IFK vände till seger i slutminuterna

IFK Vänersborg ställde upp med ordinarie lag i kvällens match, med undantag för Gabriel Bridholm. Det innebar att David Erkenborn fick ställa sig i målet och unge målvaktstalangen Anton Johansson fick ta plats på bänken.

Tidig utvisning

IFK fick en tidig utvisning på Martin Röing vilket gav Kungälv det spelmässiga initiativet, men inte mycket skapades åt något håll inledningsvis utan båda lagen kom fram till motståndarnas straffområde, men där tog det allt som oftast stopp.

 

Kungälv var det något bättre laget och skapade de första halvfarliga chanserna, ofta på lyft eller snabba omställningar efter IFK-slarv. Tyvärr var det lite för mycket av den varan, slarv alltså, från IFK:s sida i den här matchen. 

 

Det var också på den sättet som Kungälv tog ledningen - ett dåligt dropp av Jonatan Rask snappades upp av Ted Skoglund som kunde rinna igenom och lägga in 0-1. IFK spelade upp sig en aning och kom runt oftare på kanterna och skapade ett gäng halvchanser, men kom aldrig fram till riktigt heta chanser. 

Uppförsbacke

De vassaste chanserna var Andreas Eriksson som ur bra läge fick dålig träff på skottet och Johan Koch som på väg igenom fick ett slag av siste kungälvare, som dock slapp utvisning. IFK å sin sida drog på sig fyra utvisningar i första halvlek och fick därför kämpa i uppförsbacke större delen av halvleken.

 

Kungälv gjorde dock 0-2 när IFK var fullt lag på planen, ett mål som precis som första målet kändes onödigt. Ett långt lyft från Mathias Johansson hittade Ted Skoglund som kom fri, men frågan är vad IFK-försvaret gjorde vid målet - Martin Röing som var närmast Skoglund såg lite nyvaken ut i den situationen.

 

Resten av halvleken såg ungefär likadan ut med Kungälv som det något bättre laget och IFK som gjorde en av de sämsta halvlekarna så här långt på försäsongen. 

Ännu sämre andra

Nu kunde det inte bli sämre i andra halvlek, trodde man. Men det kunde det.

 

IFK reducerade visserligen i 56:e minuten på hörna genom Viktor Weiselius men IFK-bänken, och spelarna, tröttnade ganska tidigt i andra halvlek på domare Max Johanssons och hans meddomares svajiga nivå, där IFK inte fick med sig någonting medan Kungälv fick de flesta domslut med sig.

 

När assisterande domaren sedan hade synpunkter på IFK:s byten och blåste ett tveksamt frislag när Alexander Mayborn bröt ett Kungälv-uppspel, så kunde inte Joachim Berglundh hålla sig längre utan påpekade linjemannens uselhet som domare. Linjemannen kunde, som de flesta domare, inte ta kritik ens i en träningsmatch utan skickade upp Berglundh på läktaren vilket gjorde att Misja Pasjkin fick sitta tio minuter på botbänken.

Konstig matchbild

Efter den situationen blev matchen konstig, ostrukturerad och rent ut dålig. IFK-spelarna slarvade i passningar och blev stillastående och tittade på den som hade bollen alldeles för ofta, samtidigt som man lade energi på domaren istället för att ta jobben i både offensiven och defensiven.

 

Kungälv å sin sida var nästan lika slarviga och dåliga i andra halvlek och konsekvensen blev Hawaii-bandy sista halvtimmen där både lagen hade stora ytor att spela på. Kungälv tätade dock till bra i mitten med hela laget och IFK fick mest gå runt och söka hörnor, medan IFK oftast tappade boll när man försökte åka igenom Kungälvs defensiva klump och Kungälv kunde sedermera kontra.

 

Båda lagen skapade många bra chanser, båda lagen missade två mer eller mindre fria lägen, Robin Lundqvist knackade från straffpunkten ett skott i utsidan av burgaveln och Mikael Lindberg träffade stolpen med ett skott för Kungälv.

Konsekvent, i alla fall...

Det var även ett par straffsituationer, där Alexander Mayborn blev hakad i fritt läge utan åtgärd, och där Kungälv på kontringen efter också fick en spelare hakad i straffområdet men då hade domaren som tur var vett nog att inte blåsa. Ett av få konsekventa domslut han tog i den här matchen, även om det rimligaste har varit att blåsa straff i båda situationerna.

 

Tiden började rinna ifrån IFK men man flyttade om i laget i slutskedet, gick ner på två backar och satte ner Mikael Olsson som högerhalv istället för Christoffer Fagerström, som tagit över den rollen efter att Petter Andersson fått gå av skadad i andra halvlek.

 

Man fick till slut utdelning i den 89:e minuten när Andreas Erikssons fick på ett bra skott och Pertti Virtanens skridskoparad studsade rakt ut till Henric Eriksson som på ren vilja störtade fram och tryckte in bollen till 2-2.

Bra sista minuter

IFK spelade nu bra och utnyttjade för första gången i matchen de stora ytorna på Kungälvs högerkant. Det var också där Mikael Olsson snirkade sig fram och släppte bakåt till Johan Koch som kom med fart, drog ett par försvarare och placerade in bollen i bortre hörnet till 3-2 i 92:a minuten.

 

Det blev också slutresultatet, och ska man ta med sig något positivt från den här matchen är det att man vände 0-2 till 3-2 med en stark forcering och att man vann trots att man gjorde försäsongens hittills sämsta match.

 

Resten av matchen är det lika bra att radera ur minnet så fort som möjligt.