Inför: Chelsea - Fulham
Michael Brown i Fulham-tröjan i handgemäng med Frank Lampard när det begav sig. Detta var dagen då Fulham chockade och vann med 1-0. Får vi se en repris på lördag?

Inför: Chelsea - Fulham

Tre dagar efter den ytterst nesliga 1-2 förlusten i Carling Cup mot Bolton ska taggarna utåt, taggtråd serveras till frukost och kroppar stålsättas. Det är dags för SW6-derby mot lillebror Chelsea.

Till att börja med har våra värdar inte förlorat en hemmamatch i serien sedan mars 2004. Mästarna från 2004 och 2005 och Ligacup samt FA-cupmästare förra säsongen är dock för tillfället inne i en sämre form än på väldigt länge. Krisstämpeln är nära till hands. Jose Mourinho har sparkats/avgått, viktiga spelare är skadade och avstängda och det diskuteras villt om vem som ska ta över Chelsea - för inte kan nuvarande coachen Avram Grant vara tänkt som ersättare för "The Special One" - eller?

Fulham är inte inne i någon vidare form heller - man har gjort nästflest mål i serien men också släppt in nästflest och har i kombination av otur, dåliga domslut och bristande kvalitée bara tagit en seger i år. I onsdags åkte man också ut mot Bolton i Carling Cup efter extra tid. Man hade förtvivlat svårt att få till något ordnat spel under ordinarie matchtid men fick ändå med sig 1-1 efter 90 minuter sedan David Healy kvitterat Boltons ledningsmål. Under extratiden fick Diomansy Kamara ett mål bortdömt för offside, felaktigt skulle det visa sig, Healy ett skott i stolpen och Simon Davies en boll som tog i ribban. Det var dock Bolton som gick vidare sedan Stelios Giannakopoulos slagit in 2-1 i 112:e minuten - efter att ha knuffat bort Paul Konchesky.

Chelsea hade inga problem med att slå ut Hull City  samma dag, 4-0 - där det var en fröjd att få återse Augustin "Jay Jay" Okocha i en fotbollsdräkt igen. Nigerianen har som bekant flyttat till Hull av alla ställen efter en säsong i fotbollens Mecka, Quatar.

Hur som helst, det bara att göra som ingressen säger. Matcherna mot Chelsea är alltid något som inte har med formen att göra så det är bäst för Lawrie Sanchez att hälla taggtråd i spelarnas te och dylika sportdrycker om man inte vill bli förlöjligade i försvaret - som man blivit tillräckligt många gånger.

Hur laget kommer se ut är totalt omöjligt att sia om. Målvaktsposten står mellan Kasey Keller och Antti Niemi. Mittfältet är vidöppet då Sanchez kan välja på en rad olika spelare och konstellationer. Likaså anfallet där han kan välja på någon utav Healy, Kamara, Dempsey, Collins John eller Shefki Kuqi. Just det ja, vi har ju Kuqi i laget. Om inte han ens får börja sitta på bänken snart börjar jag undra vafan det var bra att låna honom för? Försvaret lär dock bli detsamma som i de senaste matcherna med Chris Baird till höger, Aaron Hughes och Carlos Bocanegra i mitten samt Paul Koncheskt till vänster. Som vanligt har man en liiiten förhoppning om att Chris Baird ska petas till förmån för Moritz Volz, men någonting har börjat säga till mig att det alltid kommer stanna vid en förhoppning.

Vår tränare Lawrie Sanchez har hamnat i blåsväder efter Bolton-matchen då han ännu en gång kritiserade domaren och dennes insats - den här gången Steven Bennett. Visst har han rätt i att det är för dåligt att han dömer bort ett mål för offside där spelaren ifråga inte alls är offside utan på rätt sida. Men kom igen, Sancho! Vi möter Bolton! Laget som var sjukt djupt under isen och vi spelar som ett par gem och en påse toj under de 92 inledande minuterna. Vi skapade knappt en chans. Det är dags att börja titta på sina egna mannar och inte tjata på domarna.

Sedan Sanchez anslutit har Fulham tagit två segrar - och jag begär inte att vi ska gå ut vinna på lördag på Stamford Bridge - men jag begär något som kan kallas professionell fotboll och inte en match som liknar något jag spelar nere på stranden med mina polare under sommaren. Att det defensiva spelet har sett darrigt ut kan ingen förneka, och det är inte bara försvaret som detta kan skyllas på. Mittfältet har också en stor del i detta då det stundtals sett ut som alla sprungit rundor och spelat för sig själva. Det är i och för sig varit en stor omsättning på just mittfältare under sommaren men spelarna har ju tränat med varandra varje dag i ett par veckor nu och borde börja lära känna varandra. Om inte annat så är det ju bara att följa Sanchez riktlinjer och göra det bästa utav det - för visst kan inte Sanchez linjer ha varit att förlora andrabollar så det står härliga till och missa i sina zoner hela tiden.

På lördag gäller det - Chelsea vs Fulham, 16:00 på Stamford Bridge. Det är upp till bevis för Lawrie Sanchez. Det är dags att sluta gömma sig bakom domarmisstag och otur och kliva fram som en ledare. Även om lillebror på pappret har ett bättre lag än vad vi har, så tror jag det inte kan bli mer optimalt än att möta ett så skakigt Chelsea som man faktiskt är just nu.

Come On You Whites!

Preliminär startelva, Fulham (4-4-2); Niemi; Baird, Hughes, Bocanegra, Konchesky; Davies, Davis, Murphy, Bouazza; Dempsey, Healy

Erik Kruse2007-09-28 08:00:00
Author

Fler artiklar om Fulham