Lilla Paris-bloggen: Ryssar, Bergwall och landskamper
En blogg om bandysverige och IFK Vänersborg.
Vi börjar väl med en nyhet som ingen svensk bandysida eller tidning verkar ha snappat upp eller tyckt varit värd att nämna - Andreas Bergwall är enligt Dynamo Kazan klar för ett år med klubben.
För Tillberga är det ett tungt avbräck, Marko Herajärvi är en spektakulär och bra målvakt med Andreas Bergwall är en fantastisk målvakt. Av alla spelare som Tillberga kunde tappa så var väl Bergwall den värsta förlusten.
- - -
I helgen har det spelats landskamper mellan Norrland, Sverige U23, Ryssland och Ryssland U23.
I Sverige U23 fanns Robin Lundqvist och Christoffer Fagerström representerade från IFK Vänersborg och båda spelade anfallare under helgen. I matchen mot Rysslands A-landslag spelade de svenska ungdomarna bra men kunde inte riktigt stå emot världsstjärnorna. Ingen av IFK:arna kom med i poängprotokollet i den matchen.
I andra matchen mor Ryssland U23 var dock Christoffer Fagerström i allra högsta grad en bidragande orsak till att Sverige U23 vann. Två mål kom från Christoffers klubba i den matchen.
Från matcherna mellan Norrland och Ryssland finns inte så mycket att säga, annat än att det är dags att sluta haussa Sergej Lomanov Jr och istället hylla doldisen Ivan Maximov som världens just nu bäste bandyspelare.
- - -
Har i helgen sett ryska Volga, som IFK Vänersborg möter på tisdag, spela träningsmatcher mot Kungälv och Gais. Och jag tycker det är dags att släppa den stereotypa inställningen att svenska lag alltid är välorganiserade och taktiska medan ryska lag mer lever på individuella skicklighet och fart.
Jag tycker, och har alltid tyckt, att ryska lag om något är ännu mer taktiskt drillade och spelar mer som ett lag än svenska lag gör. Visst, man kanske inte rullar runt bollen inom laget tio minuter i sträck som vissa svenska lag gör, men ryssarna jobbar för varandra både i offensiv och defensiv och ger alltid bollföraren flera olika alternativ - och passningarna går nästan alltid fram.
Med svensk ögon så ses den sortens raka bandy med korta, snabba passningar som något ostrukturerat och improviserat men i själva verket är det i högsta grad intränat och en taktisk plan. Alltså är det dags att skifta fördomar i bandyvärlden:
Ryssarna är de som spelar bäst lagspel i bandyvärlden, medan svenska bandyspelare är mer individuellt skickliga. I Ryssland kan man ha ett lag med spelare som kanske inte är briljanta bandyspelare men som alla gör sin roll i laget fullt ut och har en hög lägstanivå, medan man i svenska lag gärna hänger upp spelet på enskilda toppspelare. I Volga är det till exempel bara kazaken Zagarskikh som skulle vara en ledande spelare i ett elitserielag, men det spelar liksom ingen roll eftersom alla spelare i laget gör det de ska och gör det med kvalitet.
Dags för oss svenskar att sluta se oss som taktiskt och kollektivt överlägsna ryssarna. För det stämmer helt enkelt inte.
- - -
För IFK:s del blir matchen mot Volga en värdemätare, åtminstone på hur man står sig i år jämfört med för ett år sedan då man också mötte Volga på försäsongen. Då hade man nya tränare och nytt sätt att spela, i år är man mer färdiga som lag. Det ska förhoppningsvis visa sig i resultatet i Volga-matchen på tisdag.
