IFK skänkte bort segern till Kalix
IFK Vänersborg gjorde en katastrofal första halvlek i matchen mot Kalix, och trots total IFK-dominans i andra halvlek så skänkte man segern till Kalix genom individuella misstag.
Jag vill inte ta ifrån Kalix någonting, de gjorde det bra, men: den här matchen vann de inte, de fick den till skänks av IFK Vänersborg.
I första halvlek stämde ingenting för hemmalaget. Det fanns inget moment i spelet som fungerade; passningsspelet, skridskoåkningen, mottagningarna, lyrorna, försvarsspelet - allt var det sämsta jag sett från IFK:s sida under hela hösten. Kalix tog tacksamt emot när tröga IFK-spelare tappade boll rakt i gapet på dem och sedan lät dem glida rakt igenom försvaret och komma fria med Gabriel Bridholm.
IFK hade åtminstone tagit ledningen med 1-0 genom Andreas Eriksson på hörna, men därefter rasade IFK-spelet helt. 1-1 och 1-2 var snarlika mål där IFK-försvaret uppträdde oerhört tamt, medan 1-3 var resultatet efter ett antal returer efter en hörna och 1-4 gjorde Kalix på ett långt utkast där IFK-försvaret stod och sov.
Strax innan paus gjorde Christoffer Fagerström 2-4 på hörna, efter att IFK gått upp och pressat Kalix backlinje högre och satt dem i problem.
I andra halvlek var IFK betydligt bättre, man rörde sig bättre, hade bättre kvalitet i allt man gjorde och bättre fart på boll och skridskor. Man hämtade snabbt upp till 4-4 genom en hörnkanon av Fagerström och en indianare som var resultatet av hög IFK-press och friställde Mikael Olsson i straffområdet. Kalix tog timeout och IFK hade dem på gaffeln ordentligt.
Då lät IFK av någon outgrundlig anledning Zalataev åka på egen hand från eget straffområdet och lägga in 4-5 och det kändes fruktansvärt onödigt. IFK:s styrspel var stundtals värdelöst, men bättre i andra halvlek. I just den här situationen var det dock återigen för dåligt.
IFK fortsatte jaga och pressa och Kalix kom knappt över mittlinjen i andra halvlek. Ändå är det Kalix som gör 4-6 mitt i IFK-pressen när Petter Andersson kladdar på bollen för mycket, tappar den och gör det möjligt för Kalix att åka in med bollen.
Pressen från IFK fortsatte och Cristoffer Fagerström fixade en straff som Marcus Sixtensson-Ottosson satte till 5-6 och sista tio minuter av matchen blev en enda lång press från IFK där Kalix bara slog ifrån sig så långt de kunde gång på gång. Och det saknades inte chanser att kvittera, det var styrningar som räddades på mållinjen, hörnor och returer och inte minst ett friläge från Andreas Eriksson som blev helt genomskådad av duktige målvakten Hellman i Kalix som räddade friläget.
En tung förlust där IFK visade att man är det bättre laget i andra halvlek men där man bjuder på segern. Dels i första halvlek där jag inte vet vad spelarna höll på med, och dels när man hämtat upp underläget och bjuder Kalix på två på tok för lätta mål som visar sig bli matchavgörande.
För IFK:s del är det bara att skämmas för den brist på inställning och attityd man visade i första halvlek, ta med sig de bra bitarna från andra halvlek och se till att reparera skadan man orsakade sig själva i och med den här förlusten i någon av de kommande matcherna. Kalix spelade bra, även om IFK långa stunder gjorde dem bra med sitt tama uppträdande, men gick på knäna när IFK pressade på i andra halvlek och bara en duktig målvakt och IFK:s slarv räddade dem till slut.
Ingen IFK:are kan få godkänt i den här matchen, uppträder man som i första halvlek går det bara inte att få godkänt. Dock kan IFK ta med sig att man tog sig i kragen i andra halvlek och visade inställning och jävlar anamma. Då var det dock redan för sent.
