Från laget Trundle till laget Swansea
Det blir ingen match idag mot Carlisle, laget som ligger just efter Swansea i ligan. En frusen plan gör att tillställningen ställs in och om detta kan man ha olika åsikter. Det är ett tätt spelprogram och man har trots den ofrivilliga helgledigheten sex matcher fram till den 8:e januari. Hur det än går för de andra lagen idag kommer Swansea som sämst att ligga tvåa i ligan.
Denna säsong lär inte Swansea missa kvalplats så som man gjorde 06/07. Året dessförinnan var man i kvalfinal mot Barnsley, man var det bättre laget, lyckades inte göra mål och förlorade till slut. Låt oss slippa återuppleva denna upplevelse nästa försommar.
Swansea har förändrats ganska radikalt sedan dess. Bland annat har man en ny manager: Roberto Martinez (tidigare spelare i klubben) är blott 34 år men uppvisar en beundransvärd mognad och kyla. Tidigare tränaren Kenny Jackett fick sparken i våras och var ett tag knuten till Svennis Manchester City. Nu är han huvudcoach i Millwall och tillbaka i League One. 
Pratley, Bodde och Britton i matchen mot Southend (3-0)
Martinez har förvandlat Swansea till ett mer offensivt lag med tvåvägsspelare på centralt mittfält (Bodde, Pratley, Britton) där alla tar defensivt ansvar men också gärna går på offensivräder och gör mål. Speciellt Ferrie Bodde går framåt i plan och kommer till avslut. På kanterna försöker manager Martinez förverkliga tanken om rörliga ytterbackar som anfallsvapen och åtminstone på högerkanten har detta lyckats i form av Angel Rangel. Han slår farliga crossbollar, fungerar väggspelare med våra yttrar och har själv gjort mål vid ett par tillfällen. Till vänster har vi Marcos Painter och han går också framåt i plan, men känns inte alls lika tung varken offensivt eller defensivt.
Den senaste tiden har Swansea spelat 4-3-3 och just ytterbackarnas offensivförmåga möjliggör detta spelsystem. Även spelskickligheten hos våra tre centrala mittfältare är en anledning givetvis; de täcker av stora ytor, förstår och kompletterar varann. Det stora antalet offensiva mittfältare gör också att man har god täckning på alla mittfälts- och anfallspositioner. Framme fungerar det för stunden riktigt bra med Robinson/Anderson som flankerar en av våra anfallare. Jason Scotland är den som levererat bäst och mest och han är skadefri också ganska given i denna position. Vi får se vilket spelsystem som kommer att dominera denna säsong men detta passar bra just nu. Varken Britton, Bodde, Pratley, Anderson, Robinson eller Scotland ska sitta på bänken och då får vi spela så här.
Som ni märker innehåller denna text, denna hyllning, många namn på olika spelare. Om Arsenal tidigare var synonymt med Henry och att de röda lyfts sedan han flyttade, gäller samma sak i Swansea. Här var det stort fokus på Lee Trundle och även om vissa vill ha tillbaka honom på lån nu i januari, kan man konstatera att Swansea blivit bättre sedan han flyttade. Just nu är man rent av bäst. Om man fortfarande hade varit det om han stannat är svårt att säga. Kanske hade Darryl Duffy då gjort 10 mål? Kanske hade vi varit i serieledning med sju, åtta poäng? Jag är personligen ganska övertygad om att ett lag mår bättre av flera ”småstjärnor” än en fixspelare och jag kan inte plocka ut någon som är är helt outstanding i dagens Swansea. Många nyförvärv är strålande: Rangel, De Vries, Bodde och Anderson framför andra. Scotland är bra men åtta ligamål efter snart 20 omgångar ger honom inte toppbetyg hos mig i alla fall. En del av de gamla spelarna har också lyft sig. Pratley har vuxit ännu mer i år och är fantastisk med Britton och Bodde som redan omnämts. Garry Monk har återvänt efter ett skadeår och har gått från tveksamheter till självklarheter. Vilken stabil kapten och mittback han är. Monk är ytterligare en anledning till att Swansea som sämst når kvalplats denna säsong.
