Omspel efter sen kvittering

Ibland kan fotboll vara en grymt orättvis sport. Det var den inte ikväll.

För ungefär två år sedan satt jag och några andra Cityfans och kollade Tottenham-City på en pub i stockholm. Tre-noll i paus till spurs och de flesta av oss valde att gå hem. Vi hade alla vart på Wembley och nästan gått men stannat för det var ju Wembley och man vet ju aldrig. Men tre mål borta mot spurs? De tar de inte igen. På väg hem efter att ha kört hem farsan får jag samtalet. Det är lika. Tre-tre! Nej, vänta!? Måååååål! Fyra-tre, de kommer vinna!!! Och visst vann de. Jag hade gått hem och missat tidernas vändning. Som fotbollsupporter övertalar man naturligtvis sig själv att det är därför man gick som de vände och vann.

Som Citysupporter är man dock så van med motgångar och orättvisa resultat att man knappast orkar ta till hemgångstaktiken varje gång de håller på att förlora något de borde vinna. Och just nu är jag väldigt glad att jag inte gjorde det ikväll. Första halvlek är egentligen spel mot ett mål. City spelar fantasifullt och smart och det hade inte varit orättvist om City lett med 2-3 noll i paus. Värste målsumpare är Darious Vassell som slarvar bort ett underbart friläge och strular till flera andra bra anfall men även Antoine Sibierski och Sylvain Distin missar bra lägen. Andra halvlek ser likadan ut till en början även om City inte är lika överlägsna. Sibierski missar fler bra lagen trots att han är så bra på huvudet. Alla som kan Citylogiken förstår åt vart det barkar. Det verkar helt enkelt vara en sådan där kväll där City bara inte ska göra mål. Vi sitter där på puben ikväll och bara väntar på det där försmedliga baklängesmålet. Och visst kommer det. Med mindre än tjugo minuter kvar gör Aston Villa ett-noll på blott sitt andra skott på mål. Det första var en frispark bara minuter tidigare. Baros sätter bollen enkelt bakom Davis James efter att ha blivit frispelad men det retar mig hur enkelt och dumt Distin säljer sig långt ut på plan och därmed lämnar Dunne för sig själv. Lika förutsägbart som det orättvisa baklängesmålet är också Citys kollaps. Fram till målet har man spelat bra, skapat chanser och varit det lag som fört matchen. Nu tappar man allt. Alla får panik och det börjas med långbollar som varken har rätt adress eller en tanke. Ingen spelare har styrkan eller karaktären att leda laget så istället blir det bara elva individer som försöker och försöker men som inte lyckas eftersom fotboll är en lagsport.

Enter the youths! Stuart Pearce slänger in både Lee Croft och Bradley Wright Phillips istället för Vassell och Sibierski. City börjar återigen få lite ordning på sitt spel men tiden tickar snabbt iväg och den där kvartfinalplatsen ser allt mer ouppnålig ut. Det är inte meningen att vi ska få en bra "cuprun" helt enkelt. Vi retar oss alla på att en Cityspelare inte jagar en boll som är på väg över kortlinjen men knappast ser omöjlig ut att nå. Tiden tickar på och City har några bra chanser, men icke. Det ska tydligen bli en sådan där orättvis jä*@a skitmatch igen. Nittio minuter har gått, domarn tittar mot sidan och får sitt besked. Tre minuters tillägg. Med bara sekunder kvar skickar någon i City iväg en långboll som ser ut att leda till inspark men en inspirerad Croft hinner upp bollen och skaffar City en hörna. Upp med alla!!! David James är bara någon decimeter ifrån att nå bollen men bakom honom kommer en trött sjuttonåring med krampkänning och sätter bollen mitt i mål. Micah Richards, man of the match och uppslukad av alla Cityfans på läktaren. Kvitteringen kom i sista sekunden för direkt efter avspark blåser domren av. Så grymt jäkla skönt och ännu mer rättvist. City är det det klart bättre laget sett över hela matchen och egentligen ska man vinna den med flera mål men jag var nöjd med oavgjort innan och nu är jag det ännu mer. Vi får säkert lite skit för att folk var inne på plan efter målet men vad gör det. Det är ju det här fotboll handlar om. Det oväntade men ack så ljuva. Polarn kallar det orgasmiskt och jag kan bara hålla med. Nu tar vi dem på hemmaplan och sen tar vi resten också.

City:

                             James
       Richards-Dunne-Distin-Jordan
Sibierski (Croft 80)-Barton-Musampa-Riera
    Vassell (Wright-Phillips 83)-Samaras

Varnade:

Dunne, Barton, Richards, Musampa

Publik: 23847

Thomas2006-02-20 00:51:00
Author

Fler artiklar om Manchester C