Reserapport från David
Tröjorna från derbyt mellan Manchester United och Manchester City 10 februari 2008. Frank Swift var en av spelarna som dog i flygkraschen i Munchen 1958.

Reserapport från David

Vi har fått en reseberättelse från vår juniorredaktör David som var i Manchester för första gången med sin pappa och den kommer garanterat att beröra dig, vilket lag du än håller på.

Datum
2008.02.21 - 2008.02.26

Matcher:

Stoke City - Ipswich Town 1-0

Manchester City - Everton 0-2


Deltagare

David , Per



I somras träffade jag Svennis och Manchester City när det var på träningsläger i Varberg. Svennis och alla spelarna var jättetrevliga. Efter att sett träningsmatchen som spelades mot Örgryte IS som City vann med 4-1 var jag ett stort City-fan. Och nu skulle vi i väg för att se City spela på hemmaplan i Manchester.

Torsdag:

Vi fick gå upp kl 05.00 för att hinna med flyget som skulle föra oss till Manchester. Vi åkte direktflyg med SAS, planet gick redan 07.40. Resan gick bra och vi var framme i centrala Manchester redan kl 10.00 lokal tid. Vi hade bokat Gardens Hotel i fem nätter. Vi tänkte kolla upp Manchester riktigt ordentligt. Men vi var så trötta så efter en tidig lunch sov vi bort halva eftermiddagen! På kvällen gick vi ut och åt middag på Arndale center där jag också köpte en City-tidning i en av klubbens fyra (!) klubbshoppar. Senare på kvällen skulle Per (min pappa) gå in på Tesco (Englands motsvarighet till ICA). Jag valde att vänta utanför eftersom jag inte ville betala tidningen igen. Det fanns cirka 20 stycken kassor, naturligtvis går kassaapparaten sönder där min pappa står i kö och där utanför stod jag med min City-mössa och tidning och blev retad av United-fans.Som tur var sa en fru till en av dom som retades att sluta med det. Och då gjorde dom det. Min pappa kom efter ca 30 minuter. En sak är säker: jag ska aldrig vänta ensam utanför Tesco igen.



Fredag:

Eftersom ingen frukost ingick på hotellet fick vi äta mat vi själva hade köpt på Tesco kvällen innan. Efter det tog vi buss 216 till City of Manchester Stadium. Vi började med en sväng runt arenan som nog är världens vackraste. Sedan gick vi in klubbshoppen. Där finns det allt en Manchester City-supporter behöver och mer där till.

Vi handlade för väldigt mycket pengar. Jag köpte bland annat en teddybjörn med halsduk och en mugg. Efter det gick vi upp till övervåningen där City-museet och caféet låg. Jag åt en kycklingmacka med strips. Efter det var det dags för Stadium Tour fast det gick ingen förrän 2 timmar senare så vi gick in i museet. Där fanns otroligt mycket saker. Till exempel Marc Vivien-Foes tröja som han hade i City innan han dog när han spelade för sitt land Kamerun, signerade bollar och tröjor.Man kunde även ta ut sitt drömlag på en dator fast den funkade tyvärr inte när jag skulle ta ut mitt. Museet är ett måste för en City-supporter.

Sen var det äntligen dags för Stadium Tour och där fick man se så gott som hela arenan. Vår guide Chris Neal berättade på ett intressant och roligt sätt. Jag fick även sätta mig på Thaksins (Citys ägare) stol. Det var jättehäftigt. Sedan fick vi gå ner i spelargången och ut på gräset. Tänk att gå på samma gräs som alla City-spelare. Efter det fick vi gå in i omklädningsrummet och jag höll nästan på att svimma när jag såg alla spelares tröjor. Man fick dessutom hålla i dom. Touren är också ett måste för en riktig City-supporter. Efter det tog vi det lugnt resten av kvällen.



Lördag:

Tidig väckning för resa till Stoke On-Trent för att se min pappas favoritlag Stoke City möta Ipswich Town. Bägge dessa lag jagar en plats i Premier League. När jag var liten såg jag framför mig Stoke som ett lilleputtlag lika stort som IFK Arboga (svenskt lågdivisionslag) fast detta stämde inte alls. Stoke City spelar sina hemmamatcher på den fina arenan Brittania Stadium. Vi förvirrade bort oss men då träffade vi på Stokes klubbdirektör som gav oss en fri visning av arenan så nu har jag varit i 2 omklädningsrum och inne på 2 planer.

Min pappa sa till honom att vi hade varit Stoke-fans i 5 generationer. Det var lite ljug. Det var "bara" i fyra generationer för jag håller på Manchester City fast det sa jag aldrig. Sedan gick vi in på Stokes supporterbar, min pappa hade aldrig varit med om nåt liknande, sa han. Stoke vann med 1-0 i en välspelad match som höll hög Championship klass. Stoke hade bra tryck på läktaren fast jag längtade hem till Manchester under hela matchen. På kvällen när vi kommit hem gick brandlarmet. Tre gånger!



Söndag:

Vi tog det lugnt, gick lite på stan och fikade med mera fast jag laddade mest inför imorgon.



Måndag:

När jag vaknade kände jag mig ovanligt pigg och redan tidigt på morgonen var vi ute på stan. Det första jag gjorde var att köpa en Manchester City-dvd med namnet ”200 Great City Goals” på jättevaruhuset HMV. Senare under dagen gick vi till Arndale Market där jag köpte en City-matta. Matchen började ju först 20.00 lokal tid så innan vi skulle ta bussen till arenan fördrev jag tiden med att försöka komma underfund hur vi skulle spöa Everton. Kl 18 klev vi på bussen. Den här dagen hade jag sett fram emot otroligt länge. När vi klev upp på läktaren var det som i en dröm. Allt var jättehäftigt. Allt kring matchen var fantastiskt fast matchen var inte så bra eftersom Everton vann med 2-0. City spelade stundtals ut Everton men var på tok för ineffektiva och Everton avgjorde med 2 mål i slutet på första halvleken. Efter det orkade inte City resa sig.

Efter matchen fick vi vänta 45 minuter i regn på att bussen skulle komma. När den väl hade kommit fick vi vänta 20 minuter till sedan en olycka hade hänt. När vi kom till hotellet ca 23.15 somnade jag med en gång.



Tisdag:

Flyget hem till Stockholm gick 18.50 så vi gick lite på stan innan vi tog oss ut till Manchester Airport och tog flyget hem.

Det hade varit en riktigt rolig resa. Jag gör gärna om den igen.

David, 11 år

Man City 4ever

David2008-03-05 16:00:00
Author

Fler artiklar om Manchester C