2 maj 1964, 50 år sedan West Ham vann sin första FA-Cup titel
Idag är det exakt 50 år sedan West Ham vann den mest klassiska och mytomspunna cupturneringen, FA-cupen för första gången.
Året var 1964 lördagen 2 maj. West Ham mötte Preston i FA-Cupfinal på Wembley. West Ham spelade blott sin andra FA-Cup final på klassiska Wembley. Den första finalen var 1923 för övrigt den första cupfinalen som spelades på Wembley. Tyvärr vann Bolton den finalen.
1964 var det dock dags för finaltriumf för West Ham men det satt hårt inne innan segern kunde bärgas i finalen som West Ham ställde upp med ett ”B-lag”. Mer om finalen och B-laget blir det senare.
I tredje omgången lottades West Ham hemma mot Londonkonkurrenten Charlton. Matchen spelades 4 januari där West Ham vann med 3-0. Hurst, Brabrook och Sissons var målskyttar. De som spelade var följande elva. Standen, Bond, Burkett, Bovington, Brown, Moore, Brabrook, Boyce, Byrne, Hurst och Sissons.
Fjärde omgången 25 januari bestod återigen av ett möte med en Londonklubb, Orient (kallas nu för Leyton Orient) på bortaplan. Matchen slutade 1-1 West Hams mål gjordes av Brabrook. West Hams elva bestod av Standen, Bond, Burkett, Bovington, Brown, Moore, Brabrook, Boyce, Byrne, Hurst och Sissons.
Omspelet i fjärde omgången mot Orient spelades 29 januari där West Ham vann med 3-0 efter två mål av Hurst och ett mål av Byrne. Samma elva som tidigare, Standen, Bond, Burkett, Bovington, Brown, Moore, Brabrook, Boyce, Byrne, Hurst och Sissons.
Den femte omgången spelade West Ham borta mot Swindon 15 februari där man vann med 3-1. Återigen två mål av Hurst och ett mål av Byrne. Även här mönstrar West Hams manager Ron Greenwood samma elva. Standen, Bond, Burkett, Bovington, Brown, Moore, Brabrook, Boyce, Byrne, Hurst och Sissons.
Burnley hemma väntade i kvartsfinalen 29 februari. I en jämn match vinner West Ham med 3-2. Målen görs av Byrne två mål och Sissons ett mål. Återigen samma elva som spelade Standen, Bond, Burkett, Bovington, Brown, Moore, Brabrook, Boyce, Byrne, Hurst och Sissons.
I semifinalen som spelades på neutral mark stod Manchester United för motståndet på Hillsborough. West Ham vann lervällingens kamp med 3-1. Det hade regnat intensivt i Sheffield så den gröna mattan var inte grön utan i stället bestod den av en leråker. Matchen hade givetvis blivit inställd med dagens mått och regler. Dock inte för 50 år sedan. Vem minns inte en lervällingsmatch i Tipsextra i början på 70-talet? Åtminstone ni som har åldern inne. Man kan faktiskt sakna den tiden ibland i dagens pennighysteriska fotboll.
Boyce gjorde två mål och Hurst gjorde ett mål. West Ham ställde även här upp med samma elva som tidigare. Standen, Bond, Burkett, Bovington, Brown, Moore, Brabrook, Boyce, Byrne, Hurst och Sissons. I motståndarlaget Manchester United fans storspelare som Bobby Charlton, George Best och Dennis Law. United var storfavoriter i matchen men som så ofta så blev det en skräll i FA-Cupen och West Ham var i final.
Jag skrev från början att West Ham spelade med ett ”B-lag” i finalen. West Ham ställer upp med samma elva i finalen som de använt under alla omgångar i FA-Cupen 1963-64 och inte mindre än sju spelare börjar sitt efternamn på bokstaven B. Därav ”B-laget”.
