- -
Wigan - West Ham 1-2
Äntligen blev det seger i ligan, och West Ham fortsätter den fina traditionen med att vinna med 1-2 på JJB Stadium. Detta var den tredje segern på fyra matcher lagen emellan på the JJB. Harewood och Reo-Coker var hjältarna för kvällen.
För en gångs skull gissade jag rätt vad gällde startelvan, den såg ut som följer: Hislop, Scaloni, Collins, Gabbidon, Konchesky, Benayoun, Reo-Coker, Mullins, Etherington, Harewood, Ashton. Dessutom fick jag rätt på resultatet, kanske dags att spela på Lotto?
Båda lagen startade med fart och fläkt och Hislop var tvungen att ingripa tidigt när Teale sköt ett bra skott i andra minuten. Paul Konchesky hade strax efter ett bra skott som smet precis utanför Filans stolpe. Hislop fick rycka in igen lite senare. Bullard slog en frispark från 30 meter som dök, Shaka hade inga problem att rädda. Lagen fortsatte sedan att dela broderligt på bollinnehavet och spelet stod och vägde. Det var svårt att se vem, och i vilket lag, som skulle kunna bryta dödläget.
Fem minuter innan paus var det dags för Hislop att visa sig på styva linan igen. McCulloch var framme och tvingade Hislop att stöta bollen över. Etherington tog sedan chansen efter strul i Wigans försvar när Filan rusade ut, men Mattys lobb gick över.
Samtidigt som den fjärde domaren höll upp stopptidsskylten och de flesta förberedde sig för paus, slog Wigan till. Bullard fick fram en pass till McCulloch ungefär 30 meter ut och ingen trodde väl att det skulle bli något av det. Istället drog skotten på ett skott som seglade in i Hislops vänstra kryss.
Målet kändes väl inte direkt rättvist, för inget av lagen hade lyckats ta tag i spelet, upp till dess. Hur som helst, det var bara för West Ham att gå in i omklädningsrummet och prata om hur de skulle lösa detta.
Wigan bytte målvakt då Filan skadades och Mike Pollit fick ta plats mellan stolparna. Glädjen över att få spela skulle dock bli kortvarig.
Sju minuter in i andra halvlek kvitterade West Ham, genom Marlon Harewood. Innan dess hade dock hemmalaget varit nära att ta ledningen. Camara tog sig igenom i mitten och han fick på ett hårt skott som Hislop fångade. Shaka slog sedan en lång boll upp i banan. De Zeeuw misslyckades helt med nicken hemåt och Harewood lyfte över den utrusande Pollitt och hade sedan inga problem att rulla in bollen i tomt mål, för sitt 14:e mål för säsongen.
Efter kvitteringen tog Hammers över spelet och pressade Wigan, utan att lyckas med det sista lilla, för att ta ledningen. Istället var det Wigan som fick den bästa chansen när Scharners nick från 12 meter till sist rensades undan på mållinjen av Scaloni.
Med 20 minuter kvar på matchuret skickade Pardew in Bobby Zamora istället för den skadade Matthew Etherington. 12 minuter senare fick Teddy Sheringham göra entré istället för den lite trötte Dean Ashton.
Med fem minuter kvar fick Wigan en ny chans att ta tre poäng. Chimbonda tog plats på den bortre stolpen på ett inlägg. Han nickade ner bollen till Camara i boxen och bollen såg uit att gå in, om det inte vore för Danny Gabbidon som slängde sig i vägen.
Det såg ut som om West Ham skulle lyckas få med sig en poäng från Wigan, men vår lagkapten hade andra tankar. I slutsekunderna av övertidsminuterna slog Harewood en cross ut mot Sheringham ute till höger. Han visade på sedvanlig kyla och speluppfattning när han slog in bollen mot boxen och främre stolpen, där Reo-Coker kom farande och inte hade några problem med att slå in bollen och ge West Ham alla tre poäng.
Jag måste säga att segern känns lite överraskande, med tanke på vårt tuffa spelschema på sistonde. Trots att vår plats i Premier League är så gott som säkrad, var det skönt med tre nya poäng mot Wigan. Snart är det dags att återvända till dessa trakter igen. Kommande onsdag är det dags för ett möte med Manchester United på Old Trafford. Det känns som om vi har allt att vinna och inget att förlora, det motsatta får väl sägas om Manchester United. Jag tror att West Ham kan skrälla där. Till sist, Reading blev klara för Premier League i dag. Det blir en tuff bortamatch för Alan Pardew nästa säsong, helt klart. Up the Hammers!
