Klubb till försäljning - Vem börjar bjuda?
Sedan West Hams styrelse den 1 september 2006 gick ut med att man tagit emot en konkret intresseförfrågan om övertagande av klubben har ryktena om vad som egentligen händer varit otaliga. I följande text försöker undertecknad gå igenom ryktesfloran för att se om det går att bringa någon form av ordning i villervallan.
Det första och viktigaste när man läser den engelska pressen är att ta allt med inte bara en utan två nypor salt. Vet man inte så tolkar man, finns inget att tolka så gissar man. Vad som är sant och inte vet egentligen bara de som faktiskt är involverade. I det här fallet troligtvis West Hams styrelse och de som förbereder att lägga ett konkret bud på klubben. Det enda som i nuläget verkar helt klart är att inget bud är lagt men att två bud håller på att ta form och är så pass konkreta att West Hams styrelse tvingats anmäla dem till börsen. Jag sitter alltså inte inne med någon sanning och ett och annat är säkert missförstått och till och med baserad på vilseledd information. Det är också av den anledningen som artikeln dröjt trots de allt större spekulationerna. Det har helt enkelt inte funnits något att ta på. Jag har dock gjort mitt bästa för att reda ut några av knoparna i ryktesdjungeln som just nu florerar.
Nya ägare har varit på tapeten de senaste månaderna. Först var det den i London uppväxte iranierna Kia Joorabchian som uttryckte intresse med ett hemligt konsortium där man bara fått viss bekräftelse från en stormrik israel att han ingår. I övrigt verkar det tokhemligt och ingen verkar veta någonting egentligen. Spekulationerna och konspirationsteorierna är dock oändliga.
Ingen kan ha undgått historien om hur West Ham under transferfönstrets sista skälvande dag kontrakterade de två världsspelarna Javier Mascherano och Carlos Tevez från brasilianska Corinthians. Ett Corinthians där Kia Joorabchian via bolaget MSI investerat stora belopp vilket ledde till att klubben vann mästerskapet. Under sommaren avslutade Kia sina uppdrag i MSI och flyttade hem till London då hans far avled. Med sig tog han de argentinska stjärnspelarna och erbjöd deras tjänster till West Ham.
I samma veva inleddes samtal mellan Kia och West Ham om ett uppköp av klubben. Enligt de första ryktena skulle det finnas obegränsat med pengar men ju mer affären dragit ut på tiden desto större anledning finns att misstänka att så inte alls är fallet. Hade pengar inte varit ett problem hade affären med största sannolikhet redan varit avslutad. Som tidigare nämnts har det spekulerats om vilka som skulle ingå i konsortiet men det är bara ett namn som verkligen har bekräftats, den israeliske hotellmagnaten Eli Papouchado. Eli gjorde sig dock snabbt impopulär bland West Hams supportrar då han uttalade sig i israelisk press att han endast var intresserad av klubben för att kunna utveckla de (ground estate) markområden som klubben nu äger, Upton Park och Boleyn Ground och det faktum att regionen ska rustas upp inför de olympiska spelen.
Något senare börjar det ryktas om ett annat konsortium med intresse. Det sades enligt ryktena handla om ett konsortium med personer som känner för West Ham och som därmed enligt många supportrar hade varit bättre för klubben än Kia och hans mannar. Dock har inget konkret bud dykt upp någonstans från någon med klubbsympatier.
Istället står plötsligt Eggert Magnusson, Islands fotbollsförbunds ordförande och medlem i UEFAs exekutiva kommitté, högst upp i rubrikerna och bekräftar intresse. Eggert som är erkänd Tottenhamsupporter vill köpa klubben. Eggert ska enligt uppgift ha den ekonomiska lösningen klar och enligt de första rapporterna handlar det om £40 miljoner av eget kapital med resten finansierat av banklån. Något som skulle betyda att klubben skulle gå från ca £22 miljoner i skuld till någonstans mellan £50-55 miljoner i ett handslag.
Det skulle gälla såvida inte Eggert har andra finansiärer bakom sig. Eftersom han sitter i styrelsen för en av Islands största affärsbanker, en bank som ägs av pundmiljardären och islänningen Björgólfur Thor Björgólfsson. Ryktena gick ganska snabbt heta om att just London-baserade Björgólfsson var en av finansiärerna bakom det isländska budet. Björgólfsson god för ca £2,3 miljarder och på 350 plats över världens rikaste enligt Forbes lista för 2006 har dock enligt www.kumb.com tagit avstånd från budet och säger sig inte alls vara involverade för tillfället.
Till Eggerts fördel talar att han har ett genuint fotbollsintresse och gjort ett fantastiskt arbete med den isländska fotbollen. Det som talar emot är att han som budet ser ut just nu verkar försätta klubben i en än större skuld än den tidigare haft. Lite grann på samma sätt som Glazier när han köpte ManUSA häromåret. För att inte tala om att han då sagt sig hålla på Tottenham, något som antagligen inte riktigt går hem i Londons East End.
Personligen håller jag inte något av dessa intressenter framför den andra. I nuläget känns det som att man vet alldeles för lite om båda för att egentligen kunna säga något. Magkänsla baserat på rykten av det här slaget är bedräglig att gå efter och jag väntar därför med att bestämma mig för vad jag tycker, tänker och känner. I nuläget ser det dock ut att stå mellan dessa båda intressenter. Huruvida fler kommer in i bilden återstår att se.
Vad har då hänt det senaste året i ämnet. Här följer en kronologisk ordning på de viktigaste händelserna direkt översatt från Daily Telegraph:
Juli 2005 – Kia Joorabchian gör sitt första forsök att köpa West Ham. Veckor av förhandlingar leder till ingenting och styrelsen bestämmer sig för att inte sälja klubben.
Maj 2006 – West Ham avslutar comebacksäsongen på en niondeplats och når FA-cupfinalen.
31 augusti 2006 – West Ham chockerar omvärlden med att skriva fyraårskontrakt med de argentinska stjärnorna Carlos Tevez och Javier Mascherano.
1 september 2006 – West Ham informerar börsen att man har inlett inledande förhandlingar med en möjlig uppköpare, uppköparen ryktas vara Kia Joorabchian, samme man som tog argentinarna till klubben.
5 september 2006 – Joorabchian informerar börsen om att han är mannen som är den möjlige uppköparen av West Ham.
9 september 2006 – Joorabchian är inte ensam bakom budet. Även israelen Eli Papouchado är med på noterna och står bakom affären som sägs värderas till cirka £80 miljoner.
17 september 2006 – West Ham förlorar för tredje gången på fyra matcher.
26 september 2006 – Manager Alan Pardew medger att pratet om nya ägare av klubben stört laget under den senaste månaden.
1 oktober 2006 – Sjätte förlusten på sju matcher när man förlorar hemma mot nykomlingen Reading.
4 oktober 2006 – Klubbens styrelse har ett möte där man diskuterar Pardews oro och det möjliga uppköpet.
5 oktober 2006 – West Ham förnekar spekulationerna om att det finns ett andra konsortium som är på väg att initiera förhandlingar med klubben.
11 oktober 2006 – Eggert Magnusson bekräftar att han inlett samtal med West Ham om ett möjligt uppköp. ”Jag hade inte lagt ner min dyrbara tid på det här om jag inte menat allvar” säger han i ett uttalande.
12 oktober 2006 – West Ham konfirmerar att ett andra konsortium inlett samtal med klubben om ett möjligt uppköp.
