IFK-bloggen: Respass i slutminuterna
IFK Vänersborg var ytterst nära att ta sig till kvartsfinal i World Cup - man hade ledningen med 3-1 mot Baikal Energy men ryssarna kunde med lika delar tur och skicklighet komma ikapp till 3-3 med bara ett par minuter kvar av matchen. Eftersom Baikal vunnit mot ett misstänkt slött och oinspirerat Dynamo Moskva igår (ryska lag vill väl hellre se andra ryska lag i kvartsfinal än svenska lag...) så räckte oavgjort för dem för att ta sig till kvartsfinal.
IFK tvingades gå på tokoffensiv i slutet och var ytterst nära att få in 4-3, närmast var Jocke Hedqvist men målvakten hann ner och rädda. Istället kunde Baikal göra 3-4 på en lyftning och misstänkt spark i mål från den ryske spelaren.
Trots resultatet gjorde IFK återigen en gedigen och stabil insats. Baikal spelade den typiskt primitiva ryska bandyn som man någonstans hoppas långsamt ska dö ut. Hela laget hem på egen planhalva i försvarsspelet och ett anfallsspel som bygger på att tre gubbar åker rakt fram och söker hörna eller passning in i planen medan övriga sju utespelare står kvar på egen planhalva.
Det är onekligen effektivt, men dödens tråkigt att titta på. Tycker jag, andra envisas ju med att hävda att rysk bandy är det roligaste som finns.
IFK:s målskyttar var Henric Eriksson och Joakim Hedqvist i andra halvlek. Vem som gjorde IFK:s första mål vetefan, streamingstjänsten haverade i matchinledningen och World Cups hemsida verkar ha gått en tragisk död till mötes.
- - -
IFK gör en mycket fin turnering, trots allt. Man håller Dynamo Moskva stången bra, man vinner komfortabelt över Edsbyn och förtjänade nog att vinna mot Baikal också sett till spelet.
Surt givetvis att åka ur, men det spel IFK visade upp i helgen bådar gott inför seriepremiären. Försvarsspelet funkade i princip fläckfritt hela turneringen och i offensiven klaffade det också bra i de två sista matcherna.
Olle Sundin förtjänar beröm för sin insats som högerhalv, och även Henric Eriksson på andra kanten gjorde en stark turnering. I anfallet börjar Hedqvist hitta målet igen och på mitten var Johan Koch många gånger en jätte.
