån för "bandyns Real Madrid", Vodnik. En stor sorg fanns i alla IFK:ares hjärta.
Den 18 februari 2005: IFK vinner den första åttondelsfinalen av två pinsamt enkelt hemma mot Broberg. Det som inte skulle hända den här säsongen är på väg att hända. IFK mot kvartsfinal för tredje året i rad under Magnus Nordins
ledning. En drömkvart mot Villa/Lidköping väntade, men drömmen krossades...
IFK tappade sina fyra bästa spelare inför säsongen: Martin Arvidsson, Joakim Larsson, Ari Holopainen och Sami Laakkonen. Tre spelare till Villa och en till
Vodnik. Nyförvärven gjorde succé, enligt mig. Jocke Larsson ersattes av Peter "Löken" Johansson som gjorde en kanonsäsong. Jonas Berner ersatte Martin Arvidsson i det defensiva och gjorde det mycket bra. Misja Pasjkin ersatte Ari Holopainen. Facit: 37 mål av Misja som fick sitt genombrott under Superallsvenskan. I övrigt kom Lars Fall från Ljusdal och Mathias "Bissen" Larsson från Motala.
Seriepremiär
Den 12 november 2004, seriepremiär borta mot Villa/Lidköping. Villa vänder fullständigt ut och in på IFK:s försvar och har en betryggande 5-0-ledning efter 15 minuter. IFK lyckas ändå snygga till siffrorna, men åker på en brakförlust rent spelmässigt. Slutresultat: 6-2 till Villa.
Den 17 november: Hemmapremiär i snöstorm lockar ingen, inför 1016 personer spelar IFK 3-3 mot Katrineholm. Normalt en enkel IFK-seger.
Den 19 november. Derby hemma mot Gripen. Gripen som förstärkt mycket och väldigt bra förlorar med 7-1 mot IFK. Vänersborg tillbaka i sin gamla goda form? Det verkar som det.
Den 24 november vinner man borta mot Motala med 1-4, en match som spelas i 3x30 på grund av snöoväder
Den 27 november förlorar man mot Vetlanda borta med 3-2. Direktsänd i Svt24. Älgarna (klacken) hörs väldigt bra och får bra kritik efteråt.
Den 1 december kommer en brakförlust igen, denna gång mot Boltic hemma. Boltic spelar taktiskt perfekt och IFK har inte en chans, 0-4 i paus och matchen är körd. Typiskt
att det var en viktig "fyrapoängsmatch". Matchen slutar 2-7.
Den 3 december får IFK sin revansch när man tar poäng mot Västerås borta, 4-4 blir slutresultatet.
Tung december
Den 8 december ryker Elitserien när IFK tappar en trygg 3-1-ledning mot Vetlanda hemma. Två hörnor och en kontring var allt som behövdes för VBK att vända och vinna med 3-4. Veckan efter förlorar IFK mot Boltic borta med 2-1 och nu är Elitserien ett minne blott, ändå rycker IFK upp sig och vinner den 17 december hemma mot Västerås med 5-1. Imponerande av IFK, i regnet och blåsten, att ganska
enkelt vinna. På annandagen vinner IFK över Gripen borta med 4-6 och man har fortfarande en liten chans till Elitserien. Men icke sa nicke. Det blir Superallsvenskan efter seger med 6-3 mot Motala, oavgjort 7-7 mot Katrineholm och förlust med 4-6 i sista omgången mot Villa.
Superallsvenskan
Efter tre raka segrar i Superallsvenskan (1-6 borta mot Västanfors, 5-4 hemma mot Kalix och 1-5 borta mot Falun) väntar det riktiga kraftprovet, hemmamatch mot Bollnäs. IFK är det bättre laget och vinner med 4-2. Två dagar
senare möter man Katrineholm hemma. IFK står nästan och sover. KSK leder med 2-3 i paus och har dominerat. Men IFK är ett helt nytt lag i andra halvlek. Man gör snabbt 3-3 och sedan vinner man till slut enkelt med 5-3. Nu har man fem raka segrar, men den sviten bryts den 23 februari när man förlorar borta mot Motala.
Den 25 februari - derby mot Gripen. GBK piskat att vinna och dominerar första halvlek, 0-1 genom Robert Mayborn, sedan gör IFK både 1-1 och 2-1, båda målen av Lasse Fall. Men efter 35 minuter gör Jonas Stern 2-2 på hörna. Gripen gör i andra halvlek 2-3 genom Jonas Stern, Magnus Sjöling assisterar och jublar mitt framför IFK-klacken, inget trevligt minne det. Men IFK gör 3-3 och får sedan straff, som Martin Röing skjuter rakt på Anton Gustavsson, GBK:s målvakt. Men med cirka en minut kvar gör "Bissen" Larsson 4-3 och jublet visar inga gränser på Isstadion. Efter VM-uppehållet förlorar IFK två raka matcher (Bollnäs borta 10-2 och Falun hemma 2-4) och ligger farligt nära en
kvalplats. Men detta ordnar upp sig när IFK, den 13 februari, vinner borta mot Kalix med 1-3 och nu är åttondelsfinalen klar. Man vinner också den sista matchen med 11-3 mot Västanfors.
Slutspel
Drömmen krossades alltså. IFK hade 6-1 med sig upp till Hällåsen och skulle bara defilera hem en kvartsfinalplats. Men efter 22 minuter får Martin Röing matchstraff och IFK:s försvar rasar ihop som ett korthus. Broberg leder med 4-0 i paus, men snabbt in i andra gör Misja Pasjkin 4-1 och hoppet tänds i Söderhamn. Hoppet varade dock i cirka tio minuter. När Daniel Jonsson gör 5-1 så ser det mörkt ut. IFK är i detta läge vidare, men i den 80:e minuten gör Broberg 6-1 och det är förlängning. Dödsstöten kommer på tilläggstid då Robert Dammbro gör 7-1 på hörna, han hinner också göra 8-1 och säsongen är över för IFK. Men till nästa säsong ser det bra ut. 15 spelare är klara och nyförvärv är på gång. Här kommer lite höjdpunkter från säsongen som gått.
Årets...
Uttalande: Magnus Nordin efter 10-2 borta mot Bollnäs. "Vi åker över hela Sverige och gör oss till åtlöje."
Tabbe: Av domaren i matchen IFK-Motala den 29 december. Han missar minst tio meters offside på Alex Mayborn och "Bissen" Larsson.
Vrål: IFK-klacken efter Mathias Larssons 4-3-mål mot Gripen den 25 januari.
Mål: Misja Pasjkins 1-0 mot Broberg. Halvt bakåtvänd mot mål får han på ett skott som går rakt upp i högra krysset. En delikatess.
Ramsa: Åhh Vänersborg... Åhh gamla fina Vänersborg... Åhh gamla fina Vänersborg... Åhh gamla fina Vänersborg... EN TVÅ TRE FYR...
Frislag: Viktor Weiselius frislag som ledde till 3-2 mot Bollnäs ser man inte varje dag. Det är häftigt att grundlura en av världens bästa målvakter.
