Redaktör´n hyllar Swansea
Först några ord, sedan några bilder.
Swanseas säsong bjöd på många upplevelser, självklart mest positiva, men också en del moment fyllda av irritation och grubblerier. Klubbledningen värvade väldigt många spelare under sommaren 2007 och managern Roberto Martinez fick också välja ut vilka han ansåg passa in i hans spelidé. När transferfönstret stängde hade man knutit spanjorer och holländare till Swansea, även ett flertal andra så som Jason Scotland och Darryl Duffy.
Kortfattat kan man säga att säsongen började trevande när laget spelades samman. Först lossnade det på bortaplan, sedan också hemma. Mellan 17:e november och 6:e mars förlorade inte laget en match i ligan. Man hade ett stort försprång ner till andraplatsen. Då backlinjen redan från början var tunn och ett hektiskt spelschema i kombination med skador (Monk/Painter) blev verklighet, sviktade spelet väsentligt i mars och laget tappade många viktiga poäng. Osänkbara Swansea var i gungning och självförtroendet naggades i kanten. I januari ansåg nästan alla utomstående att klubben borde värvat minst en stabil mittback: inget hände och i mars fick alltså fansen rätt. Till slut (just innan Hartlepool-matchen 28:e mars) lånade man slutligen in den mycket lovande landslagsbacken Ashley Williams, spelandes för Wales och Stockport.
När "mardrömsmars" var slut hade Swansea vunnit tre matcher (samtliga på bortaplan!), kryssat tre och förlorat två. Man tappade alltså 12 poäng men hade fortfarande 10 ner till tredje- och kvalplacerade Doncaster. Detta lag hade också varit ganska ojämna en tid. Carlisle var emellertid stabila och utmanar i skrivande stund Swansea om ligatiteln. 0-0 hemma mot Swansea, förluster mot Forest och Leeds i april har dock gjort att man med tre matcher kvar halkat efter igen. Man ligger hela sju poäng bakom Swansea.
Den 12:e april vid 17.50 besegrade Swansea Gillingham med 2-1 på bortaplan. Segern innebar att laget var klart för The Championship. Stor matchhjälte: Guillem Bauza som gör två mål under två lika magiska minuter.
***
Nedan följer lite bilder från säsongen. Kanske retar sig många "icke-Jacks" på att jag varit överdrivet positiv i mina kommentarer rörande fotografierna. Men detta är som sagt en hyllningsartikel! Det är inte varje årtionde som laget i hjärtat tar sig in i finstugan.
Garry Monk var tillbaka. Kaptenen var under säsongen mer stabil än någonsin, vilket skulle få stor betydelse för laget givetvis. Här i JPT-mötet mot MK Dons som Swansea förlorade till slut. Kanske sortin ur alla cuper ändå var positiv för Swansea?
Även mot Havant & Waterlooville fick man stryk. Swansea har således både bjudit på rekord och rejäla bottennapp under denna intensiva säsong. Duffys "ögonpet" symboliserar Havants styrka: fula trick och allmänt grisspel.
Efterhand svetsades laget samman under hösten och seger- matcher som här där Southend besegrades med 3-0 lade grunden till ett fantastiskt självförtroende.
Britton och Bodde (Pratley inte med här) skapade tillsammans ett otroligt bra centralt mittfält på hemmaplan i ett 4-3-3-system. Britton var högerytter förra året men skolades om av manager Martinez. Northampton 3-0.
Vi ser Marcos Painter från samma match som bilden ovan. Vänsterbacken har varit relativt stabil och efter tidigare problem med positionen har det denna säsong känts bättre. Ändå är många tveksamma till om han kan vara annat än back-up i CCC. Vi får se om han växer med uppgiften.
Swansea imponerade minst lika mycket på bortaplan, man var till coh med bättre anser många. 13 segrar och 41 gjorda mål är rekord och ändå har Swansea kvar avslutningmatchen mot Brighton när denna artikel publicerats. Luton 3-1 ser vi här.
Paul Anderson var en av många lyckade värvningar inför säsongen. Liverpoollånet är riktigt snabb och en vass målskytt. Var tyvärr skadad en del under våren. Här i aktion under 2-0- matchen mot Port Vale.
