Lilla Paris-bloggen: Försäsongen är slut
Nu närmar sig elitseriesäsongen med stormsteg. På lördag startar det för IFK:s del med hemmamatch mot HaparandaTornio, detta svårbedömda lag som IFK mötte redan ifjol och som man då inte riktigt visste hur man skulle hantera.
IFK har haft en försäsong som gått lite upp och ner. Man har å ena sidan inte förlorat mot "sämre" lag, typ de allsvenska lag man mött eller Kunglv och Boltic, men man har inte heller slagit något bättre lag. Det är därför svårt att avgöra IFK:s kapacitet just nu, man har bara mött ett lag som förväntas ligga i samma region av tabellen som de själva - Vetlanda - och där blev det uddamålsförlust i en jämn match som IFK kunde och kanske borde vunnit.
Året säsong blir en nagelbitare.
På så sätt är jag glad att jag inte håller på något topplag - för hur kul är grundserien för en SAIK:are som redan vet att laget går till slutspel? Visst, man kan ju alltid hitta på spänningen som att se om laget kan vinna serien men annars är det ju först i februari som det blir allvar.
För en IFK:are är det allvar från match 1 till match 26.
- - -
IFK:s försäsong ser i siffror ut så här:
IFK vann nio matcher, förlorade åtta och spelade en oavgjord.
Laget gjorde 81 mål och släppte in 71.
Andreas Eriksson blev bäste målskytt med 19 mål. Alexander Mayborn kom tvåa med sina 12 mål, men han spelade bara 12 matcher pga avstängning och skada.
Viktor Weiselius vann passningsligan med 12 assist, Henric Eriksson och Petter Andersson delade på andraplatsen med 7 assist vardera.
Poängligan vanns av Andreas Eriksson på 22 poäng (19 mål, 3 assist), Viktor Weiselius slutade på andra plats med 21 poäng (9 mål, 12 assist) och Alexander Mayborn på tredje plats med 15 poäng (12 mål, 3 assist).
Samtliga spelare utom David Erkenborn noterades för poäng under försäsongen.
- - -
Försäsongens stora utropstecken tycker jag har varit Robin Lundqvist, Petter Andersson och Jonatan Rask.
- Robin Lundqvist har fått spela anfallare undet försäsongen och gjort det väldigt bra, både offensivt och defensivt. Han är ingen målmaskin ännu men man har tydligt kunna se hur han redan blivit bättre på att avsluta och tajma åkningarna. Kvickheten, tuffheten och förmågan att snurra upp motståndarna har han redan.
- Högerhalven Petter Andersson är en annan spelare som överraskat positivt på försäsongen. Att han var en stor talang visste alla som sett J20-laget spela någon gång, men det fanns frågetecken för om han saknade snabbheten och tekniken för att spela halv i A-laget. Petter har med besked rätat ut frågetecknen till utropstecken och imponerat med sin speluppfattning och sitt passningsspel.
Visst, brister finns i defensiven men Petter ger IFK två konstruktiva halvor - något IFK saknat sedan Rönnqvist lämnade - och kan avlasta Weiselius i speluppbyggnaden.
- Jonatan Rask har omskolats till vänsterback i år från att ha varit högerhalv ifjol. Tanken är från tränarnas sida att ha konstruktiva, spelande backar som kan bidra i offensiven och det har Rask definitivt gjort med ständiga uppåkningar i hög fart. Även här finns det brister i defensiven men Rask har börjat hitta sin roll och sin position bättre i de senaste matcherna.
- - -
Andra spelare värda att nämna tycker jag är Sebastian Loheden, som aldrig varit med i A-laget innan den här säsongen och som vuxit in i elitseriekostymen mer och mer, och Misja Pasjkin som i dagens IFK mer är central mittfältare än anfallare och som - tvärtemot hans rykte - alltid gör ett hårt jobb i defensiven.
- - -
Spelare jag hoppas få ut mer av är Mikael Olsson och Andreas Eriksson. Visst, Andreas vann skytte- och poängligan men har inte sett lika kraftfull och genombrottsstark ut som han brukar.
"Osten" har fantastiska kvaliteter men måste bara våga utnyttja dem oftare. När han kommer med fart är han väldigt svårstoppad och med sitt fina passningsspel måste han våga slå svåra passningar oftare. Nu kommer han med fart eller försöker sig på svåra passningar några gånger per match när han borde göra det hela tiden.
Lite samma grej med Henric Eriksson, som dock är ursäktad för att han tar så stort defensivt ansvar; Jag gillar att han försöker vara mer speluppläggare än tidigare, han är bättre på det än många tror - men han ska givetvis även fortsätta med att då och då ta fart och försöka dribbla sig igenom hela motståndarlaget. Där är han en av de bästa och mest svårstoppade i Sverige.
- - -
Jag tänkte avsluta med att skriva någonting om alla lag i elitserien, men jag orkar inte. Det får bli en annan gång
