Fenerbahce - Çaykur Rizespor
Inför Arsenal vs City
City reser till Emirates Stadium för andra gången. Denna gång gör man det som serieledare.
Man vet att svenska tidningar har Svennis-dille när man börjar bli lite trött på att läsa om City. För att omformulera påståendet så är jag inte trött på att det skrivs om City men varenda artikel handlar bara om hur fantastisk Svennis är. Helst lite intervjuer med folk på stan som säger att han är magnifik (vilket de förstås säger eftersom alla på stan är City). Nu är det i alla fall upp till bevis igen. Arsenal borta brukar inte jag sammanknippa med tre enkla poäng. Jag har inget minne av att vi någonsin har slagit dem på Highbury/Emirates så länge jag varit intresserad. En titt i statistiken skvallrar om att det var säsongen 75-76 som vi vann senast. Jag var då 4 år så jag tycker att jag är förlåten för att inte ha lagt matchen på minnet.
Förra säsongens match, vilken också var den första lagen emellan på Emirates Stadium, skulle jag ha sett live. Jag hade bokat flygbiljetter när en liten brasklapp dök upp. Det visade sig att om Arsenal slog Liverpool borta i ligacupen så skulle Citys match skjutas upp. Nåja, jag litade på Liverpool på hemmaplan och vad fick jag för det, 2-6 i baken och jag fick åka till London och se West Ham-Liverpool istället. När matchen sedan väl spelades i april vann Arsenal med 3-1. DaMarcus Beasley kvitterade för City i slutet av första och City spelade upp sig efter en trög start. Det såg nästan ut som att vi skulle få med oss en pinne då City spelade bra i början av andra men två mål i slutet av matchen gav Arsenal alla poäng.
Annars var 1-0 segern mot Arsenal på COMStad i början av förra säsongen ett trendbrott då det var första gången på 15 år som vi slog dem överhuvudtaget. Joey Barton gjorde målet på straff.
Som ingen i detta land kan ha missat så har City fått sin bästa start på Premier League någonsin. Tre raka vinster och 4-0 i målskillnad trots att vi har haft en väldigt orutinerad målvakt i mål tyder på framförallt ett fantastiskt försvarsspel. Richards har varit sensationell och Dunne har inte varit mycket sämre. De nya ytterbackarna Corluka och Garrido har också varit mycket bra. Jag är särskilt imponerad av Corluka som ser ut att kunna bli en världsspelare. Kaspar Schmeichel har hållit nollan hittills men han har sett lite skakig ut ibland. Svennis verkar dock nöjd med honom i väntan på att Isaksson blir hel och det verkar inte som att någon ny målvakt köps in just nu. Mittfältet har bara fungerat bitvis. Framförallt mot West Ham var jag imponerad av dem men mot Derby och senast mot United hade de svårt. Ett par individuella prestationer av Elano, Geovanni och Johnson har dock givit de två mål som gör oss till fullpoängare. Jag hoppas att spelet blir mer som sista kvarten i första halvlek mot United och mindre som resten av matchen annars blir vi tillbakapressade rejält av Arsenal. Framåt såg Bianchi bra ut mot West Ham men senare har han varit anonymare. Tyvärr blev Bojinov långtidsskadad mot United och Mpenza såg inte så vass ut när han kom in. Kanske kommer en ny anfallare att inhandlas som ersättare för Bojinov.
Arsenal har börjat säsongen lite trevande. I första matchen hemma mot Fulham låg man länge under men två mål i de sista skälvande minuterna, varav en tveksam straff, gav seger till slut. I andra matchen blev det 1-1 borta mot Blackburn. En som haft det väldigt tungt i Arsenal är målvakten Jens Lehmann. Båda målen som Arsenal har släppt in har varit frukten av hans tabbar. Tyvärr, för oss, så är han skadad efter landskampen i veckan och Almunia förväntas stå i mål.
I City är som sagt Bojinov borta. Detta innebär säkerligen att Rolando Bianchi återtar sin startplats ensam på topp. Stephen Ireland är frisk nu efter att ha haft magproblem när vi mötte United. Frågan är dock om han tar tillbaka sin startplats, Geovanni gjorde ju ett mycket vackert mål mot United. I mål fortsätter Kasper Schmeichel i Isakssons frånvaro. Kan han holla nollan en match till? I Arsenal är alltså Jens Lehmann borta men även William Gallas och Emmanuel Eboue.
Hjärnan säger att vi förlorar imorgon men hjärtat tror på 1-1 och en pinne.