Andrea Orlandi hade precis acklimatiserat sig när han råkade ut för en tvåfotstackling i detta möte mot Brighton i den anrika JPT-cupen (blir skön att slippa nästa år). I slutet av säsongen var han tillbaka efter tre månaders frånvaro och vi hoppas få se mer av den tekniske yttern nästa säsong.
Ytterligare två lyckade värvningar: till vänster Bauza Mayol, som trots viss tröghet med målskyttet för all framtid skrivit in sig i Swanseas historia. Han vände under två magiska minuter matchen mot Gillingham på egen hand och laget vann med 2-1. Detta innebar uppflyttning till CCC. Till höger Jason Scotland som i skrivande stund gjort 24 ligamål (29 totalt) och inte gjort någon besviken. Bilden är tagen från Crewe (borta) som slutade 2-2.
De unga egna talangerna, som Joe Allen här i matchen mot Oldham, fick aldrig riktigt chansen under 07/08. Shaun MacDonald bör nämnas också. Just Allen hade varit riktigt vass under sommarmatcherna och många hade höga förväntningar på honom. Med enstaka inhopp och spel i någon cupmatch var det underförstått svårt att blomstra. Nästa säsong kanske?
Här ser vi Ferrie Bodde bli utvisad under första halvlek i matchen mot Leeds. En katastrof för honom men...
...Swansea vann ändå matchen med 3-2. Detta var för mig den skönaste segern under hela säsongen. Tillsammans med segern över Gillingham som innebar uppflyttning.
2-2 hemma mot Bristol Rovers kanske inte var det bästa resultatet men mars var en tung månad med åtta matcher. Till höger ser vi Robinson med bollen i hand. Under 07/08 var han inledningsvis skadad men när han kom tillbaka en av ledargestalterna, en stor del av "Swanseas själ". Hans stora betydelse för laget är svår att beskriva i ord. Bakom honom skymtar vi Thomas Butler. Hans jävlar anamma- attityd väger också tungt när man tittar tillbaka på den lyckosamma säsongen.
Mot slutet av säsongen, när Swansea bara behövde ett fåtal poäng för att säkra avancemang, smög en viss nerv in i spelarnas psyken. Här ser vi Rangel (mycket fin säsong) i förlustmatchen mot Bournemouth (1-2) där Swansea tappade in två mål i minut 90 och 91. Det täta spelschemat och skadefrånvaro hos en del nyckelspelare hade givetvis också betydelse för en del dåliga resultat.
Matchen direkt efter Bournemouth var den mot Carlisle borta. Swansea tenderade ofta att spela bättre mot topplagen och denna seriefinal slutade 0-0 (Robinson sköt tre skott i ribban). Det oavgjorda resultatet var ändå lika skönt som en seger och poängen oerhört viktig: några dagar senare (fredag 11/4) spelade nämligen tredjeplacerade Doncaster hemma mot Swindon och vann med 2-0. Donks låg nu sju poäng efter Swansea med tre matcher kvar. Swansea kunde avgöra allt på egen hand dagen efter...
...vilket man som bekant lyckades med. Matchen slutade 2-1 som omnämts ovan. Den grymme Andy Robinson syns på bilden och faktum är att han gjorde en av sina sämsta matcher just här! Herren i grå kavaj heter Roberto Martinez och är manager i Swansea. Detta var hans första hela säsong som manager (har tidigare varit spelare i Swansea) och han är född 1973. Spelarna har uppskattat hans offensivtänkande, hans ambitioner och att han är "en del av laget" . Martinez har till och med spelat med några i dagens trupp. Svaghet: i sann spansk anda har han till viss del förbisett defensiven ibland. Man värvade en högerback under sommaren och ingen alls i januari. Det är viktigt att man visar spelarna att man tror på dem, men backlinjen var lite väl tunn skulle det visa sig. Williams (som också syns här) lånades in från Stockport och läget var under kontroll.
***
Jag vill tacka Swansea som lag och alla Jacks of Sweden för en fantastisk säsong som ännu inte är slut. Nu ska ligatiteln säkras och om knappt två veckor bär det av till Swansea där jag, Peter, Benna och Patrik ska bevista mötet mot Leyton Orient!
Som redaktör för Swanearedaktionen förlänger jag egenhändigt mitt kontrakt med minst en säsong. Ni får stå ut.
Up The Jacks!
