Deja-vu
Sanningen har hunnit ikapp oss och nu börjar man få den där Cityångesten igen. Vad är det egentligen som har hänt sedan Pearce fick sparken?
Säsongen som lovade så mycket har tappat all fart och nu är det inte ens säkert att det här blir vår bästa säsong i Premier League. Svennis havererade bygge måste ta sju poäng på nio matcher för att tangera Stuart Pearce åttondeplacering med 52 poäng och med tanke på hur det ser ut känns sju poäng rätt långt borta just nu.
Sedan nyår har Citys form bara blivit sämre och sämre och vinsten på old trafford ser allt mer ut som rena lottovinsten (men vilken vinst!). Inte ett mål på tre matcher sedan dess och bara en poäng av sex möjliga mot två bottenlag är under all kritik för ett lag med Citys ambitioner. Men värst är sättet på vilket man nästan ger bort matcherna. Mot Everton slarvade man två gånger vilket så klart är självmord mot ett sådant lag, Wigan hotades knappt och kunde mycket väl fått med sig alla tre poängen och igår mot Reading gjorde man det återigen alldeles för lätt för motståndet att göra mål samtidigt som man inte hotade framåt själva.
Till viss del kan ju formsvackan förklaras med skador och avstängningar men den är också till stor del självförvållad. Allt började redan i augusti då Svennis bara köpte utländskt och jag med många andra ställde sig frågande till hur alla dessa nyförvärv skulle klara sig i Premier League. Nu har det ju visat sig att Svennis vägran att köpa från en marknad han borde kunna som sin egen bakficka blivit ganska dyrköpt. Några spelare klarade inte anpassningen alls och så här inför slutspurten verkar de som trots allt gjort bra ifrån sig ha gått rakt in i väggen. Att spelare som Ball och Vassell varit bland de bättre i varje match den senaste tiden säger en del om City just nu.
Egentligen är det väl ingen större fara på taket mer än att det är tråkigt att säsongen bara dör så här. Kontraktet är säkrat och Svennis borde ha en hygglig bas att bygga vidare på men samtidigt finns det saker som oroar inför framtiden. Spelsystemet fungerar inte längre men ändå kör vi på med det och spelare som borde petas får spela samtidigt som unga spelare som faktiskt gjort bra ifrån sig petas eller lånas ut. Att Svennis gör rätt i att låna ut unga spelare håller väl de flesta med om men det känns som om det kanske har gått lite överstyr, speciellt med tanke på hur tunn trupp vi faktiskt har. Hans envishet att spela med vissa spelare, ibland på vilken plats som helst, är något man känner igen från hans dagar som förbundskapten och enligt mig en styggelse. Men det som oroar mig mest inför nästa säsong är faktumet att vi behöver förstärka rejält. Thaksin behöver öppna plånboken på vid gavel om City ska kunna hota om en topplacering nästa säsong och än så länge har vi inte sett några pengar alls. Köpen i somras köptes med pengar som redan fanns och januarifönstret var ju direkt pinsamt. Castillo hostade upp halva lånesumman själv och resten av fönstret var det bara prat om att spelare inte var värda pengarna. Var det någon som trodde att ”top-class” spelare skulle vara billiga?
Det är möjligt att Svennis är lika lurad som alla andra av Thaksin och att hans köp av City var mer PR-jippo än någon av oss trodde och om det är så är det naturligtvis helt självklart. City är klubben som kan fucka upp precis vad som helst och jag skulle inte ens bli förvånad om Thaksin skuldsatt klubben upp över öronen heller. Det är ju så den här klubben brukar fungera. Hur som helst så lär resten av säsongen säga en del om hur bra Svennis faktiskt är som klubbmanager numera för han har mycket att åtgärda och sommaren kommer vara det stora testet för vår ägare. Precis samma situation som för ett år sedan alltså, bortsett från att kontraktet redan är säkrat. Men det kanske är framsteg nog.