I finalen ställs West Ham mot Preston från division 2 och är därför favoriter. Det blev ingalunda en lätt final för West Ham och segern som skrevs till 3-2 satt verkligen hårt inne. Där segermålet gjordes i sista minuten av Boyce. De övriga målen för West Ham gjordes av Hurst och Sissons. Preston som hade ledningen med både 1-0 och 2-1 stod för ett mycket hårt motstånd. De vann bland annat skottstatistiken med 23-16. Segermålet av Boyce var på nick när han kom springades mot målet och nickar in bollen i bortre hörnet. 2-2 målet av Hurst var tursamt där Prestons målvakt fumlar med bollen som med knapp styrfart rullar in över mållinjen efter nick av Hurst. Sissons mål är ett fint anfall som skjuts in just utanför straffområdet.
Vill du se matchen så prova med den här länken: https://www.youtube.com/watch?v=7GGD9bf-2kI
En kortare sammandrag hittar du här: https://www.youtube.com/watch?v=S3I0eyBjWjk
I Preston spelade en väldigt ung spelare vid namn Howard Kendall den då hittills yngste spelaren som deltagit i en final. Rekordet stod sig till finalen 1980 när Paul Allen då i West Ham var med och vann finalen, men det är en annan historia.
West Ham spelade med exakt samma elva spelare genom hela FA-Cupturneringen. Undrar om det har hänt tidigare eller senare? Om jag inte minns alldeles fel så kom nästan alla spelare från närområden runt östra London och att alla var engelsmän. Vilka var spelarna då?
Jim Standen 1935-
Målvakt, köptes som en nödlösning från Luton då den ordinarie målvakten Lawrie Leslie bröt benet 1962. Standen var även med och vann Cupvinnarcupen 1965. Totalt spelade han 179 ligamatcher och 57 cupmatcher för West Ham. Andra klubbar han spelade för var Arsenal, Luton, Millwall och Portsmouth.
John Bond 1932-2012
Högerback, Bond är en egen produkt som spelade för West Ham mellan 1950-1966. Det blev 381 ligamatcher och 33 mål samt 47 cupmatcher och två mål för Bond i West Ham tröjan. Han spelade även i Torquay. Efter avslutad spelarkarriär arbetade Bond som manager i Bournemouth, Norwich, Man City, Burnley, Swansea, Birmingham, Shrewsbury och Witton.
Jack Burkett 1942-
Vänsterback, även Burkett är en egen produkt som spelade för West Ham mellan 1958-68. Han var också med och vann Cupvinnarcupen 1965. Totalt spelade Burkett 142 ligamatcher och gjorde fyra mål på dem. 39 matcher blev det i cupspel. Andra klubbar som Burkett spelade i var Charlton, Millwall, Southend och irländska St Patrick´s Athletic där han var spelande manager.
Eddie Bovington 1941-
Ytter, som även han är en egen produkt hos West Ham. Han spelade 138 ligamatcher och gjorde ett mål. Det blev även ett mål på 46 cupmatcher. Bovington spelade för West Ham mellan 1959-1968. Han spelade en stor roll i semifinalen då han markerade ut Bobby Charlton. Vilket bidrog starkt till segern.
Ken Brown 1934-
Mittback som kom till West Ham som 17 åring från ett lokalt lag i Dagenham. Brown spelade 386 ligamatcher där det blev fyra mål och 69 cupmatcher mellan 1953-1967. Brown var även med och vann Cupvinnarcupen 1965. Han spelade även för Torquay några säsonger. Brown har en landskamp för England.
Bobby Moore 1941-1993
Presentation överflödig. Framröstad som Englands främste fotbollsspelare genom tiderna. Tyvärr bortgången alltför tidigt i cancer i en ålder av endast 51 år. Spelade som mittback och lagkapten i West Hams försvar mellan 1958-1974. Det blev 544 ligamatcher och 24 mål. Moore spelade 98 cupmatcher där det blev tre mål gjorda. Han var även med och vann Cupvinnarcupen 1965. Han spelade hela 108 landskamper för England där han gjorde två mål. Var med och vann VM 1966 med England (eller var det West Ham som vann VM med Moore som kapten, Geoff Hurst 3 mål och Martin Peters 1 mål alla West Ham spelare i 4-2 vinsten på Wembley mot Väst-Tyskland). Bobby Moore avslutade sin spelarkarriär i Fulham. (Var bland annat med i FA-Cupfinalen 1975 för Fulham som förlorades mot West Ham). Moore spelade även i den amerikanska ligan under en tid.
