Marginalerna emot IFK mot Hammarby
IFK Vänersborg skapade tillräckligt med chanser för att vinna hemmapremiären mot Hammarby - men en storspelande Andreas Bergwall och uppstudsiga marginaler stod i vägen den här gången. Hammarby vann med 4-6.
Årets första elitseriematch på hemmaplan inleddes med en hyllning av IFK-trotjänaren Viktor Weiselius. Med över 400 matcher och 100 mål för klubben har Weiselius gjort sig förtjänt av alla hyllningar.
När domaren Roland Fager sedan blåste igång matchen satte båda lagen full fart från början. Hammarby pressade högt och anföll med många spelare på bred front, men IFK hanterade det väl. Andreas Eriksson åkte sig fri på två fina lyft men ingen utdelning då. Istället tog man ledningen i nionde matchminuten då Joakim Hedqvist hängde in 1-0 i nättaket på högerhörna.
Flygande anfall resulterade
Hedqvist spelade sedan sex minuter senare fram Andreas Eriksson som skar in från vänster och lade in 2-0. Ett flygande anfall i hög fart som Andreas avslutade säkert. Där tog dock det roliga slut för IFK. Hammarby skruvade upp tempot och pressen ytterligare, vilket vållade IFK en del problem i uppspelsfasen, och Ulf Einarsson kunde reducera till 2-1efter en tilltrasslad situation i straffområdet.
Hammarby gick runt mycket på kanterna och skapade många hörnor, och efter en dryg halvtimmes spel fick man utdelning när Stefan ”X:et” Erixon lyckades få ett skott igenom IFK-muren till 2-2. Sista kvarten sjönk tempot i matchen men halvlekens och Hammarbys målproduktion var tyvärr inte över. Per Einarsson bröt en passning på mittplanen, passade till Kalle Spjuth som sköt ett skott som smet in mellan Gabriel Bridholms benskydd och gav halvtidsresultatet 2-3.
Vackert av Pasjkin
I andra halvlek fortsatte spelbilden med ett Hammarby som ägde mycket boll och ett IFK som var vassa i omställningslägena. IFK jagade kvittering men Hammarby var de som gjorde halvlekens första mål. Bortalagets bäste utespelare, Ulf Einarsson, lyfte en fin boll till Misja Pasjkin som tog ner den och sköt direkt – upp i bortre krysset. Ett mål som kom som en blixt från klar himmel och var nästan lika vackert.
När nämnde Ulf Einarsson i 59:e minuten sedan drev upp bollen och sköt ett lågt skott som Gabriel Bridholm inte fick grepp om, stod det hastigt och mindre lustigt med IFK-ögon 2-5 till Hammarby. IFK hade svårt att få igång det offensiva spelet men fick luft under vingarna när Robin Lundqvist mycket läckert gled igenom Hammarbys försvar och lyfte in 3-5 bara tre minuter efter Hammarbys mål.
Marginalerna emot sig
Ännu bättre blev det när Joakim Hedqvist vände på en femöring i straffområdet, passade till framstörtande Andreas Eriksson som blev upphakad med straff som påföljd. Straffen satte Joakim Hedqvist via Andreas Bergwalls handskar och in i mål till 4-5, och plötsligt var det match igen. En av idrottens sanningar är dock att ett lag aldrig är så sårbart som direkt efter att man gjort mål. Det var IFK ett bevis på när Ulf Einarsson spelade fram Adam Gilljam mer eller mindre direkt på avslag, och Gilljam lyfte säkert in 4-6 till ”Bajen”.
IFK jagade på bra i slutet av matchen men man hade inte marginalerna på sin sida. Hammarby har också världens bäste målvakt, Andreas Bergwall, mellan stolparna och han gjorde en handfull kanonräddningar i andra halvlek som hindrade en upphämtning från IFK. Utöver det hade Joakim Hedqvist ett skott klockrent i ribban och en straff som räddades av Bergwall.
En ojämn insats av ett IFK som inte hade marginalerna på sin sida. Med facit i hand är det bara att konstatera att IFK slarvade för mycket i för många situationer. Det var givetvis delvis ett resultat av Hammarbys höga och hårda press, men även av att IFK blev stirriga av den. Gabriel Bridholm hade ingen av sina bättre dagar, tre av målen tillkom efter tveksamma ingripanden från hans sida. När IFK bestämde sig för att köra offensivt så fick man press på Hammarby, för så tunga är man i offensiven. Man måste bara våga utnyttja det mer.
Hammarby var klart bästa laget jag har sett hittills i år. Oerhört kvicka, tekniska och passningssäkra och anfaller hela tiden med många spelare på bred front. De spelar ett offensivt försvarsspel med hårt jobb och hög press. De spelar lite ryskt, helt enkelt, och kommer bli väldigt jobbiga att möta för väldigt många lag. Enda problemet jag kunde se hos Hammarby var att deras anfallsuppsättning inte känns som den håller toppklass, en riktig skyttekung saknas, men det vägs å andra sidan upp av ett fenomenalt mittfält.
Bästa IFK:are idag var Joakim Hedqvist och Christoffer Fagerström. I Hammarby var Andreas Bergwall mycket bra, liksom Ulf Einarsson och Robin Sundin.
