Öppet brev till Peter Wennman
Aftonbladetpajasen Peter Wennman gjorde det sig väldigt bekvämt för sig då han i en artikel i dagens upplaga av samma tidning anklagade Richard Dunne för Citys svaga säsongsinledning samt målade ut honom som ett direkt hot för Andreas Isakssons fortsatta utveckling. Artikeln innehåller på vanligt Aftonbladetmanér faktafel och omotiverade påhopp och jag kunde inte låta bli att skriva ett brev.
Hej Peter!
Jag sov rätt dåligt inatt. Anledning är att jag är en passionerad City-supporter som aktivt följer laget. Igår prioriterade jag dock mitt andra supporterskap, Modo, och såg istället den matchen live på Swedbank Arena. Jag följde dock Citys match via mobilen och jag led verkligen av att man förlorade den viktiga matchen mot Wigan med 4-0, den största förlusten sedan Pearce tog över och förmodligen en av de värre nederlagen jag kan minnas.
Men de känslor jag hade efter matchen var ingenting mot den ilska jag nu känner efter att ha läst ditt skämt till artikel. Jag vill minnas att du skulle vara City-supporter men det kan ju inte stämma med tanke på hur dåligt insatt du verkar vara i laget samt på vilka påståenden du bygger din artikel på.
Det stämmer helt och hållet att Dunne är överrepresenterad i självmålsstatistiken, och för en oinsatt är det väldigt lätt att attackera honom för det. Men om man följt City åtminstone ytligt de senaste åren så måste man även veta att Dunne är en av de viktigaste spelarna i laget och att självmålen till uteslutande del är av karaktären att det är skott utifrån som styrts mot honom i mål, minns till exempel senaste derbyförlusten då båda Uniteds mål kom efter att Unitedspelare skjutit på Dunne och i mål. Och blir man skjuten på, ja då är man ju verkligen korkad.
"Självmålet" du beskriver att han gjorde i premiären mot Chelsea är av samma karaktär och jag tror inte ens att det räknades som ett självmål. Drobga avlossar nämligen ett skott som styrs på Dunnes häl och in i mål, tråkigt om man tittar med City-ögon men inget man kan lasta Dunne för. Angående det andra exemplet du kommer med mot West Bromwich så får du nog ta och friska upp minnet en aning, den matchen slutade nämligen 0-0 efter en slätstruken insats av större delen av laget, försvaret inklusive Dunne undantaget.
Tillsammans med Distin har han under några säsonger bildat ett av Premier Leagues säkraste mittlås och de båda herrarna har räddat många matcher åt City genom åren. Minns till exempel en handfull derbyn då de stått som sista utpost och agerat hundraprocentigt. Han är dessutom given i det irländska landslaget och som City-supporter njöt jag när han totalt satte stopp för Sveriges försök att göra mål när Irland körde över oss med 3-0.
Dunne har dessutom de två senaste åren valts som årets spelare, för sina insatser i den ljusblå tröjan.
Sedan måste jag bara angripa det sätt du vinklar artikeln på också. Du verkar precis som många andra svenskar inbilla sig att Isaksson ska gå rätt in i laget när han återhämtat sig efter sin skada. Återigen ett bevis på att du inte följt laget denna säsong då du isåfall inte kan ha undgått att missa vilken succé Nicky Weaver gjort sedan han fick förtroendet. Weaver är en av de spelare som, tillsammans med Dunne presterat genomgående bäst för ett som vanligt ojämnt spelande City i år. Men det känns skönt att Isaksson kommer tillbaka så vi har en lite mer rutinerat målvakt på bänken framöver.
Jag förväntar mig varken ett svar eller att du rättar till de faktafel du har i ditt påhopp på Richard Dunne. Jag förväntar mig faktiskt ingenting av dig.
