Forest - Tranmere, 2-0
Matchrapport från fans på plats...
Här kommer så Nottingham-Tranmere sett med mina ögon. Jag har dock tagit hjälp av officiella för att fylla minnesluckorna.
En halvtimma före kick-off äntrade vi så äntligen det anrika A-block och vid det här laget såg det inte ens ut att vara halvfullt ut vid arenan. Men ganska snart så fylldes det på och Tranmeres bortaklack tog chansen att överrösta the mighty Reds för en gångs skull.
När bortaklacken sjöng den klassiska "You aren´t famous anymore"...replikerade A-block snabbt med You're not famous anyway, you're not famous, you're not famous...you're not famous anyway! *LOL*
Colin Calderwood hade sedan någon månad gått från 4-2-2 till 4-3-3, men det märktes knappt i första halvleken.
Laget som startade var:
Smith, Chambers, Wilson, Breckin, Bennett, Clingan, McGugan, Cohen, Davies, Agogo och Commons.
Matchen började lite trevande, men ganska snabbt förstod man att hemmalaget inte tänkte ta tag i taktpinnen.
Matchens första chans stod Tranmere för redan i den andra minuten, då Paul Smith fick slå undan undan Gareth Taylors nick. GT var för övrigt A-blocks stora hatobjekt denna vackra novemberdag. Matchen igenom fick han höra samma nidingsramsa om och om igen.
Sammy Clingan blev varnad tidigt i matchen efter en sen tackling på en motståndare, men de flesta var överens att det var omotiverat av domaren. Framförallt då flera andra tacklingar senare i matchen var av klart värre karaktär.
Nottinghams Passningsspel var uruselt och de offensiva spelarna stod mest stilla och skapade inga ytor. De gånger man försökte gå framåt var det väldigt variationsfattigt. Bollen tokspelades gång på gång på vänsterkanten och Tranmere var med på noterna och ställde upp sin köttmur.
Mitt i halvleken hålls Ian Breckin fast i straffområdet. Domaren valde att fria, men jag tror nog att sju av tio domare hade blåst straff i en likvärdig situation. Tyvärr fick vi en av de andra tre domarna idag!
I 37:e minuten var fick Forest så sin första kvalificerade målchans då Commons inlägg når Arron Davies via Agogo. Davies lyckades slå bollen över en motståndare för att därefter med ett volleyskott slå bollen på mål. Tranmeres målvakt fick göra en bra räddning för att tippa bollen till hörna. McGugan blev varnad innan domaren blåste till halvtid.
Bara någon minut in i andra halvlek förstod man att det var ett helt annat Forest som nu stod på planen! Colin måste ha haft ett och annat att säga spelarna. Nämnvärt är också att CC aktivt stod och coachade laget från sin "ruta" matchen igenom!
I 50:e minuten slog bollen upp och träffade Tranmeres olycklige Sherriff (nä, inte det var inte jag!) på handen i straffområdet. Denna gången blåste domaren straff! Kanske gjorde han det för att kompensera incidenten i första halvlek, för den gången var det nog mer straff än denna.
Agogo slog iskallt in bollen i målvaktens vänstra hörn när målvakten dök åt andra hållet!
Enorm glädje utbröt runt om City Ground och det målet visade sig vara ketchupkorken som
flög ur flaskan!
Några kanske trodde att CC skulle backa hem och försvara ledningen nu, men icke, istället fortsätter vi med det fina offensiva spelet som inledde den andra halvleken. Commons som gjort en blek insats byttes ut av Tyson som gjorde en efterlängtad comeback! Han fick stående ovationer från fansen när han äntrade planen. Genast visade han rätt inställning i en löpning som resulterade i en varning på en Tranmerespelare.
Sherriffen försökte reparera straffdebaclet, genom att pröva Smith med ett farligt inlägg i 66:e minuten, men när bollen så småningom hamnade till Taylor, lyckades han inte förvalta
chansen. Tranmere hade ytterligare en målchans innan Forest tog över matchen helt!
Nu började Forest spela bollen med större självförtroende. Chambers hittade Agogo som i sin tur hittade Tyson som fick iväg ett fint skott som olyckligtvis blockerades av en försvarare.
Tyson gav sig inte, utan i 77:e minuten gjorde han så det förlösande 2-0 inför en glädjekokande hemmapublik som väntat länge på det här målet! Bennetts vänsterinlägg träffade en omarkerad Tyson som sköt ett rungande volleyskott via ribbans nederkant in i mål! Mycket, mycket vackert!! 2-0 målet i sig var värt hela resan över.
Forest fortsatte med överväxeln och sprang nu mer och passade också mer, vilket givetvis
resulterade i fler målchanser. Davies noterades för två fina skott på mål.
När Tyson sköt ett fint inlägg mot mål, var trion Cohen, Agogo och Davies på hugget, men
ingen av dem nådde fram.
Morgan bytte ut Davies i 85:e minuten.
Forest höll bollen fint inom laget och hade full kontoll på matchen nu.
Domaren lyckades skaka fram fyra tilläggsminuter, men Tranmere kom inte närmare än ett stolpskott, då Sherriff återigen prövade Smiths fina vigör.
Även om vi var sjutton personer som stöttade samt ytterligare några norrbaggar, så lyckades bara 16825 personer (varav 1025 från bortalaget) ta sig till City Ground, denna härliga lördageftermiddag.
Sammy Clingan har jag inte nämt, men faktum är att han är otroligt viktig för Forests mittfältsspel. Han hade mycket boll, sprang kopiöst mycket och hade alltid full kontroll! Jag gör ingen underskattning när jag jämför honom med Anders Linderoth i landslaget. De har samma spelarroll.
Bennett hade givetvis en nyckelroll idag, då han låg bakom båda målen idag! Tysons inhopp lyfte hela laget och han bidrog med en hel del anfallslust och spelglädje!
Ja, glädjeämnena var många denna härliga dag.
Leeds första förlust var ju en av dom.
Nottingham Forest parkerar just nu på en fjärdeplats med hela tretton plusmål (bara Leeds har bättre målskillnad)tätt bakom ledartrion och bara tre poäng bakom ledande Carlisle.
Colin får verkligen flera plus för den här matchen och det är verkligen många saker nu som talar emot att han skulle vara en defensivt lagd tränare.
Senare kommer dessutom en intervju med Sammy Clingan och Colin att publiceras på sidan, samt några trevliga bilder. Tills vidare får ni hålla till godo med Lille Johns mustiga
resekrönika!
