IFK reste sig på nio - och vände till seger
IFK Vänersborg var riktigt illa ute efter att ha presterat bedrövliga inledande 46 minuter i Ale Arena. Som tur var behövdes bara 44 bra minuter för att IFK skulle vinna den första kvalmatchen med 5-7 till slut, efter 3-2 i halvtid.
I den så viktiga första matchen i elitseriekvalet var det som väntat otroligt mycket nerver på utsidan av tröjorna hos IFK Vänersborgs spelare, medan Ale-Surte såg sin chans att skaffa sig slagläge inför returen i Arena Vänersborg. Surtespelarna gick upp oerhört högt och pressade IFK:s backlinje, och tvingade fram misstag och såg till att IFK aldrig fick igång något ordnat spel.
Tidiga kontringsmål för IFK
Att "Sveriges bästa is" dessutom var ganska hoppig stundtals på vissa ställen ökade ytterligare på stressen hos IFK-spelarna som fick lägga dyrbara tiondelar på att försöka få ordning på bollen när man skulle bygga upp anfall. Surtes höga press kostade dock inledningsvis, när IFK kontrade in både 0-1 och 0-2 genom Christoffer Fagerström och Robin Lundqvist.
Därefter verkade IFK bli lite bekväma, och man slutade åka skridskor i både offensiv men framförallt defensiv, och gick bort sig gång på gång och lät Ale-Surte ställa om mot ett utdraget och felvänt lag. Fuska i defensiven håller inte mot ett taggat Ale-Surte, och inte minst mot tunge Erik Olovsson som kunde åka som han ville i första halvlek utan att någon IFK:are tog hemjobbet eller gick in på kropp på honom.
Till slut straffades IFK:s lojhet sig, när Jens Samuelsson styrde in ett inspel från Johan Grahn och gjorde 1-2. Därefter gjorde Grahn själv 2-2 på ett snarlikt inspel från kanten, denna gången med Erik Olovsson som framspelare. Matchen jämnade ut sig därefter men IFK var stressat, och det märktes. Därför var det inte ologiskt att Erik Olovsson gled igenom på vänsterkanten och lade in bollen till 3-2 i första halvleks absolut sista sekund.
Svängdörrar på vänsterkanten
Överhuvudtaget var det väldigt öppet på IFK:s vänsterkant i första halvlek, där framförallt Viktor Weiselius såg väldigt trög och stillastående ut. Nästan så man misstänker att det är en skada eller sjukdom inblandat där, för Viktor såg inte ut att orka trycka på alls i skridskoåkningen och slarvade dessutom oerhört mycket i passningsspelet och försvarsspelet, där han annars brukar vara felfri.
I andra halvlek hoppades man på en uppryckning från IFK, men fick precis tvärtom; Inom loppet av en halv minut direkt på avslag så hade IFK:s backlinje slarvat två gånger och plötsligt stod det 5-2 till Ale-Surte. Först var det Viktor Weiselius som måttade lyra, och när jag och många andra försökte hitta bollen i luften så blev det plötsligt mål för Ale-Surte - tydligen hade Viktor bommat lyran och gett Johan Grahn fritt läge.
Direkt på avslag därefter tappade en IFK-försvarare bollen till Erik Olovsson som sköt in 5-2 från distans.
Ale-Surtes kaxighet straffade sig
Då tog IFK-tränarna timeout direkt. Medan IFK snackade ihop sig valde Ale-Surte att, kaxigt, åka ett ärevarv på isen istället för att prata ihop sig. Kanske var det ett misstag, för efter timeouten var det IFK Vänersborg för hela slanten i resten av matchen. Man började åka mer skridskor och släppa bollen på spelare i fart, och utnyttjade kanterna på ett helt annat sätt än i första halvlek.
Det gav utdelningen efter en timmes spel, när Johan Koch frispelade Mikael Olsson i djupled, och han gjorde inget misstag när han lade in 5-3. Sju minuter senare hade IFK lite flyt när Alexander Mayborn spelade fram Petter Andersson på kanten, och Petters inspel styrdes på en försvarare in i mål.
Ungefär samtidigt blev Marcus Bergwall skadad sedan Ale-Surtes fult spelande junior Felix Nyman återigen gick in vårdslöst med utsträckta ben i en tackling, och gav Bergwall en rejäl lårkaka. Återstår att se om Bergwall hinner bli frisk till returen på lördag.
Bortdömt Surtemål
Fem minuter efter Petter Anderssons 5-4 så rann Mikael Olsson in in Ale-Surtes straffområde och lyfte snyggt in kvitteringen med en backhand ur dålig vinkel.
Vid ställning 5-5 gjorde Ale-Surtes Fredrik Korén mål på ett distansskott, ett skott som tydligt styrdes på en lagkamrat och in i mål. Domarna dömde dock mål, men efter starka protester från IFK-spelarna och samråd med linjedomarna så valde domaren Mikael Karlsson att döma bort målet. Ibland lönar det sig att prata med domaren.
Istället gjorde IFK Vänersborg 5-6 när Alexander Mayborn spelade snett inåt bakåt till Robin Lundqvist som knackade in bollen mellan benen på Alexander Wetterberg. IFK försökte bevaka sin ledning de sista tio minuterna av matchen och Ale-Surte fick viss press i slutskedet, men mitt i hemmapressen så snodde Henric Eriksson åt sig bollen, dribblade sig in i straffområdet och knackade iväg ett snabbt skott som satt klockrent - 5-7 och matchen var avgjord.
Stark andra halvlek - men uppryckning krävs i returen
En oerhört stark andra halvlek där IFK visade att man är klassen bättre än Ale-Surte. Skillnaden mellan lagen är dock inte så stor att man kan stå still och spela bandy. När IFK väl började röra på skridskor och boll i högre tempo så öppnade det upp sig luckor i Ale-Surtes lag som IFK kunde utnyttja på ett effektivt sätt.
På lördag krävs det dock att IFK är på tårna från start och i 90 minuter, för Ale-Surte har visat att de inte alls är ofarliga. Då krävs dessutom att IFK inte är lika snälla mot Erik Olovsson, som är Ale-Surtes klart bästa spelare, utan trycker till honom ordentligt som man gjorde i andra halvlek.
Förhoppningsvis kan IFK spela mer avslappnat på hemmaplan, där man känner sig trygga och har hemmapublikens stöd och nu dessutom har ett par måls försprång redan från start. Men det gäller att vara på tårna och framförallt hålla ihop laget bättre, och inte dras med i Ale-Surtes raggarbandy för mycket.
Tre IFK-spelare kommer undan från den här matchen med godkänt betyg: Lagkaptenen Henric Eriksson, som gjorde ett fantastiskt grovjobb på mittfältet, samt Mikael Olsson och Petter Andersson som var de som tog tag i saker och ting i andra halvlek när IFK behövde vända matchen.
Övriga spelare kan mycket bättre.
