IFK-bloggen: Det verkligt löjliga med Silly Season
Silly season är i full gång och lagen jagar nyförvärv och position inför kommande säsong som aldrig förr. Inte sällan med en eller flera stjärnkåta storsponsorer i ryggen, mer än villiga att pytsa upp de slantar som krävs för att just deras lag ska ha råd att värva en landslagsstjärna eller två.
Och det är inget fel i det. Egentligen. Var och en får ju lägga pengar på det de vill och i grunden är det ju fantastiskt att det finns engagerade människor som är villiga att hjälpa sitt favoritlag att nå bandytoppen. Men det blir samtligt lite löjligt när det spenderas enorma summor på spelarlöner till de bästa spelarna, och i vissa fall pratas det till och med om att med sponsorers hjälpa köpa loss spelare från deras kontrakt.
Samtidigt rapporterar Riksidrottsförbundet att antalet deltagartillfällen bland barn och unga inom bandysporten minskat med 27% de senaste 10 åren. En trend som onekligen behöver vändas, då den inte bara kan förklaras av mindre barnkullar.
Ungdomsverksamheten ser dock ytterst sällan några rejäla ekonomiska tillskott från dessa bandyns dolda välgörare. Kanske för att investeringen tar 15-20 år innan den börjar ge avkastning, medan pengar som går till flashiga nyförvärv kan rendera i ett SM.guld och hjältestatus för välgöraren redan nästa säsong.
När det gäller att värva stjärnspelare verkar det finnas en outsinlig källa med pengar på många håll från många sponsorer. Samtidigt går klubbarna som tar del av sponsorpengarna och stjärnvärvningar på knäna ekonomiskt och har inget ekonomiskt utrymme att göra några egna satsningar på ungdomsverksamheten - alla sponsortillskott utöver budget får ju bara användas till nyförvärven.
Så uppfriskande det vore om någon storsponsor istället för att hjälpa sin favoritklubb att värva en landslagsspelare eller två, istället såg till att klubben får möjlighet att erbjuda till exempel gratis bandyskola till alla barn, eller utrustning till de barn vars föräldrar inte har råd med svindyra skridskor, hjälmar, klubbor, lägeravgifter med mera.
Då skulle kanske rekryteringen av barn och ungdomar öka igen, bredden skulle öka och även göra toppen bättre på lång sikt. Då kanske klubbens nästa storstjärna börjar bandyskolan till hösten istället för att han behöver värvas in trots att klubben egentligen inte har råd utan behöver extern kapitaltillskott för att lösa värvningen.
Men den sortens långsiktigt perspektiv för bandyns bästa saknas tyvärr hos många klubbar och dess ekonomiska välgörare. Det ryktas ju om att det finns en möjlighet att köpa ut Christoffer Edlund från hans kontrakt....