Moore provade på att vara manager under några år i klubbarna Oxford City, Eastern AA och Southend utan att lyckas. West Hams största och mest kända spelare genom tiderna.
Peter Brabrook 1937-
Ytter som kom från Chelsea 1962 och spelade i West Ham till 1968 när han gick till Orient. Brabrook spelade 167 ligamatcher och gjorde 33 mål samt 47 cupmatcher och tio mål för West Ham. Han har tre landskamper för England från tiden i Chelsea. Var med i VM i Sverige 1958.
Ronnie Boyce 1943-
Mittfältaren Boyce var den som avgjorde finalen i sista minuten på nick mot Preston. Ticker som han kallades för gjorde 282 ligamatcher och 21 mål samt 57 cupmatcher och åtta mål i West Ham tröjan. Boce var även med och vann Cupvinnarcupen för West Ham 1965. Efter avslutad spelarkarriär fortsatte Boyce i West Ham i tränarstaben fram till 1995. Han var även tillfällig manager i West Ham under en match efter att Lou Macari lämnat som manager februari 1990.
Johnny Byrne 1939-1999
Anfallaren Byrne som spelade i West Ham mellan 1962-67 gjorde 156 ligamatcher och 79 mål samt 34 cupmatcher och 28 mål. Han spelade även landskamper för England där han gjorde elva matcher och åtta mål där en del av landskamperna var under hans tid i West Ham. Andra klubbar som Byrne spelade för var Crystal Palace både före och efter West Ham samt Fulham. När West Ham köpte Byrne från Palace för £58 000 + en spelare blev det ett transferrekord mellan engelska klubbar. Byrne hade oturen att bli skadad i spel för England kort före Cupvinnarcup segern 1965 vilket gjorde att han missade finalen. Han flyttade till Sydafrika efter avslutad spelarkarriär där han tyvärr dog i en hjärtattack endast 60 år gammal.
Geoff Hurst 1941-
En av West Hams bästa anfallare genom tiderna och en legend tillsammans med Moore i 64 laget. Stod för viktiga 2-2 kvitteringen i finalen. Hurst har blivit adlad till titeln Sir. Hurst var med och vann Cupvinnarcupen 1965 med West Ham. Vann VM 1966 där han hittills som ende spelare gjort ett hattrick i en VM final (även om ett av målen fortfarande är omtvistat). I West Ham spelade Hurst 411 ligamatcher och gjorde 180 mål på dessa matcher. Det blev också 91 cupmatcher och 68 mål för Hurst mellan 1959-1972. Han är en egen produkt i West Ham.
Han spelade även för Stoke, Cape Town, WBA, Cork Celtic och Seattle Sounders. För England spelade Hurst 49 landskamper och gjorde 24 mål. Hurst provade på managerskapet under ett antal år i Telford United, Chelsea och Kuwait SC.
John Sissons 1945
Sissons spelade som anfallare/ytter. Han blev den yngste målgöraren i en final när han kvitterade till 1-1 i finalen och den nästyngste spelaren i en final. Sissons spelade 213 ligamatcher och gjorde 37 mål på dem. Det blev också 52 cupmatcher och 16 mål för West Ham mellan 1962-1970. Han spelade även för Sheffield Wednesday, Norwich, Chelsea, Tampa Bay Rowdies och Cape Town City. Bor sedan avslutad karriär i Sydafrika.
Ron Greenwood 1921-2006
Greenwood var West Hams manager mellan 1961-1974. Tillsammans med John Lyall (1940-2006) är han en av de två största managerna i West Ham. Greenwood räknas som en stor fotbollstänkare. Var med och grundade West Hams fotbollsakademi. Tillskrivs segern i Cupvinnarcupen 1965 som en taktiskt väl genomförd match. Han var även förbundskapten för England 1977-82. Som spelare vann han ligan med Chelsea 1955. Andra klubbar han spelade för var Bradford Park Avenue, Brentford och Fulham.
Så där, det var våra West Ham hjältar i FA-Cup finalen 1964. West Hams första seger i turneringen. Det har gått några år och spelats några matcher sedan den fina dagen för 50 år sedan.
Ha det gott alla West Ham vänner.